Riva och återvinna
När byggnaden har nått slutet av sin livslängd är det dags att renovera, återvinna, hantera avfall och i sista hand riva. De byggprodukter som inte innehåller farliga ämnen och som kan återanvändas behöver identifieras innan de används för återbruk. Det här skedet innebär både ett stort ansvar men också möjligheter för beställaren att styra projektet så att cirkulära principer uppnås och att klimatavtrycket minimeras. Ur ett hållbarhetsperspektiv har inte byggnader en förutbestämd livslängd – en väl underhållen byggnad kan stå och användas i många hundra år.
Innehåll på denna sida
Rivning, återbruk och avfall
Rivning
Rivning ska ske på ett planerat, kunnigt och varsamt sätt. Redan tidigt under projekteringen är det viktigt att inventera vilket farligt avfall som kan uppstå och vilka material som kan återanvändas eller återvinnas för en selektiv rivning.
Det är mycket som skiljer en rivningsentreprenad från en nybyggnation. Rivningar kan exempelvis innebära flera riskfulla moment och kräver god och säker arbetsmiljö.
Rivning innebär att man helt eller delvis tar bort en byggnad. Icke bärande delar kan tas bort invändigt och utvändigt utan att det bedöms som rivning så länge stommen står kvar.
Det här räknas vanligen som rivning:
- allt utom grunden tas bort
- borttagande av del av byggnad, exempelvis en veranda
- flytt av byggnad från en plats till en annan.
Återbruk
Med återbruk menas återanvändandet av byggnadsdelar i samma skick och form som ursprungsformen. Exempel på byggnadsdelar som kan demonteras och återanvändas är stommar, fast inredning, dörr- och fönsterpartier, armaturer, installationer och inredning.
Upphandlingskrav om sortering för återbruk och återvinning hittar du i Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst. Där finns också beskrivning av resurs- och avfallshanteringsplan med mera.
Avfall
Vid byggnation, renovering och rivning uppstår alltid avfall. Det genereras cirka 12 miljoner ton avfall varje år i Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som hushållsavfall och mest av alla branscher om man bortser från gruvindustrin enligt Naturvårdsverket.
Beställaren har en viktig roll och ett särskilt ansvar när det gäller hantering av resurser och avfall och ska planera för att motverka och förebygga påverkan på människors hälsa och på miljön. Det innebär att ha kunskap om återvinning, hantering av farligt avfall samt att följa upp och kontrollera hela avfallshanteringen. Därför är det viktigt att i upphandlingen ställa krav på hanteringen och utveckla avfallsförebyggande åtgärder. Det bidrar till en cirkulär omställning och en mer harmoniserad redovisning för avfallsfraktioner.
Upphandlingskrav om sortering av avfall i fraktioner som kan återvinnas hittar du i vår kriterietjänst.
Den 1 augusti 2020 ändrades reglerna i plan- och bygglagen (PBL) om avfall. Kontrollplanen ska nu omfatta inte bara rivningsavfall utan även avfall från andra slags byggåtgärder liksom byggprodukter som kan återanvändas. Ändringarna gjordes till följd av revideringar i EU:s avfallsdirektiv i juli 2018.
Bygg- och rivningsavfall – Naturvårdsverkets webbplats
De nya reglerna innebär att plast som ingår i produkter och förpackningar som används inom byggsektorn behöver sorteras i större omfattning.
I Byggföretagens (tidigare Byggindustriernas) material Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning finns information om fraktioner, sortering med mera. Där finns också information om hur hanterade avfallsfraktioner ska redovisas enligt listan BEAst artikelnummer Bygg- och rivningsavfall.
I golvbranschens system för insamling av installationsspill finns möjlighet att ange en projektreferens vid hämtning av materialet så att varje kilo spill kan spåras till ett projekt. En del golventreprenörer kan också utfärda ett återvinningscertifikat som anger mängd insamlat material, hur materialet återvinns samt beräknad CO2-besparing för projektet.
