Om luftfilter

Det är viktigt att vid en given avskiljningsgrad ha ett så lågt tryckfall som möjligt över filtret. En sådan kombination har hittats genom att filter exempelvis utformas som ett antal påsar. Påsarna möjliggör en stor area för luften att passera och resulterar i ett lägre tryckfall över filtret. Filtermediet kan även veckas för att få så stor filterarea som möjligt där utrymme för påsar inte finns eller av andra anledningar som till exempel turbulenta flöden.

Filterramen till filtret tillverkas i trä, plast, papper eller metall. Det är viktigt att filterramen är lätt att hantera, till exempel ska filtret vara enkelt att ta ut ur filterskåpet, även när det har suttit i aggregaten under ett års tid. 

Ramen ska också ha en styvhet som håller under filtrets livslängd för att inte ramen ska försämra filtrets totala filteregenskaper. Om ramen inte är tillräckligt styv kan luft ”smita förbi” mellan filterramarna i aggregat och luften går således igenom utan att filtreras. Styva ramar skyddar också filtermediet genom att vridningar av filtret undviks, vridningar vid installationen som annars kan ge upphov till revor i filtermediet. Hur ramen och filtermaterialet sätts samman och hur väl ramen sluter tätt mot ventilationsaggregatet har betydelse för luftreningen. 

Det finns två typer av filter i ett ventilationssystem: tilluftsfilter och frånluftsfilter. 

Tilluftsfilter sitter ofta först i aggregatet för att rena utomhusluften som kommer in i aggregatet, för att skapa en god inomhusmiljö samt för att skydda aggregatet och dess komponenter från nedsmutsning. Det finns system där man även har ett tilluftsfilter för luften som lämnar aggregatet för att rena luften från eventuell smuts från ventilationsaggregatet. 

Frånluftsfilter sitter ofta först i aggregatet där frånluften tas in. Filtret ska skydda aggregatet från nedsmutsning, i synnerhet värmeväxlaren vilken kan få lägre verkningsgrad om den är smutsig.   

När luften passerar genom luftfiltret uppstår ett motstånd. Detta motstånd kallas för tryckfall över luftfiltret. Tryckfallet står alltid i relation till det luftflöde som passerar luftfiltret. Luftfilter har ingen egen energianvändning men i och med det tryckfall som det ger upphov till finns en energianvändning för fläkten i systemet. 

Det som ska eftersträvas vid inköp av filter är ett filter med ett lågt initialtryckfall och med en flack tryckfallsutveckling. Det gör att tryckfallet inte ökar avsevärt över tid. I oberoende testprotokoll enligt ISO 16890 redovisas energiförbrukningen per år i antal kWh. Denna siffra kan med fördel användas för att jämföra produkter mot varandra enligt en standardiserad metod. 

Där det finns tryckstyrda fläktar kan energi sparas genom att luftfilter byts när det har blivit smutsigt och tryckfallet har ökat. För system där fläktarna inte är tryckstyrda resulterar smutsiga filter, med höga tryckfall, att inte tillräckligt med luft kommer ut till brukarna. 

Vid val av luftfilter finns möjlighet att spara energi. Finare filter som avskiljer fler föroreningar från luften ger upphov till högre tryckfall och högre elanvändning för fläkten. Det är alltså viktigt att välja det filter som renar luften till den nivå som behövs för att uppnå god inomhusmiljö i det specifika rummet.

Luftfilter med samma avskiljningsgrad har också olika tryckfall beroende på deras utformning och materialsammansättning. Detta påverkar också ventilationssystemets energianvändning. 

En grundregel är att filter ska bytas efter 6–12 månader. Om förfiltrering finns kan filtret bytas efter två år. 

För högsta hygieniska nivå på tilluften bör filtren bytas efter eldningssäsongen och efter pollensäsongen för att minska risken för lukter och mikrobiell tillväxt (EN 16798-3 tidigare EN 13779).

Bytesintervallet är också beroende av hur förorenad luften är där byggnaden är placerad. Det skiljer mycket på luftkvalitén i tätbebyggt område, nära stora vägar, och i glesbebyggda områden, långt ifrån större vägar. Även luftintagets placering påverkar hur ofta filtret behöver bytas. Det finns beräkningsprogram (LCC-program) att använda för att hitta det optimala tillfället att byta filter ur ekonomisk synpunkt. 

Grovfilter bör alltid bytas efter pollensäsongen för att inte pollenrester ska tränga igenom filtret och förorena inomhusluften med pollen även när pollensäsongen är avslutad.

Luftfilter innehåller efter förbrukad livstid partiklar som är skadliga för hälsan. Filtren ska därför kasseras efter användning och ska skickas till förbränning.

När driftpersonalen byter filter ska det förslagsvis finnas avfallspåsar att stoppa de använda filtren i. Avfallspåsarna kan, om så behövs, beställas tillsammans med filtren. Driftpersonal bör också använda ansiktsmask vid bytet för att inte utsättas för partiklar i filtret.

• Kriterier för upphandling av luftfilter
• Stöd om upphandling av luftfilter