Vägledning om upphandling av tjänsten skyddat boende

Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Förutom den skyddade vistelsen i sig erbjuder de flesta skyddade boenden även olika former av stöd och rådgivning, individuella stödsamtal, stödperson vid rättegång eller förhör eller stöd i kontakter med myndigheter och andra aktörer för personer som bor på boendet. 

Skyddat boende är en behovsbaserad insats som utgår ifrån den enskilda individens behov i den aktuella situationen. I det enskilda fallet består verksamheten därför av en kombination av ett antal relevanta insatser enligt ovan. 

I en kartläggning av skyddade boenden från december 2024 beskriver Socialstyrelsen utvecklingen med avseende bland annat på vilka som driver dessa boenden samt hur de finansieras. Av de 190 boenden som besvarade Socialstyrelsens enkät drivs 46 procent av ideella föreningar vilket är en minskning med sju procentenheter sedan 2019. Sju procent av boendena drivs av kommunerna själva, vilket är en minskning med två procentenheter. Andelen skyddade boenden som drivs av privata aktörer uppgår till 47 procent, vilket utgör en ökning med tio procentenheter. 

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta krav gäller även för skyddade boenden oavsett utförare, dvs. såväl för kommunalt drivna skyddade boenden som för privata verksamheter som genomför insatsen på uppdrag av den kommunala nämnden.  

Av socialtjänstförordningen och förarbeten till socialtjänstlagstiftningen framgår vilka krav som ställs på skyddade boenden vad avser bemanning och skyddsanordningar. Om det skyddade boendet även tar emot barn ställs särskilda krav på lämplighet på boendet. Därtill ställs krav på lämplig kompetens hos föreståndare och övrig personal på boendet. Särskild kompetens kan även fordras när det exempelvis gäller stöd till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller i fråga om vissa typer av missbruk eller funktionsnedsättningar, inklusive neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För skyddade boenden som tar emot barn behöver det även finnas ett tydligt barnrättsperspektiv. 

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram föreskrifter och allmänna råd avseende krav på och driften av skyddade boenden. Dessa föreskrifter och allmänna råd beräknas träda i kraft under våren 2025.  

Socialtjänstförordningen 

Proposition 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende 

Socialstyrelsens information om skyddat boende 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har information om de nya reglerna om skyddat boende på sin webbplats.  

Skyddat boende för våldsutsatta

Det finns inte något allmänt undantag från upphandlingsreglerna vid anskaffning av tjänsten skyddat boende. Utgångspunkten är därför att upphandlingsreglerna, främst lagen om offentlig upphandling (LOU), ska tillämpas när en kommun anskaffar tjänsten skyddat boende. 

Skyddat boende ingår i de tjänster som i upphandlingsreglerna kallas sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Med sociala tjänster och andra särskilda tjänster avses sådana tjänster som anges i bilaga 2 till LOU. För dessa tjänster gäller EU:s upphandlingsdirektiv i begränsad omfattning.  

Vid upphandling av skyddat boende kan bland annat CPV-koderna 85300000–2 Socialvård och tillhörande tjänster, 85310000–5 Socialt arbete och 85311000–2 Social omsorg med inkvartering vara aktuella.  

Tjänsten skyddat boende ska upphandlas enligt 19 kapitlet i LOU om upphandlingens värde överstiger tröskelvärdet, cirka 8,1 miljoner kronor. Om värdet i stället understiger tröskelvärdet får sådana tjänster direktupphandlas enligt 19 a kapitlet i LOU.  

Upphandling av tjänster 

För att bedöma vilka regler som är tillämpliga behöver en uppskattning av den aktuella upphandlingens värde göras. Värdet av en upphandling ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen, inklusive eventuella options- och förlängningsklausuler. En upphandling får inte delas upp i avsikt att kringgå upphandlingsreglerna.

Beräkna värdet på upphandlingen

Tröskelvärden och direktupphandlingsgränser 

Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska upphandlas enligt 19 kapitlet i LOU om upphandlingens värde överstiger tröskelvärdet, cirka 8,1 miljoner kronor. Det innebär att de direktivstyrda delarna av LOU inte blir tillämpliga vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.   