Golvåtervinning för installationsspill – Golvbranschens webbplats
Förbereda
Vid rivning och återvinning av en byggnad behöver beställaren noga förbereda hantering av avfall och att återanvändbara byggprodukter tas om hand. Avfallshanteringen är viktig i hela byggproduktionen, inte minst i prospekteringsfasen.
Beställaren kan göra en materialinventering för att identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas samt vilka typer av avfall som kan uppstå vid rivning inklusive farliga ämnen i material och komponenter.
Upphandlingskrav om kompetens för materialinventering hittar du i vår kriterietjänst.
Projektgrupp och kompetenser
Inför en rivningsupphandling är det viktigt att projekt- och projekteringsgruppen sätts samman efter de krav som finns i projektet. Behov av att upphandla konsultstöd inför rivning kan uppstå redan i projekteringsfasen och mycket planeringstid behöver läggas ned tidigt i projektet.
Exempel på kompetensområden som kan behöva upphandlas:
- materialinventering
- antikvarisk eller arkitekturhistorisk kompetens
- miljöinventering avseende förorenade fastigheter
- kulturmiljökompetens.
Upphandlingskrav om kompetens för och genomförande av materialinventering hittar du i vår kriterietjänst.
Läs mer om sammansättning av projektgrupp och konsultupphandling under dessa skeden i byggprocessen:
Upphandlingsstrategi
Ett strategiskt inköpsarbete ger effektiva upphandlingar. Ett sätt är att samla de parametrar och beslut som påverkar den planerade konsultupphandlingen i en upphandlingsstrategi.
Mer information om upphandlingsstrategi hittar du under skedet Projektera
Projektmål
Arkitektoniska mål och visioner
I ett byggnadsverks slutskede är det av viktigt att inte tappa arkitektoniska mål och visioner. Först efter en grundlig inventering av byggandens interiör och exteriör bör beslut fattas om vilka delar ska bevaras för återvinning eller återbruk. Det kan finnas byggnadsdelar eller inventarier med kulturhistoriska skyddsvärden som förtjänar ett bättre öde än att hanteras som deponi.
Mer om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar kan återbrukas hittar du under rubriken Återbruk.
Bidra till cirkulär ekonomi genom upphandling
Genom att använda upphandling som ett strategiskt verktyg kan beställaren bidra till samhällspolitiska mål och styra marknaden i en cirkulär riktning. För att kunna sätta upp mål för projektet kan dessa frågor tas upp:
- Vilka mål har din organisation för cirkulär ekonomi?
- Har organisationen utformat interna projekteringsriktlinjer och anvisningar med cirkulära principer?
- Vilka mål har projektet för cirkulär ekonomi?
För att kunna ställa relevanta och aktuella cirkulära krav kan tvärfunktionella team vara ett bra arbetssätt.
I en cirkulär bygg- och rivningsprocess används befintliga resurser i största mån. Val behöver göras i varje moment och beställaren behöver fråga sig hur projektet kan bidra till cirkulär ekonomi vid rivning, materialåtervinning och återbruk.
Resurser och avfall berörs i flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och är tydliga i mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. I Sveriges miljömål finns riktlinjer för bland annat hushållning med energi och naturresurser och resurs- och avfallsriktlinjer.
I Sveriges nationella avfallsplan och förebyggande program 2018–2023 är byggavfall ett prioriterat område. Det innebär att planeringen ska ha följande hierarki för byggmaterial:
- avfall förebyggs så långt det är möjligt
- återanvändning och återbruk
- återvinning
- deponi.
IVL Svenska Miljöinstitutet gav 2021 ut en studie som undersöker förutsättningar för en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor. Studien uppskattar även potentialen för storskaligt återbruk avseende både marknad och klimateffekt.
En väl genomförd riskanalys bidrar till att öka kvaliteten på upphandlingen. Med riskanalys i de här sammanhanget avses att projektgruppen ska identifiera sådana risker som kan påverka upphandlingarna.
