Klimat

För att uppnå största möjliga minskning behöver klimatpåverkan beaktas redan i tidiga skeden, så som i idéfasen, förstudien och programfasen. Det är också viktigt att arkitekten är införstådd med vikten av att minska projektets klimatpåverkan och förstår hur formfaktor, utformning, gestaltning och materialval påverkar klimatbelastningen och energianvändningen. 

För att uppnå minskning av klimatpåverkan behöver krav ställas både på det byggfasen och byggnadens energianvändning. Byggnadens energianvändning ger för ett lågenergihus upphov till en ungefär lika stor klimatbelastning som byggmaterial och byggandet gör. För en konventionell byggnad medför byggnadens energianvändning ofta större klimatbelastning. Ställs krav på minskad klimatbelastning för en byggnad utan att beställaren samtidigt ställer krav på byggnadens energianvändning så kan det oavsiktligt ge sämre isolering med mera, som leder till ökad energianvändning i drift. Upphandlingsmyndigheten har sådana krav i kriterietjänsten.

De krav som ställs i upphandlingen behöver följas upp för att säkerställa att den avsedda ambitionsnivån realiseras. Att beställaren är engagerad i sitt projekt under hela byggprocessen är en viktig framgångsfaktor.

Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning behöver frågan initieras tidigt i byggprocessen och genomsyra både projektering och byggfas. Klimatdeklaration enligt lag ska upprättas inför slutbesked. Vid upprättande av en klimatdeklaration enligt lag ska lag, förordning och Boverkets föreskrift följas.

Klimatpåverkan för byggnader (Boverket) 

Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader (Boverket) 

Bygg- och anläggningssektorn (Fossilfritt Sverige)

Att renovera eller bygga om i stället för att bygga nytt är den enskilt största insatsen som kan göras i byggbranschen för att minska klimatutsläppen.

Återbruk och återanvändning har ökat explosionsartat och det finns många aktörer på marknaden som erbjuder tjänster inom området. Det är viktigt att börja med en gedigen återbruksinventering utförd av en person kunnig inom återbruk.  Att spara så mycket som möjligt och helst de tunga byggnadsdelarna ger en stor klimatbesparing.

Upphandlingsmyndigheten har inte ännu utvecklat kriterier för återbruk.

Circular Sweden 

Svenska byggbranschens utvecklingsfond 

CCBuild 

Återbruk | Offentliga fastigheter (Sveriges kommuner och regioner) 

Återhus - att bygga hus av hus (aterhus.nu)

Anläggningsarbeten kan, förutom genom användning av klimatförbättrade byggnadsmaterial, bidra till minskad klimatpåverkan genom att sträva efter att återanvända byggmassor som i sin tur minskar de tunga transporterna. Klimatpåverkan minskar även genom att använda förnyelsebara drivmedel eller el i fordon och entreprenadmaskiner.

Miljökrav i entreprenader - bransch (Trafikverket)

Ett förändrat klimat leder till stora utmaningar för byggnader, vatten- och avloppssystem, vägar och annan infrastruktur. För att möta dessa måste samhället anpassas till att hantera effekterna, både de som märks av redan idag, och sådana vi inte kommer kunna förhindra i framtiden.

Arbetet med klimatanpassning syftar till att skydda liv, hälsa och egendom samt att minska risker och framtida kostnader genom att samhället anpassas för att klara orsakade av förändrade väderförhållanden och ökade risker för mycket höga temperaturer, skyfall, översvämningar och andra oönskade effekter som orsakar påfrestningar på enskilda och på samhället.

Tillsammans med SMHI har Upphandlingsmyndigheten tagit fram en vägledning för beställare, projektledare och upphandlare. Vägledningen tar specifikt upp olika aspekter av ett förändrat klimat som berör fysisk planering, byggande, fastigheter, anläggning och infrastruktur.

Ny vägledning för klimatanpassade upphandlingar | Upphandlingsmyndigheten)

Vägledning för klimatanpassade upphandlingar (Smhi)