Universell utformning och tillgänglighet i byggd miljö
- Bygg, anläggning och fastighet
- Webbvägledning
För att säkerställa att byggda miljöer kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluta och därmed diskriminera vissa användare, behöver upphandlande organisationer arbeta med universell utformning genom hela byggprocessen. Detta för att undvika att behöva göra dyra särlösningar i efterhand.
Innehåll på denna sida
Lärande exempel
- Nationalmuseum - ett museum för alla efter omfattande renovering
- En grundlig behovsanalys och samverkan var en förutsättning för att skapa naturupplevelser för alla
- Hållbara städer genom universell utformning (filmer på Myndigheten för delaktighets webbplats)
- Upphandlingsstöd baserat på universell utformning (Malmö stads webbplats)
Lagar och standarder
- Diskrimineringslag (2008:567)
- Svensk Standard: SS-EN 17161:2019. Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning inom produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet av användare
- Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö- Funktionskrav
- Byggnadsutformning - Bostäder - Invändiga mått
Relevanta länkar
- Upphandlingsstöd baserat på universell utformning (Malmö stads webbplats)
- Variationskort för universell utformning (Certec, Lunds universitets webbplats)
- Bærekraft og like muligheter – et universelt utformet Norge (2021–2025) (Norges regerings webbplats)
- Kompetanseplan for prosjekterende universell utforming (Direktoratet for byggkvalitet i Norges webbplats)
- Krav til planløsning og universell utforming av byggverk (Direktoratet for kvalitet i Norges webbplats)
Varför arbeta med universell utformning i bygg- och anläggningsupphandlingar?
Krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är grundläggande krav i bygglagstiftningen. Kraven finns formulerade i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. I föreskriftstexterna anges vad som ska uppnås, och i de allmänna råden ges exempel på hur detta kan ske.
Det är viktigt att poängtera att universell utformning handlar inte bara om personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att skapa samhällen för alla oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsförmåga.
Föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler
Trots ett omfattande regelverk om tillgänglighet i till exempel plan- och bygglagen, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU:s direktiv om tillgänglighetskrav, byggs fortfarande nya hinder in i den offentliga miljön som försvårar för personer med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhällslivet.
Upphandlingar och avtal har visat sig vara en kritisk punkt i processen, som kan leda till misstag i planerings- och byggfasen om inte tillgänglighet, och universell utformning, räknats med från början. Vikten av att den offentliga miljön byggs med hänsyn till samtliga användare framgår tydligt av EU-direktiv, och senare den svenska upphandlingslagstiftningen. Vid upphandlingar över tröskelvärdet har den upphandlande organisationen en skyldighet att utforma den tekniska specifikationen med tanke på alla användare. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den nationella upphandlingsstrategin lyfter fram universell utformning som en viktig hörnsten.
Bristen på tillgänglighet kan, enligt diskrimineringslagen, vara en diskrimineringsgrund. Att arbeta aktivt med universell utformning i upphandlings- och inköpsprocesser är en användbar strategi för att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, men också för att säkerställa att byggnader och miljöer ska kunna användas av så många som möjligt. Då inkluderar vi fler och slipper göra anpassningar i efterhand. Det ger också större möjligheter att följa upp hur offentliga medel används i arbetet för en socialt hållbar samhällsutveckling.
7 principer för universell utformning (Certec, Lunds universitets webbplats)
Diskrimineringsgrunder (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)
Skillnad på universell utformning och tillgänglighet
Ofta sammankopplas begreppen ”tillgänglighet” med ”universell utformning”, ibland till och med som synonymer till varandra. Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga handlar om, ofta mätbara, kriterier för att den byggda miljön ska fungera för just dessa målgrupper.
Universell utformning däremot handlar om ett koncept eller strategi för att möta hela den mänskliga mångfalden. Tillgänglighetskrav kan mötas på många olika sätt, vilket också gäller för universell utformning. Men medan tillgänglighetskraven i praktiken ofta får karaktären av särlösningar, är målet med universell utformning att hitta integrerade lösningar som inte är utpekande eller stigmatiserande för någon användare.
Observera att lagkrav för tillgänglighet och användbarhet självfallet ska uppnås även i lösningar som är baserade på universell utformning.