En riskanalys går ut på att identifiera vilka risker som finns, vad de ger för konsekvenser och sannolikheten för att de inträffar. Detta för att skapa förutsättningar för att göra medvetna val, ta fram handlingsplaner för att hantera riskerna samt prioritera arbetet med uppföljning av riskerna.
Riskanalysen genomförs med fördel med så många deltagare i projektgruppen som möjligt. Det är viktigt att identifiera risker inom projektets alla delar.
Här är några exempel på risker:
- avsteg från branschspecifika avtalsvillkor
- bristande beställarkompetens
- brist på erforderliga resurser
- felaktigt eller för högt ställda krav på anbudsgivaren avseende till exempel referensprojekt
- finansiella risker
- för högt ställda eller felaktiga branschkrav som kan innebära färre anbud
- interna och externa beslut
- leveranstider
- snäv tidsplan
- snäv budget
- säkerhet och logistik
- samhällsrisker.
Säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddad upphandling
Även om rivningsarbetena inte innebär att entreprenören kommer i kontakt med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan byggnaden vara ett skyddsobjekt med tillträdesbegränsningar eller finnas inom ett skyddat område. Då kan det vara aktuellt att säkerhetsskydda upphandlingen med ett säkerhetsskyddsavtal.
Myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys. Analysen ska ge svar på vad som ska skyddas, mot vilka hot och på vilket sätt.
Myndigheten ska analysera om upphandlingen inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt vid behov ta fram krav och avtalsvillkor för verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd (säkerhetsskyddsavtal).
Om analysen visar på behov av säkerhetsskydd ska verksamheten teckna ett säkerhetsskyddsavtal med entreprenören med de krav på säkerhetsskydd som gäller för upphandlingen.
Säkerhetsskyddsanalysen ska svara på följande frågor:
- Vad ska skyddas? Hanterar verksamheten säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter? Vilka delar av verksamheten är av betydelse för Sveriges säkerhet?
- Mot vad ska det skyddas? Vilka säkerhetshot finns mot den verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen? Vilka sårbarheter finns i verksamheten? I säkerhetsskyddsanalysen beaktas antagonistiska hot, det vill säga hot från en aktör med avsikt och förmåga att skada det skyddsvärda.
- Hur ska det skyddas? Med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen, vilka säkerhetsskyddsåtgärder är nödvändiga att vidta?
Mer om säkerhetsskyddad upphandling hittar du här:
Analyser för en hållbar upphandling
Den offentliga upphandlingen är ett strategiskt verktyg för att uppnå samhällsviktiga mål. Genom att ställa krav på byggbranschens aktörer kan den offentliga verksamheten bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Beställarens största potential att påverka klimatbelastningen är att ställa specifika krav på produkt- och materialval, transporter samt klimatpåverkan vid bygg- och installationsprocessen.
Beställaren behöver under den förberedande fasen inför upphandling analysera de mål och visioner som gäller för projektet, både politiska och interna. Analyserna ger projektörerna och entreprenörerna den information de behöver för att genomföra sin del av uppdraget.
Analys om plast
Byggsektorn står för ett mycket stort plastflöde och cirka 50 procent är förpackningar och emballageplast, exempelvis sträck- och svepfilmer. En analys bör tas fram för hur man når en minskad och hållbar plastanvändning genom byggprocessens olika skeden, inte minst när det gäller inredning.
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för förpackningar inom bygg
- Naturvårdsverkets föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall (NFS 2020:8).
Typ av upphandling
Byggprojekt som ska riva och återvinna har oftast både konsultupphandlingar och entreprenad. Entreprenadupphandling kan upphandlas som utförandeentreprenad eller totalentreprenad. Läs mer om upphandlingar och entreprenader i tidigare byggskeden:
Konsultupphandlingar
Projektering
Vid projektering kan Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst användas av projekterande konsulter.
Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst
Upphandlingsmyndigheten utvecklar och förvaltar hållbarhetskriterier som beaktar miljö- och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Kriterierna består av färdigformulerade krav med tillhörande information. De kan användas som stöd för att formulera kontraktsvillkor eller kvalificeringskrav avseende exempelvis arbetsrättsliga villkor men också för tekniska specifikationer.
Kriterierna är anpassade till nybyggnad eller ombyggnad av:
- flerbostadshus
- lokaler
- förskolor och skolor
- bad- och simanläggningar.
Det finns även kriterier för krav på kompetens och resurser samt på handlingsplan för att minska klimatpåverkan av byggnaderna.
Kriterierna är anpassade för när i byggprocessen konsult eller byggentreprenör ska upphandlas:
- programskede
- projektering
- totalentreprenad
- utförandeentreprenad.
Kriterierna är valbara utifrån ambitionsnivå:
- bas
- avancerad
- spjutspets.
Som beställare finns möjlighet att använda Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst i sitt upphandlingsdokument, exempelvis som i en uppdragsbeskrivning.
Beställaren kan också i AF-delen föreskriva att projektörerna ska använda sig av Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst för att arbeta för att uppnå lägre klimat-, energi- och miljöpåverkan.
För att kunna förskriva att konsulter ska använda sig av kriterierna behöver beställaren ha gjort ett visst förarbete först, exempelvis bestämma sig för vilka av organisationens klimat-, energi- och miljömål som bör avspeglas i det aktuella byggprojektet. Efter det kan beställaren se vilka kriterier och vilken nivå på dessa som ska användas vid upphandling för det aktuella projektet.
Konsulternas uppdrag
De tekniska konsulternas uppdrag kan bestå av att arbeta fram projekteringshandlingar eller att genomföra utredningar eller inventeringar.
Projektmålen kan sättas så att projekteringen utgår från befintliga, återbrukade material och produkter vid projektering med hänsyn till materialens hela livscykel.
Exempel på handlingar är:
- arbetsmiljöplan
- avfallshanteringsplan
- miljö- och materialinventering
- plan för återbruk
- rivningsplan.
Arbetsmiljöplan
Att riva stora och tunga byggkonstruktioner kan vara ett riskabelt arbete. Här är det viktigt att de som ska utföra entreprenadarbetena har rätt utrustning, erfarenhet och kunskap för att arbeta på ett säkert sätt.
För att kunna ställa relevanta krav i upphandlingen är det viktigt att projektgruppen har kravställarkompetens inom just rivning och återvinning. Det är viktigt att arbetsmiljöplanen tas fram för det enskilda projektet och att beställaren inte kopierar från tidigare projekt.
Det är viktigt att beställaren lägger ner tid och resurser på arbetet med arbetsmiljöplaner. Finns inte kompetens internt behövs upphandling av konsultstöd. Arbetsmiljöplanen ska vara en del av förfrågningsunderlaget vid annonsering av upphandlingen. Detta gäller oavsett entreprenadform, utförande- eller totalentreprenad. Arbetsmiljöplanen ska alltså tas fram redan under planeringsskedet.
En arbetsmiljöplan identifierar om entreprenadarbetena kan innehålla riskabla moment, som exempelvis arbete med risk för fall, ras vid schaktning, arbete med tunga byggelement, rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material. Arbetsmiljöplanen ger också information om risker som kan vara kostnadsdrivande och kan även ställa krav på särskilda resurser. Det kan vara såväl maskiner som kompetens.
- Arbetsmiljölagen kap 3 § 6 p2
Avfallshanteringsplan
En avfallshanteringsplan tas fram och utgår från materialinventeringen. Den bör innehålla källsortering i fraktioner för återanvändning och återvinning samt rutiner för hantering av miljöfarligt avfall och eventuella invasiva arter. Även byggdelar och varor som det beställts för mycket av bör hanteras i planen med syfte att de återköps av leverantören eller återanvänds.
Sorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska finnas i arbetsplatsdispositionsplanen. Om det inte går att sortera på byggarbetsplatsen och sortering sker på annan plats behövs en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten.
