Jämställdhet i bygg- och anläggningsupphandling

Det finns stora möjligheter att beakta jämställdhet vid upphandling. Målsättningen är att ni som upphandlande organisation bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Jämställdhet är en del av social hållbarhet. Det är något som betonas i upphandlingslagstiftningen och också regeringens nationella upphandlingsstrategi som säger att social hållbarhet bland annat innebär att säkerställa lika möjligheter för kvinnor, män och barn.

Upphandlingsreglerna ger möjlighet att ställa olika typer av krav. Jämställdhetskrav brukar normalt utformas som krav på upphandlingsföremålet eller som särskilda kontraktsvillkor.

Krav på upphandlingsföremålet 

Särskilda kontraktsvillkor 

En del statliga myndigheter är i vissa fall skyldiga att ställa särskilda kontraktsvillkor för att förhindra diskriminering hos leverantören, till exempel att någon blir missgynnad eller kränkt på grund av kön. Förordningen om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt syftar till att öka medvetenheten och efterlevnaden av diskrimineringslagen. I förordningen har ett antal statliga myndigheter fått i uppdrag att vid vissa kontraktstilldelningar inkludera särskilda villkor för att förhindra diskriminering hos leverantören. Förordningen är avsedd för och tvingande för statliga myndigheter, men inget hindrar att dess villkor används av andra upphandlande organisationer.

Främjande av lika rättigheter och möjligheter

Enligt lagstiftningen får ni som en upphandlande organisation bara ställa krav på upphandlingsföremålet och särskilda kontraktsvillkor som knyter an till det som ska anskaffas. Det gör att det ofta endast är möjligt att ställa till exempel jämställdhetskrav för den del av leverantörens verksamhet eller det projekt som kontraktet gäller för. Utöver det är det de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna som sätter gränser för vilka villkor ni som en upphandlande organisation får ställa, för att fullgöra kontraktet.

De grundläggande principerna innebär bland annat att kraven och villkoren måste stå i rimlig proportion till syftet med upphandlingen. Proportionaliteten måste bedömas från fall till fall. Alla omständigheter ska beaktas. I ett fall kan det stå i rimlig proportion, i ett annat kan det vara för långtgående.

Som upphandlande organisationer kan ni till exempel ställa villkor som syftar till att främja jämställdhet i arbetslivet, en mer jämn fördelning av både kvinnor och män på arbetsmarknaden och en balans mellan arbete och privatliv. Exempelvis kan det gå att ställa krav på att det ska finnas kvinnliga konsulter i ett bygguppdrag, om det är kopplat till upphandlingsföremålet och proportionellt. Om det rör sig om en strävan att balansera könsfördelningen i byggprojektet för att få in flera olika perspektiv i arbetet kan det beroende på omständigheterna anses vara proportionerligt. Det går dock inte att ställa krav på att personerna i styrelsen i konsultföretaget ska vara kvinnor, eftersom det inte har någon koppling till själva uppdraget och därmed går utöver vad som omfattas av upphandlingsföremålet.

Det går också att ställa krav på att leverantören ska skapa förutsättningar för jämställdhet på byggarbetsplatsen. Till exempel se till att det finns separata omklädningsrum, toaletter och tvättmöjligheter i tillräcklig omfattning. Det är även viktigt att se till att det finns skyddsutrustning som passar både kvinnor och män.

Som upphandlande organisationer kan ni ställa krav och villkor på att företag i sina anbud på byggentreprenader ska iaktta sina skyldigheter avseende jämställdhetsarbetet i det specifika byggprojektet samt att företaget beskriver hur det arbetet närmare ska gå till och förbinder sig att fullgöra dessa åtaganden under avtalstiden. Vissa företag är skyldiga att dokumentera hur de jobbar mot diskriminering och då kan upphandlande organisation i anbuden begära in dokumentation om hur de jobbar. Kravet och villkoret bör utformas på så sätt att det kan följas upp under avtalstiden. Kravet kan följas upp genom att kontrollera att de verkligen jobbar på det sätt de beskrivit, att det finns dokumentation och att den är aktuell.

Upphandlingskontraktet är en grundläggande del i byggprocessen och kravställning är ett effektivt verktyg för att påverka entreprenörer att arbeta för en mer jämställd byggprocess. Med krav på aktiva åtgärder, dokumentation och uppföljning ges incitament till förändring för ökad jämställdhet.