”Universell utformning, eller Universal Design som det heter i internationella sammanhang, är extra kittlande eftersom det handlar om alla människor, inte enbart personer med funktionsnedsättningar. Det står för ett mångfaldstänkande, där designen och designprocesserna handlar lika mycket om den som är vänsterhänt eller högerhänt, introvert eller extrovert som hur mycket en person råkar se eller kan röra sig.", Per-Olov Hedvall, Universitetslektor vid Certec Lunds universitet.
Systematiskt arbete med universell utformning genom hela byggprocessen
En systematisk tillämpning av universell utformning inom samhällsbyggnadsområdet, innebär att synsättet präglar hela byggprocessen.
Här följer en beskrivning av hur ett systematiskt arbete med universell utformning i hela processen kan gå till. De sju delarna kan sedan brytas ned och formuleras för varje skede i byggprocessen, där man också avgör vilka aktiviteter eller åtgärder som behöver vidtas och hur.
På ett övergripande plan handlar det systematiskt tillämpande av universell utformning om
- att identifiera potentiella användare och icke användare, deras behov och förväntningar
- initiera och leda arbetet
- sätta mål för hur universell utformning ska uppnås
- avdela stöd och resurser
- genomföra planerade aktiviteter
- följa upp
- återkoppla för vidareutveckling av arbetssättet.
Universell utformning i byggprocessens olika skeden
Modellen har tagits fram med den aktuella standarden, Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – Utvidgar spektrumet användare (SS-EN 17161:2019) som grund. I upphandlingen kan krav ställas på att leverantören ska arbeta utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt med hänsyn till universell utformning enligt standarden. Som bevis tar man in dokumentation som visar på att leverantören uppfyller kravet.
Standarden är förbetald av Post och Telestyrelsen och därför helt kostnadsfri att ladda hem!
Ladda ner standarden Tillgänglighet genom universell utformning utan kostnad
I det första skedet handlar det om att säkerställa att det som ska byggas eller anläggas kommer att kunna användas av så många människor som möjligt. För att kunna göra det, måste det för det aktuella projektet finnas kunskap om den mänskliga mångfalden och de varierande behoven och förmågorna som finns bland potentiella användare.
Ett sätt att öka kunskapen om människors skilda förmågor och behov är att, i ett tidigt skede, involvera potentiella användare i projektet. Användare som riskerar att exkluderas vid utvecklingsprocesser kallas ibland för ”icke-användare”. Dessa behöver också identifieras och involveras. Ett sätt att involvera såväl potentiella användare som icke-användare är att använda sig av möjligheten till dialog. I en sådan dialog tillförs kunskap, redan innan projektering, om viktiga förutsättningar som olika människor har för att kunna använda sig av den färdigbyggda miljön.
Beroende på projektets art, behöver dialogen skräddarsys för att kunna nå längre än traditionella medborgardialoger. Detta eftersom det i stor utsträckning handlar om att få reda på behov och förutsättningar hos personer med profiler av förmågor och egenskaper som varierar stort, till exempel på grund av funktionsnedsättning, kön eller ålder. Här kan det handla om att involvera enskilda medborgare och individer, men också att involvera exempelvis funktionsrättsorganisationer och intresseorganisationer för äldre. För att identifiera tänkbara användare och ta reda på deras behov kan ni:
- Identifiera behov och förväntningar – vilka riskerar att exkluderas? Vilka krav behöver ställas för att för att förebygga exkludering?
- Involvera medborgarna – individer och organisationer. Vilka är möjliga och lämpliga att involvera i detta projekt och hur?
- Implementera identifierade behov i projektet. Vilka lösningar behöver hittas?
”Vi tror att om allt vi gör i våra städer är bra för både en 8-åring och en 80-åring, så kommer det att vara bra för alla människor.” 880 cities webbplats
Metoder för att identifiera användarna och deras olika behov
Ett första steg är att beslutsfattarna tydliggör att man i projektprocessen integrerar arbete med universell utformning i syfte att det färdigbyggda/anlagda ska fungera för en optimal andel användare. Ett sätt att göra detta tydligt är att ta fram en vision och policy för att tillämpa principerna om universell utformning och uppnå maximal tillgänglighet i samband med organisationens bygg- och anläggningsprojekt. Det vilar också på ledningen att skapa förutsättningar för att detta, i det enskilda projektet också kan uppnås. Det är även viktigt att hela organisationen känner till målsättningarna med arbetet för universell utformning. En definiering och fördelning av roller, ansvar och befogenheter för genomförandet och identifiera behov av utbildning och rekrytering är centralt inför projekteringsskedet.