Kontrollplan för rivning ska upprättas enligt PBL eller när byggnadsnämnden beslutar om det. Avfallshanteringsplanen kan vara en bilaga till kontrollplanen om inte byggnadsnämnden kräver att en särskild blankett ska användas.
I Naturvårdsverkets föreskrifter om undantag från krav på sortering av bygg- och rivningsavfall, NFS 2020:7, finns generella undantag som kan användas. Om avvikelser sker ska dessa motiveras och godkännas skriftligt av beställaren.
I vår kriterietjänst finns kriterier för krav på avfallssamordnare.
Miljö- och materialinventering
Miljö- och materialinventering av byggnader görs inför en rivning eller ombyggnad och utgör underlag till avfalls- och rivningsplanen.
Syftet med inventeringen är att kartlägga om det finns miljö- och hälsostörande ämnen och därmed farligt avfall i byggnaden. Inventering utförs genom okulär besiktning och provtagning på byggmaterialen. Proven skickas för analys och resultatet presenteras i en slutrapport tillsammans med rekommendationer för hur materialen ska hanteras vid en eventuell sanering eller rivning.
För att göra en inventering krävs att miljöinventeraren har en god kompetens inom området. Kriterier för kompetens inom materialinventering hittar du i vår kriterietjänst.
Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst
Lärande exempel: Materialåtervinning inom bygg och fastighet gynnar cirkulär ekonomi
Materialinventering och sortering av bygg- och rivningsavfall – Naturvårdsverkets webbplats
Plan för återbruk
Beställaren kan ta fram en plan för återbruk. Inför materialinventering kan beställaren behöva stöd av en återbrukskonsult. Vid upphandling av en återbrukskonsult behövs en beskrivning av vad som förväntas i materialinventeringen.
Effektivt återbruk bygger på att en grundlig materialinventering och kvalitetsbedömning har gjorts av byggnadens material och inventarier. Demontering och hantering av de material som ska återbrukas måste kunna genomföras på ett säkert sätt. Störst positiv påverkan på klimatet har återbruk av stommar.
Utvecklingen inom cirkularitet och återvinning är stor. Därför är det bra med en tidig dialog med återvinnare eller närliggande projekt som kan vara behov av rivningsmaterial.
Upphandlingskrav om utsortering av avfall i fraktioner som kan återbrukas hittar du i vår kriterietjänst.
Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst
Film: En upptäckfärd i SFV:s återbruksregister – Statens fastighetsverks webbplats
Att satsa på återbruk – Lejonfastigheters webbplats
Slutrapport, Dags att bygga och riva cirkulärt! – Göteborgs stads webbplats
Rivningsplan
PBL kräver att byggherren upprättar en rivningsplan för byggnad som ska rivas eller byggas om. Planen upprättas efter PBL-krav och praxis vid sanering eller rivning.
Rivningsarbete kräver alltid ett rivningslov. Det är ett tillstånd från kommunen som bedömer om rivningen är godkänd. För detta behöver byggherren göra en materialinventering av byggnaden.
Med selektiv rivning avses att material demonteras och särskiljs från varandra under rivningen. För att säkerställa att återvinning och återbruk görs på ett miljömässigt och effektivt sätt kan rivningsmetoder beskrivas för de byggdelar där olika typer av rivning är möjliga.
Anledningen kan vara för att
- sortera ut vissa avfall och hålla dem skilda från varandra
- källsortera vissa byggdelar och material för återvinning eller avfallshantering
- minska deponi
- möjliggöra användning av betong och tegel som utfyllnadsmaterial
- byggnadsvårdande för att återanvända material som till exempel träbjälkar eller tegel.
Kriterier för rivning hittar du i vår kriterietjänst
Bygg- och rivningsavfall – Naturvårdsverkets webbplats
Rivning och kontrollplan – Boverkets webbplats
Entreprenadupphandling för rivning
Villkor i entreprenadkontrakt
I kontraktet ställer beställaren projektanpassade villkor. Arbetet med att ta fram villkoren görs med fördel i samarbete mellan upphandlare och relevanta kompetenser. Det är också viktigt att involvera de som ska förvalta kontraktet.