19 kapitlet i LOU gäller därmed för icke-direktivstyrda annonspliktiga upphandlingar. 19 kapitlet innehåller bara de regler som är nödvändiga för att ge ramarna för de upphandlande organisationerna och de regler som krävs för att skydda leverantörerna. I övrigt ges de upphandlande organisationerna ett stort utrymme att själva utforma varje upphandling. Det innebär bland annat att det inte finns några specifika upphandlingsförfaranden som den upphandlande organisationen måste följa eller någon uppräkning av vilka kvalificeringskrav eller uteslutningsgrunder som ska användas. 

Utgångspunkten är att det som är tillåtet på det direktivstyrda området också är tillåtet vid upphandling enligt 19 kap. LOU. När det på det direktivstyrda området finns vissa begränsningar för vad som är tillåtet, och det samtidigt inte finns några motsvarande regler på det icke-direktivstyrda området, blir de grundläggande upphandlingsprinciperna styrande för vad som är tillåtet vid icke-direktivstyrd upphandling. 

Ett minskat antal regler och en större flexibilitet innebär samtidigt att större krav ställs på de upphandlande organisationerna att i upphandlingsdokumenten beskriva vad som gäller för den enskilda upphandlingen. De upphandlande organisationerna ska alltid följa de grundläggande upphandlingsprinciperna vid utformningen av upphandlingen.  

Upphandlingen ska annonseras i en registrerad annonsdatabas samt i EU:s gemensamma annonsdatabas för annonsering av upphandlingar (Tenders Electronic Daily – TED). 

Bestämmelser om förfarandet för icke-direktivstyrd upphandling  

I vissa fall är direktupphandling enligt 19 a kapitlet LOU möjligt även vid upphandling över tröskelvärdet. En direktupphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster får bland annat genomföras i de fall förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt reglerna i 6 kapitlet 12–19 §§ är uppfyllda. 

Direktupphandling 

Om det uppskattade värdet på upphandlingen beräknas understiga tröskelvärdet för sociala tjänster och andra särskilda tjänster, det vill säga cirka 8,1 miljoner kronor, får tjänsten direktupphandlas. Notera att upphandlingens värde ska beräknas enlig aktuella beräkningsregler i LOU.

I korthet innebär detta att upphandlingen omfattas av 19 a kapitlet LOU. Vid en direktupphandling finns inga formkrav på hur upphandlingen ska genomföras. Det innebär att det inte finns krav på annonsering eller anbud i visst format. Det gör direktupphandling till en enkel process för både den upphandlande organisationen och leverantören.  

Även vid direktupphandlingar ska de upphandlande organisationerna utgå från de grundläggande upphandlingsprinciperna. Upphandlande organisationer ska också anta riktlinjer för direktupphandling samt dokumentera skälen för inköp som uppgår minst 100 000 kronor. En upphandlande organisations riktlinjer kan till exempel innehålla krav på att man ska begära in anbud från flera leverantörer om värdet av det som ska köpas överstiger vissa belopp eller att man i vissa situationer ska bjuda in intresserade leverantörer genom att frivilligt annonsera upphandlingen. 

Direktupphandling 

Upphandlande organisationer har möjlighet att reservera upphandlingar av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, däribland tjänsten skyddat boende. 19 kapitlet LOU innehåller två olika bestämmelser om reserverad upphandling, reserverad upphandling till organisationer som uppfyller vissa krav enligt 19 kapitlet 25 § LOU och reserverad upphandling för idéburna organisationer enligt 19 kapitlet 25 a § LOU. Skyddat boende omfattas av båda dessa bestämmelser.

Bestämmelserna om reserverad upphandling innebär att den upphandlande organisationen får göra en positiv särbehandling av vissa leverantörer. Endast leverantörer som uppfyller kraven i respektive bestämmelse får delta i upphandlingen. En reserverad upphandling innebär inte något undantag från upphandlingsreglerna i övrigt och ska exempelvis annonseras.

Det är främst bestämmelsen om reserverad upphandling för idéburna organisationer enligt 19 kap. 25 a § LOU som har tillämpats i praktiken, varför den i första hand bör vara aktuell när en upphandlande organisation önskar genomföra en reserverad upphandling vid upphandling av tjänsten skyddat boende. 