Inom stadsutvecklingsarbetet är det lämpligt att applicera universell utformning genom hela processen och tydligt vara angivet i övergripande styrdokument och strategier exempelvis i översiktsplanen, utbyggnadsplaner och policyer för markanvändning. Kravställande med utgångspunkt från universell utformning kan i det tidiga skedet realiseras till exempel i samband med upphandlingar och markanvisningar; baserat på vad som uttryckts i övergripande strategier.
Mål för hur universell utformning ska uppnås kan dels relateras till arbetet i stadsutvecklingsprocessen, dels till det färdiga resultatet. Det vill säga både för strategier, metoder och visionen om att det färdigbyggda ska kunna användas av alla medborgare. Vissa mål kopplas alltså till HUR (gör vi) och andra mål till VAD (ska vi åstadkomma).
Generellt för båda typer av mål kan sägas att de bör
- stämma överens med övergripande interna visioner och policyer
- vara mätbara
- följa tillämpliga regler avseende tillgänglighet, exempelvis reglerna i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen samt Boverkets föreskrifter
- kunna följas och dokumenteras
- kunna kommuniceras
- granskas och uppdateras vid behov.
Stöd och resurser i form av kunskap, kompetens samt tydligt avdelade budgetmedel ska finnas i projektet. Vad som finns att tillgå internt i organisationen och vilka externa resurser som krävs bör därför identifieras tidigt i projektet.
I detta ingår också att förutse budgetmedel både för vidareutveckling av kunskap och kompetens under projektets gång men också att förutse vilka budgetmedel som krävs både på kort och lång sikt för att upprätthålla det som ska byggas och anläggas. Vilken budget krävs för att den projekteringen som görs för att en byggnad eller plats ska fungera för alla idag också gör det i framtiden? Vilken typ av underhåll och uppdatering av material och funktioner kan komma att krävas?
Inför genomförandet ska möjliga lösningar utvecklas. Lösningarna ska baseras på kunskap som tidigare säkerställts kring tänkbara användares behov, och vidareutvecklas.
Bildexempel universell utformning i byggd miljö
Metoder för att identifiera potentiella användare, deras behov och förväntningar
Många av de detaljer som kan innebära hinder för olika användare uppstår ofta i byggskedet. Det kan exempelvis handla om nivåskillnader i golv eller mark till följd av att olika material används på olika ytor och att man inte har tagit hänsyn till effekterna av detta i projekteringen. Man kan missa att få upp kontrastmarkeringar eller avskärmningsmöjligheter på glasytor, av tidsbrist, materialbrist, eller brist på kunskap om hur det ska göras. Skyltar som inte finns på plats när byggnaden eller platsen är färdigställd kanske skjuts på framtiden. Det blev bara ledstång på ena sidan av trappan. Klädkroken på HWC hamnar kanske på 1,75 m höjd, i lämplig ögonhöjd för den som sätter dit kroken i stället för i lämplig ögonhöjd för den som senare ska använda kroken och så vidare.
En systematisk kontroll under hela projekttiden av alla detaljer, i stort och smått, behöver göras, samtidigt som det också är viktigt att sprida kunskap och information till den som bygger varför vissa, till synes väldigt små detaljer, kan spela stor roll för vissa användare.
Efter projektets färdigställande är det viktigt att under en tid få återkoppling från användare genom att exempelvis ta in synpunkter via enkäter eller dialog med boende, användare av en allmän plats eller personal och elever i en skola. Kretsen för vilka som bör få möjlighet att lämna synpunkter kan variera beroende på vilken typ av projekt som genomförts.
I detta sammanhang bör man också särskilt ta in synpunkter från användare som till exempel personer med funktionsnedsättning och äldre för att utvärdera hur målet om tillgänglighet uppnåtts.
