Är en upphandlande organisation skyldig att avropa från ett ramavtal?

Hej Sofia,

Frågan om en upphandlande organisation är skyldig att avropa från ett ramavtal eller inte är främst av avtalsrättslig karaktär. Det krävs därför en bedömning av det enskilda avtalet för att kunna svara på frågan om det innebär en ensamrätt för leverantören att leverera det som omfattas av avtalet.

Högsta domstolen har i ett avgörande bedömt att ett ramavtal till följd av dess innehåll medförde en ensamrätt för leverantören att leverera sådana tjänster som ramavtalet avsåg, trots att något villkor om ensamrätt inte var fastställt. Beställarens köp utanför ramavtalet innebar därför ett avtalsbrott. Av betydelse i bedömningen var bland annat att ramavtalet innehöll långtgående förpliktelser för leverantören avseende leveranskapacitet, leveransskyldigheter samt att prioritera den upphandlande organisationen som kund. Om den upphandlande organisationen hade rätt att köpa de aktuella tjänsterna utanför ramavtalet från annan leverantör skulle det innebära att avtalet inte gav leverantören några självständiga rättigheter, vilket skulle innebära en obalans i avtalet. Det gav enligt HD stöd för att avtalet i det fallet var exklusivt.

Är den upphandlande organisationen bunden att endast köpa aktuella varor eller tjänster av en ramavtalsleverantör kan ett frångående utgöra ett avtalsbrott, vilket kan resultera i skadeståndsskyldighet. Det ligger dock i ramavtalets natur att en garanterad avropsmängd typiskt sett inte kan anges. Att ett ramavtal används sällan behöver därför inte utgöra ett avtalsbrott. I enlighet med öppenhetsprincipen måste dock leverantörerna ges sådan information att de på förutsebara grunder kan avgöra vilka aktörer som förväntas användas sig av ramavtalet, om behov uppstår.

Inköpscentraler och bundenhet för avropsberättigade
Frågan om en inköpscentrals möjlighet att binda tredje part har berörts i ett antal rättsfall. Generellt gäller att omständigheten att en myndighet är angiven som avropsberättigad inte innebär en skyldighet att använda ramavtalet. En bedömning behöver dock, enligt ovan, göras utifrån avtalsvillkoren i det enskilda fallet.

För exempel på rättsfall, se bland annat Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 1857-12 (se även Konkurrensverkets yttrande i samma mål, dnr 285/2012), Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 20882-13, mål nr 20094-12 och mål nr 8272-13 samt Kammarrätten i Stockholms mål nr 6450-15.

Källhänvisningar

• prop. 2015/16:195 s. 513 ff. samt beaktandesats 61 i LOU-direktivet – frågan om en upphandlande organisation är skyldig att avropa från ett ramavtal eller inte är främst av avtalsrättslig karaktär
• prop. 2006/07:128 s. 160 – om olika typer av ramavtal och om leverantörens respektive den upphandlande organisationens skyldighet att leverera och avropa från ramavtalet
• Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6450-15 – det ligger i ramavtalets natur att en garanterad avropsmängd inte kan anges
• Högsta domstolens dom i mål T 4071-20 – ett ramavtal har till följd av dess innehåll ansetts innebära en exklusiv rätt för den upphandlade leverantören att leverera sådana tjänster som ramavtalet avsåg, trots att något villkor om beställningar utanför ramavtalet inte var fastställt.

Med vänlig hälsning,

Hej. Efter att ha läst era svar på denna och liknande frågor så framkommer det tydligt att huruvida man är skyldig att avropa eller inte från ett ramavtal är en avtalsrättslig fråga. Min fråga är då om det är möjligt att skriva i avtalet att en (av flera avropande parter) inte är skyldig att avropa från ramavtalet, utan de enbart ges en möjlighet att avropa.
Jag funderar även utifrån utgången i Coopservice där domstolen sa att så länge en part är identifierad i upphandlingsdokumentet så kan de avropa från avtalet...men ger denna "identifiering" då också en skyldighet att avropa?

Tack för hjälpen

Hej Johanna,

Det är möjligt att skriva att en eller flera avropsberättigade upphandlande organisationer inte är skyldiga att tillämpa ramavtalet men har möjlighet att göra det. Eftersom skyldigheten att tillämpa ett ramavtal regleras av avtalsrätten kan den upphandlande organisationen själv styra över detta genom att utforma avtalsvillkoren på det sätt som organisationen själv finner lämpligt i varje enskilt fall, förutsatt att villkoren är förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna.

Notera dock att det, beroende på vad som ska köpas genom ramavtalet, kan vara ytterst oförmånligt för leverantörer att inte garanteras någon leveranstrygghet i ett ramavtal, vilket i sin tur kan vara kostnadsdrivande för leverantörerna och i slutändan för den upphandlande organisationen.

Att en upphandlande organisation måste vara identifierad för ändamålet för att kunna avropa från ett ramavtal framgår av lagen om offentlig upphandling (LOU). Av den anledningen påverkar inte utgången i EU-domstolens dom i mål C-216/17 Coopservice hur upphandlingslagstiftningen ska tolkas för svenska förhållanden i just den frågan. Att en myndighet måste vara angiven eller identifierad i den avropsberättigade kretsen för att kunna tillämpa ramavtalet innebär inte att myndigheten är skyldig att tillämpa ramavtalet.

Källhänvisningar

• 7 kap. 3 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får ingås endast mellan en upphandlande organisation som har identifierats för detta syfte antingen i anbudsinfordran som avser ramavtalet eller i inbjudan att bekräfta intresse och en leverantör som är part i ramavtalet
• Beaktandesats 61 i LOU-direktivet - upphandlande myndigheterna bör enligt direktivet inte vara skyldiga att anskaffa byggentreprenader, varor eller tjänster som omfattas av ett ramavtal enligt ramavtalet.

Med vänlig hälsning,