Arbetsgivarens ansvar för aktiva åtgärder (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)

Bygg- och anläggningsbranschen lider ofta brist på arbetskraft. Få byggarbetare är kvinnor. Normen för en ”byggnadsarbetare” är, bland annat, en man som är stark, heterosexuell och inte visar sårbarhet eller känslor. De som inte lever upp till den stereotypa bilden riskerar att mötas av olika former av uteslutning. En ojämn könsfördelning och förekomsten av olika uteslutningsbeteenden eller en sexistisk arbetsplatskultur kan innebära att flera olika grupper, inte bara kvinnor, avstår från att söka sig till branschen. Personer som redan jobbar i branschen riskerar också att lämna.

Bygg- och anläggningsbranschen ligger dessutom högt i skadestatistiken när det gäller arbetsplatsolyckor jämfört med flera andra industriverksamheter. Enligt Arbetsmiljöverket är machokulturen en av orsakerna. Maskulinitetsnormer inom sektorn är ett problem för att utveckla projektkulturen vad gäller säkerhetsarbetet.

En jämställd byggprocess för en attraktiv byggbransch

I en upphandlad verksamhet utformar ni som upphandlande myndighet i hög grad förutsättningarna för byggentreprenörens arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Ni har stora möjligheter att motverka ojämställdhet genom att ställa krav på arbetsmiljö och jämställdhetsarbete redan vid upphandlingen. Då kan upphandlingen bidra till att ojämställdhet, ohälsa och arbetsolyckor på arbetsplatserna förebyggs. Det är viktigt att anlita leverantörer som tar ett socialt ansvar och är måna om att arbetstagarna kan arbeta säkert och hälsosamt. På så sätt kan offentlig sektor vara ett föredöme och påverka hela byggmarknaden i en hållbar och jämställd riktning.

Det går också att ställa krav på att leverantören ska skapa förutsättningar för jämställdhet på byggarbetsplatsen. Till exempel se till att det finns säkerhetsutrustning i storlekar som passar alla, separata omklädningsrum, toaletter och tvättmöjligheter i tillräcklig omfattning. 

Det är viktigt att beställaren är medveten om att krav på jämställdhet kan påverka utformningen av etableringen på byggarbetsplatsen och därmed vilka ytor som behöver tillhandahållas.

Arbetsmiljö

Jämställd samhällsplanering utgår från både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och erfarenheter. Det handlar om att alla ska ha samma möjligheter till inflytande och delaktighet, även i de upphandlingar som ligger till grund för samhällsbyggnad. Det är därför viktigt med en bred representation i samråden inför en upphandling. För en god förankring och för att den upphandlande organisationen ska kunna tillgodogöra sig ett brett spektrum av erfarenheter och synpunkter, är det viktigt att olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar får en ärlig möjlighet att delta i samråd och dialoger. Att söka upp intressenter kan ge värdefull input. Det gjorde till exempel Jönköpings kommun inför anläggningen av nya cykelbanor. De besökte då ridhus för att få synpunkter och förslag från hästtjejerna som cyklar till och från stallet.

Jämställd samhällsplanering (SKR:s webbplats)

• En jämställd stadsutveckling innebär konkreta insatser för att skapa en inkluderande plats:
  Fundera på om den aktuella bygg- eller anläggningsupphandlingen bidrar till att skapa samhällen där fler kan känna sig delaktiga och till en ökad trygghet på offentliga platser.
  Betydligt fler kvinnor än män undviker platser av rädsla för överfall, trakasserier och sexuella övergrepp. Platser upplevs som trygga när de går att överblicka, ger kontakt med omgivningen, är befolkade, går att orientera sig i och blandar vägar och bebyggelse. Det är faktorer som måste tas hänsyn till i de tidigare delarna av byggprocessen.
• Se över om resurserna i den egna verksamheten vid planering och byggande fördelas rättvist till olika grupper. I vilken utsträckning byggs ridhus, som till största delen används av flickor, i förhållande till arenor för vissa lagidrotter där killar dominerar? I vilken utsträckning anläggs eller upprustas bilvägar, som män utnyttjar till större del, i förhållande till promenadstråk som fler kvinnor än män nyttjar?