Feedback och återkoppling från användare är av stor betydelse för att tidigt kunna göra de justeringar som krävs. Om justeringarna är av sådan art att de inte måste, eller går att åtgärda direkt bör en tidsplan och budget tas fram för när åtgärderna ska ske. Den saknade ledstången eller de saknade kontrastmarkeringarna måste sättas upp direkt, medan andra åtgärder, som exempelvis omläggning av golv eller markytor kan kräva mer planering och resurser. Då kan det bli nödvändigt med tillfälliga åtgärder för att eliminera hinder i väntan på varaktiga lösningar.
I en systematisk tillämpning av universell utformning är det inte minst viktigt att utvärdera arbetssättet, både i syfte att förbättra arbetssättet till nästa projekt och för att kunna vidta förbättringsåtgärder i det färdigställda projektet.
Under ett bygg- eller anläggningsprojekt där universell utformning används som förhållningssätt kommer alla inblandande att vinna många nya kunskaper och erfarenheter om arbetssättet under resans gång. Dessa är viktiga att föra vidare bland alla inblandade organisationer och aktörer; för att ytterligare förbättra resultatet vid nästa projekt. Genom att följa upp fastställda mål och utvärdera utfallet i projektet läggs grunden för ständigt förbättrade processer. Det handlar både om sättet att arbeta och de faktiska lösningar som väljs.
Universell utformning i byggprocessens olika skeden
När universell utformning omsätts i praktiken i det som planeras och byggs, krävs att tankesättet hänger med genom hela projektet. Vi beskriver vad universell utformning kan vara och innebära inom byggprocessens olika skeden.
Implementering av universell utformning i inköpsprocessen
Arbetet med att implementera universell utformning behöver genomsyra varje skede i byggprocessen. Utöver det behöver universell utformning även finnas med i varje fas av inköpsprocessen för varje inköp som sker inom ramen för byggprocessen, det vill säga förberedelse-, upphandlings- och realiseringsfasen. Hur och i vilken omfattning arbetet med universell utformning genomförs i den enskilda upphandlingen beror på var man befinner sig inköpsprocessen.
Förbereda
Under förberedelsefasen behöver arbetet med att implementera universell utformning genomarbetas även för inköpsprocessens kommande faser. Första steget, att identifiera tänkbara användare och icke användare, deras behov och förväntningar är en viktig utgångspunkt. Efter att ha analyserat marknadsbehov och risker kan målen sättas för hur universell utformning ska uppnås i den aktuella upphandlingen.
Metoder för att identifiera användarna och deras olika behov
Upphandla
Under upphandlingsskedet omvandlas målen till tydliga krav och kriterier som tas in i upphandlingsdokumenten, hur dessa ska värderas under upphandlingen och följas upp i realiseringsskedet.
När ni som upphandlande organisation utformar kraven för att byggnaden/platsen ska komma att fungera för alla användare, kan ni göra indelningar i olika huvudområden där krav utformas. Det kan vara lämpligt att ställa funktionskrav. Med funktionskrav beskrivs vad som ska uppnås i stället för, som vid detaljkrav, hur något ska uppnås. Kraven kopplas ofta till mål och mäts som önskade effekter och resultat. Inom varje område kommer en lång rad designval att ha betydelse för i vilken utsträckning byggnaden eller miljön kommer att kunna användas av alla. De områden ni bör titta på är
- att ta sig till och från byggnaden eller anläggningen med olika fordon - parkering, avlämning och upphämtning
- att ta sig till och från byggnaden eller anläggningen – den omgivande miljön
- byggnaden eller anläggningens entréer
- att ta sig runt i byggnaden eller anläggningen
- att använda byggnaden - inredning och utrustning (möbler, knappar, kontrollpaneler med mera)
- att ta sig ut ur byggnaden vid en nödsituation.
Tips på saker att tänka på vid utformning av krav för universell utformning
Realisera
I de avtal som sluts ska kriterierna med koppling till universell utformning formuleras på sådant sätt att också uppföljning är möjlig. Uppföljning genomförs utifrån den plan som satts i upphandlingsskedet.
Bildexempel universell utformning i byggd miljö
Vi beskriver hur andra har arbetat med universell utformning i byggd miljö och visar några bildexempel på hur universell utformning kan uttryckas i det färdigbyggda. Exemplen handlar om nybyggnad, ombyggnad och inspirerade lösningar vid anläggning av platser.