I kontraktet kan beställaren ange att entreprenören ska ha tillgång till en person som har utbildning i materialinventering och som medverkar vid rivningen samt kan göra bedömningar om misstänkt farligt material hittas.
Krav kan också ställas på att entreprenören ska kontrollera att transportörer och avfallsmottagare har relevanta tillstånd. Dessa ska redovisas kontinuerligt, exempelvis att entreprenören månadsvis redovisar transportdokument och mottagningsbevis för övrigt avfall samt anteckningar om avfallsmängder.
Kravställarkompetens
För att ge projektet goda förutsättningar att uppnå satta mål är det viktigt att det finns kravställarkompetens att tillgå i projektet. Arbetet med framtagande av villkor behöver genomföras i nära samarbete mellan upphandlare och relevanta kravställarkompetenser. När det kommer till villkor inom områden såsom arbetsmiljö, miljö och säkerhet behöver sakkunnig kompentens bidra med att formulera krav och hur de ska följas upp.
Separata entreprenadupphandlingar
Vissa typer av rivning för återbruk eller återvinning kan kräva att specialiserade entreprenader upphandlas separat. Det kan gälla återbruk av prefabricerade betongstommar eller återvinning av planglas utan nedgradering.
Dela in entreprenaden i etapper
Det kan vara nödvändigt att dela in kontraktsarbetet med rivning i etapper och möjliggöra beställning av tilläggsarbeten för att göra kompletterande inventeringar.
Detsamma kan gälla för etappvis sanering av farligt avfall. Då detta påverkar tid och kostnad för projektet är det viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget. Sådant kan exempelvis beskrivas i bygg- eller rivningsbeskrivningen.
Utforma tilldelningskriterier
Vid rivnings- och saneringsentreprenader kan vissa kompetenser och erfarenheter vara betydelsefulla. Dessa kan beskrivas i tilldelningskriterierna och ingå i en utvärderingsmodell för
- föreslagna arbetsmetoder
- innovativa lösningar eller arbetsmetoder för att till exempel minimera avfall och spill samt hantering av dessa
- kvalitetsarbete
- materialhanteringsplan
- miljöarbete
- projektorganisationens kompetens och erfarenhet, till exempel erfarenhet från materialinventering och miljölagstiftning.
- tids- och aktivitetsplaner.
En tids- och aktivitetsplan kan omfatta moment från planering till rivning och bortforsling av den rivningsmassa som uppstår.
Pröva och utvärdera anbud
När anbudstiden har gått ut är det dags att utvärdera de anbud som kommit in. Anbuden granskas mot de krav som ställts i förfrågningsunderlaget. Därefter sker en utvärdering av vilket anbud som är det bästa utifrån angiven utvärderingsmodell.
Utforma och genomföra upphandlingen
Det är inte ovanligt att anbud, anbudsansökningar och andra handlingar från leverantörer är ofullständiga eller innehåller olika typer av felaktigheter. Beställaren får då tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som leverantören lämnat in. Beställaren får också tillåta eller begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar en sådan handling.
Vid upphandling under tröskelvärdena får dialogen i upphandlingen omfatta rättelser av fel samt förtydliganden och kompletteringar av anbudet eller andra handlingar som leverantören har lämnat in. Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet.
Tänk dock på att möjligheten att förtydliga och komplettera, som huvudregel, inte gäller om den nya uppgiften behövs för att anbudet ska uppfylla ett obligatoriskt krav.
Meddela beslut
Efter att anbuden är utvärderade är det dags att besluta vilken eller vilka anbudsgivare som ska tilldelas avtalet. Tilldelningsbeslutet ska meddelas skriftligen till anbudssökandena och anbudsgivarna snarast möjligt. Det gäller även vid beslut om att göra om eller att avbryta upphandlingen.
