Omfattas statliga bolag av offentlighetsprincipen och OSL?

Omfattas ett statligt bolag som inte omfattas av offentlighetsprincipen, av absolut sekretess?

Hej Pauline!

De flesta statliga bolagen och stiftelserna omfattas inte av offentlighetsprincipen och OSL, men lagen är tillämplig på vissa organ som anges i bilagan till lagen (se 2 kap. 4 § OSL och bilagan till OSL)

Den absoluta sekretessen i 19 kap. 3 § andra stycket OSL utgör sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intressen.

Sekretessbestämmelser och organ som inte omfattas av OSL
OSL gäller för en överväldigande majoritet av de upphandlande myndigheterna och enheterna. Det finns dock ett mindre antal upphandlande myndigheter och enheter som inte omfattas av OSL. Det rör sig bland annat om statliga bolag och stiftelser som inte finns upptagna i bilagan till OSL samt vissa privata bolag som anses vara upphandlande enheter enligt den nya lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och lagen om upphandling av koncessioner (LUK).

Om det statliga bolaget är en upphandlande myndighet och inte omfattas av TF och OSL, ska 12 kap. 19–24 §§ LOU tillämpas. En upphandlande myndighet ska på begäran av en berörd leverantör lämna ut en kopia eller en utskrift av ett kontrakt om värdet är minst 1 000 000 euro för ett varu- eller tjänstekontrakt eller 10 000 000 euro för ett byggentreprenadkontrakt. LOU innehåller ingen skyldighet för upphandlande myndigheten, som inte omfattas av TF och OSL, att lämna ut anbudsdokument. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda har alltså den upphandlande myndigheten ingen skyldighet att lämna ut informationen. Ett beslut att inte lämna ut ett kontrakt eller uppgifter i ett kontrakt får överklagas till förvaltningsrätten.

För sådana myndigheter och enheter kan andra lagar styra vilka uppgifter som kan lämnas ut. Exempelvis kan lagen om skydd för företagshemligheter tillämpas på uppgifter som lämnas av leverantörerna under en upphandling. För myndigheter som omfattas av båda lagarna är lagen om skydd för företagshemligheter subsidiär i förhållande till OSL. En uppgift hos en myndighet kan utgöra en företagshemlighet endast så länge sekretess gäller för uppgiften.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får under vissa förutsättningar inte offentliggöra uppgifter som lämnats in av leverantören. Exempel på sådana uppgifter är tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden. Vidare får en upphandlande organisation ställa krav på leverantörer för att skydda den konfidentiella karaktären hos de uppgifter som organisationen lämnar ut under upphandlingsförfarandet.

• prop. 2015/16:195 s. 689-707 – förarbetsuttalanden om sekretess
• artikel 21 i LOU-direktivet – om sekretess i upphandling.

Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för en statlig stiftelse? Exempelvis en anbudsgivare vid en upphandling efterfrågar konkurrenternas anbud efter tilldelningsbeslut för att kunna göra en eventuell överprövning? Omfattas då inte stiftelsen av en skyldighet att på anmodan göra en sekretessprövning och sedan lämna ut anbuden?

MVH
J H

Hej Jeus H!

När det gäller frågan om vilka som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) hänvisar jag till mitt tidigare svar. Vissa statligt bildade stiftelser, men långt ifrån alla, anges i bilagan till OSL och ska därmed följa bestämmelserna i lagen.

Om ett organ inte omfattas av OSL behöver organet inte heller tillämpa bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i allmänna handlingar i lagen. Det finns i sådana fall inte heller någon möjlighet att överklaga ett beslut att inte lämna ut en handling med hänvisning till bestämmelserna i OSL.

I det fall ett organ som inte omfattas av OSL avser lämna ut handling måste den likväl göra en bedömning om den är förhindrad att lämna ut handlingen, till exempel om de innehåller uppgifterna som utgör företagshemligheter enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter.

Med vänliga hälsningar