Reserverad upphandling för vissa tjänster enligt bilaga 2

Uppgifter i allmänna handlingar blir inte per automatik offentliga på grund av att handlingarna ingått i en offentlig upphandling. Vid en begäran om att ta del av allmänna handlingar ska en myndighet alltid göra en bedömning utifrån de aktuella uppgifterna för att avgöra om de är offentliga eller om de omfattas av någon sekretessbestämmelse. 
 
En förutsättning för att sekretessbelägga uppgifter är att det finns grund för sekretess i till exempel offentlighets- och sekretesslagen (OSL). En sekretessgrund som typiskt sett förekommer i samband med offentlig upphandling är bestämmelsen om sekretess till skydd för enskildas ekonomiska intressen när de trätt i affärsförbindelse med en myndighet (31 kapitlet 16 § OSL). Syftet med bestämmelsen är att skydda till exempel uppgifter som förekommer i leverantörers anbud, om det av särskild anledning kan antas att ett offentliggörande av uppgifterna skulle kunna leda till att leverantören lider skada.

Vad gäller uppgifter om skyddade boenden kan andra bestämmelser om sekretess aktualiseras. Det finns bland annat stöd för sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kapitlet 1 § OSL). När en kommun direktupphandlar enstaka boendeplatser kan uppgifter om adress anses utgöra en del av den enskildes ärende som därför omfattas av sekretess. Notera att uppgifter i en annonserad upphandling inte alltid går att koppla till ett individärende, varför sådana uppgifter inte omfattas av denna sekretessbestämmelse. Sedan den 1 april 2024 gäller dock ny lagstiftning för skyddat boende. Reformen innebär bland annat en ändring i OSL (26 kapitlet 14 b – 14 d §§ OSL), som gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter som till exempel adress och fastighetsbeteckning för skyddat boende, även där dessa inte hör till ett individärende.  
 
Utifrån ett skyddsperspektiv kan det också vara lämpligt att den upphandlande organisationen strävar efter att utforma upphandlingen på ett sådant sätt att känsliga uppgifter inte förekommer under upphandlingsprocessen, eller att de förekommer i så liten utsträckning som möjligt och i ett så sent skede som möjligt. 

Att skapa bra förutsättningar för olika typer av aktörer att delta i offentliga upphandlingar leder ofta till fler anbud. I många fall är det små idéburna organisationer som driver skyddade boenden. För att den upphandlande organisationen ska kunna skapa förutsättningar som ökar de idéburna aktörernas deltagandet är det viktigt att ta hänsyn till olika moment i upphandlingens förberedelsefas.  

Underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud 

Identifiera och analysera det egna behovet och anpassa krav och villkor efter det. Det är viktigt att det finns en tydlig dialog mellan upphandlare och de som ska använda det som upphandlas, så att behoven blir tillgodosedda i upphandlingen.

Behovsanalys 

Gör en noggrann marknadsanalys för att skaffa dig kunskap om vad marknaden har att erbjuda och vilka leverantörer som finns på den. Det ger goda förutsättningar för att kunna utforma ändamålsenliga och relevanta krav och villkor i upphandlingsdokumenten. 

Marknadsanalys

Ha gärna dialog med potentiella leverantörer som en del av marknadsanalysen. I kontakten med tänkbara leverantörer är det viktigt att uppge att upphandlingen inte har påbörjats och att det framgår att diskussionen inte är en förhandling med leverantören utan just en diskussion inför en upphandling i konkurrens. De grundläggande upphandlingsprinciperna om likabehandling och icke-diskriminering innebär bland annat att en leverantör inte får gynnas i förhållande till andra leverantörer.

Tidig dialog 

Idéburna organisationer har ofta ont om tid och begränsade resurser för att utforma sina anbud i enlighet med upphandlande organisations krav. Utforma därför upphandlingsdokumenten så tydligt och strukturerat som möjligt så att även dessa företag har möjlighet att lämna anbud. 