När samtliga anbudsgivare har underrättats om beslut om tilldelning hävs den absoluta sekretessen.
Avbryta en upphandling
Ibland kan det finnas behov av att avbryta en upphandling. Det är tillåtet om beställaren har sakliga skäl och följer de upphandlingsrättsliga principerna.
Sakliga skäl för att avbryta en upphandling kan, enligt domstol, till exempel vara
- bristande konkurrens
- oförutsedda händelser
- felaktigt utformad utvärderingsmodell
- ett alltför högt pris.
Det är upp till beställaren att styrka att det faktiskt föreligger sakliga skäl för att avbryta upphandlingen.
Överprövning och andra rättsliga medel
Om potentiella leverantörer anser att beställaren har agerat felaktigt i samband med upphandlingen har de i vissa fall möjlighet att ansöka om överprövning och skadestånd i domstol. Utöver detta finns situationer där tillsynsmyndigheten Konkurrensverket måste eller kan besluta om att beställaren ska betala en så kallad upphandlingsskadeavgift.
Genom öppen och tydlig kommunikation kan beställaren förebygga missförstånd som exempelvis kan leda till onödiga överprövningar.
Avsluta upphandlingen
Nu är det dags att avsluta upphandlingen, men innan avtal kan tecknas behöver avtalsspärren löpa ut.
Avtalsspärr och ingå avtal
Efter att tilldelningsbeslutet skickats ut gäller en avtalsspärr på minst 10 dagar om tilldelningsbeslutet skickats elektroniskt. Under den tiden får ni inte ingå avtal. Först när avtalsspärren har gått ut kan ni teckna avtal med leverantören.
Avtalsspärren gäller inte vid direktupphandling. Vad gäller avrop från vissa typer av ramavtal kan ni bestämma om ni vill tillämpa en avtalsspärr eller inte.
Arkivera och bevara handlingar
Under upphandlingen tillkommer ett antal dokument och handlingar. När hela upphandlingen är genomförd och avslutad är ni skyldiga att dokumentera och arkivera vissa av handlingarna. Olika regler gäller beroende på om
- upphandlingen är över eller under tröskelvärdet
- ni omfattas av arkivlagen eller inte.
Exempel på handlingar som ska arkiveras är anbudsansökningar och anbud, anbudsförteckningar, individuell rapport och liknande handlingar.
Efterannonsera
Upphandlingar både över och under tröskelvärdena ska efterannonseras. Huvudsyftet med efterannonsering av upphandlingar är att skapa insyn och transparens. Genom efterannonsering samlas information om genomförda upphandlingar. Det ger också ett bättre underlag för statistik och vidareutveckling av de offentliga affärerna.
Realisera
Efter att avtalsspärren löpt ut kan avtal tecknas med leverantör alternativt entreprenör.
Följa upp
Under avtalstiden är det viktigt att beställaren kontinuerligt kontrollerar och följer upp de villkor som har ställts i avtalet. Dessa aktiviteter kan beställaren genomföra under avtalstiden:
- Genomföra startmöte mellan beställare och rivningsentreprenör.
- Kontrollera avfallshanteringen på plats, till exempel genom miljörond med uppföljning av entreprenörens dokumentation av egenkontroll.
- Följa upp att identifierade material och avfall i materialinventeringen är omhändertagna.
Säkerställ att avfall tagits om hand enligt material- och avfallshanteringsplanen samt att mottagningsbevis redovisas. Beställaren ska regelbundet kontrollera avfallshanteringen på arbetsplatsen. I Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst finns hjälp med hur kraven kan följas upp.
Efter avslutat projekt ska återanvändning och avfallshantering redovisas i form av fraktioner, mängder, transportörer och mottagare. Uppgifterna ska vara införda i avfallshanteringsplanen och överlämnas vid slutbesiktning.
Länkar till övriga delar i detta upphandlingsstöd
- Samhällsplanering
- Byggidé
- Projektera
- Bygga
- Förvalta
- Riva och återvinna