Hållbara inköp av livsmedel är lönsamma

Statistik är intressant och kan ge nya insikter. I samband med arbetet med rapporten Matnyttigt och samhällsnyttig bad vi en av våra analytiker att ta fram aktuell statistik om upphandlingar av livsmedel.  

Statistiken visar att det 2019 gjordes 353 offentliga upphandlingar av livsmedel och att värdet av inköpen uppgick till cirka 10 miljarder kronor plus 2 miljarder för   måltidstjänster. Det var väntat och inte så överraskande. Men statistiken visar också att det finns närmare 10 000 leverantörer av livsmedel till staten, regionerna och kommunerna. Det var nytt för oss.

Nu till rapporten som främst baseras på inköpsstatistik från kommuner och regioner, det vill säga statistik som omfattar faktiska inköp av livsmedel. Även den gav ett oväntat resultat som vi snart kommer till. Men vi börjar med klimatpåverkan och användningen av våra hållbarhetskriterier.

År 2019 användes våra kriterier i 60 procent av inköpen räknat i kronor. Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2016 vilket vi tycker är bra. Att hållbarhetskriterier ska användas vid samtliga inköp och samtliga produkter är inte realistiskt då det finns produktområden som inte omfattas av några hållbarhetskriterier. Det finns även livsmedelsprodukter där hållbarhetskrav inte är att rekommendera, till exempel på grund av bristande marknadstillgång.

Vår analys visar också att klimatpåverkan från livsmedel minskar. En viktig förklaring är att det serveras alltmer vegetabilier och allt mindre animalier på den offentliga tallriken.

Men en hållbar måltid bör komponeras utifrån fler aspekter än klimatet. Det är viktigt att ta hänsyn till exempelvis miljöskydd, sociala krav och djurskydd. Betande djur bidrar till biologisk mångfald som är ett viktigt miljömål och genom att använda våra kriterier kan upphandlande organisationer bidra till minskad antibiotikaanvändning. En annan hållbarhetsaspekt är matsvinnet. Den offentliga måltiden ska hamna i magen och det är när måltiden är näringsrik, vällagad och smakar bra vi förvaltar våra gemensamma skattemedel på bästa sätt.

Nu till det mest intressanta. Analysen indikerar att hållbarhet inte nödvändigtvis behöver kosta mer. Det kan vara tvärtom. Det strategiska inköpsarbetet tycks kunna leda till att en större andel produkter uppfyller hållbarhetskrav till lägre kostnader. Det behövs ytterligare analyser för visa hur sambanden ser ut. Men det råder ingen tvekan om att strategiskt inköps- och hållbarhetsarbete tycks ha en positiv effekt på priset.

Vår rapport visar att ett grundligt förberedande arbete i behovs- och marknadsanalysen gör skillnad. Det leder till att hållbara produkter utvärderas i det upphandlade sortimentet.  Att arbeta målstyrt utifrån politiska inköpsambitioner och använda våra hållbarhetskriterier samt att följa upp inköpen bidrar till att de offentliga livsmedelsinköpen leder till samhällsnytta. Det bidrar också till en attraktiv offentlig affär för leverantörer och underleverantörer på offentliga livsmedelsavtal.

Rapporten Matnyttigt och samhällsnyttigt

På grund av en föräldraledighet och en tjänstledighet för att forska på SLU har vi rekryterat två nya medarbetare, Charlotta Sjöström och Maria Cosnier, till livsmedelsteamet. De har båda lång erfarenhet av att arbeta med livsmedels- och hållbarhetsfrågor.

Livsmedelsteamet önskar alla en trevlig sommar!