Utforma upphandlingsdokument

För att bli leverantör till offentlig sektor behöver du bevaka och hålla dig uppdaterad om aktuella offentliga upphandlingar inom ditt intresseområde och känna till hur du hittar dessa. 

Inom EU finns ett gemensamt publiceringsverktyg, Tenders Electronic Daily (TED), för annonsering av offentliga upphandlingar. I Sverige finns ingen nationell annonsdatabas utan annonsering sker genom privata annonsdatabasföretag. På marknaden finns ett antal elektroniska databaser som är registrerade hos Konkurrensverket, som upphandlande organisationer använder sig av för att annonsera upphandlingar både under och över tröskelvärdena. Annonser över tröskelvärdena publiceras då även i TED.  

När värdet av en upphandling av skyddat boende överstiger tröskelvärdet på 8,1 miljoner kronor ska upphandlingen därmed annonseras både i en registrerad annonsdatabas och i TED. För att söka fram annonserade upphandlingar av skyddat boende i annonsdatabaserna kan bland annat CPV-koderna 85300000–2 Socialvård och tillhörande tjänster, 85310000–5 Socialt arbete och 85311000–2 Social omsorg med inkvartering användas.

Vid upphandlingar av skyddat boende är det möjligt att direktupphandla upp till 8,1 miljoner kronor. Vid en direktupphandling kräver inte lagen att den upphandlande organisationen ska annonsera upphandlingen. Den upphandlande organisationen får i stället vända sig direkt till en eller flera leverantörer och begära in anbud. I sådana fall är det viktigt att den upphandlande organisationen redan känner till att din organisation kan erbjuda tjänsten skyddat boende.

Hitta affären i offentlig sektor 

Annonsdatabasregistret 

Beroende på hur kraven i en upphandling är ställda och formulerade, har du som leverantör rätt att använda dig av underleverantörer. Vilka underleverantörer som ska anges i anbudet avgörs i princip av vad som efterfrågas i upphandlingsdokumenten. Om ni är flera leverantörer som går samman är det viktigt att det tydligt framgår hur ni uppfyller de olika kraven i upphandlingen.

Det finns främst tre olika alternativ för en leverantör som vill samarbeta med andra. Dessa alternativ är att 

• åberopa andra företags kapacitet 

• använda underleverantörer 

• lämna ett gemensamt anbud tillsammans med andra leverantörer.  

Samarbeta med underleverantörer och andra samarbetspartners i upphandlingar

Valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihet (LOV) är i vissa fall ett alternativ till upphandling. LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande organisationer konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att inrätta ett valfrihetssystem, där den upphandlande organisationen godkänner och tecknar kontrakt med ett antal leverantörer, och därefter överlåter till den enskilde att välja bland leverantörerna i systemet. LOV kan tillämpas för tjänster inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, där skyddat boende ingår. Det är frivilligt för kommuner att inrätta valfrihetssystem. 

Valfrihetssystem kan i vissa fall passa bättre för idéburna organisationer än offentlig upphandling, då det kan anses vara enklare att bli utförare i ett valfrihetssystem än att bli tilldelad kontrakt i en upphandling. Ansökningar om att få delta i valfrihetssystemet kan också komma in löpande. LOV innehåller även en möjlighet för den upphandlande organisationen att reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer.  

Lagen om valfrihetssystem

Valfrihetssystem steg för steg 

Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. 

Det bör noteras att denna samverkansform inte är rättsligt reglerad och att den inte heller förekommer som ett juridiskt begrepp. Eftersom det inte finns några särskilda upphandlingsrättsliga förfarande- eller undantagsregler för att ingå ett IOP är utgångspunkten att det måste vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna. Det innebär att en överenskommelse om ett IOP inte får utgöra en otillåten direktupphandling eller ett otillåtet statsstöd. Så länge det inte rör sig om ersättning för ett upphandlingspliktigt kontrakt eller ett otillåtet statsstöd skulle driften av ett skyddat boende därmed kunna finansieras genom en överenskommelse om IOP.  

Bedömningen om huruvida ett enskilt IOP är förenligt med de aktuella regler som nämnts här måste dock göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Det innebär att parterna i regel behöver göra ytterligare analyser. 

Mer information om IOP