Hur beräknas omsättningskrav?
I 14 kap. 4 § LOU står att ett krav på minsta omsättning inte får bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen.
Jag tolkar det som om att det är rimligt att ställa kravet på 6 Mkr i årsomsättning i en upphandling där avtalsvärdet per år beräknas till 3 Mkr?
En annan möjlig tolkning skulle kunna vara att det är ok att ställa krav på en minsta årsomsättning om 24 Mkr för samma kontrakt (3x4x2) - vilken tolkning gör ni?
Anna
Publicerad 13 januari 2017
Hej Anna!
Upphandlingsmyndigheten har inte framfört någon särskild uppfattning utöver den som följer av bestämmelsens utformning.
Ett kvalificeringskrav avseende ekonomisk och finansiell ställning får innebära att leverantören ska ha
- en viss minsta årsomsättning eller en minsta omsättning inom det område som omfattas av kontraktet,
- en viss kvot mellan tillgångar och skulder, eller
- en lämplig ansvarsförsäkring.
Ett krav på minsta omsättning får inte bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till byggentreprenadernas, tjänsternas eller varornas art, får omsättningskravet bestämmas till ett högre belopp. Den upphandlande myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten eller i en individuell rapport ange vilka omständigheter som utgör eller har utgjort sådana särskilda skäl.
Såsom bestämmelsen i lagen om offentlig upphandling (LOU) är utformad kan båda tolkningarna vara möjliga, men bestämmelsens ordalydelse anger trots allt att omsättningen inte får bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen. Jämför artikel 58.3 i LOU-direktivet: "Den minsta årliga omsättning som de ekonomiska aktörerna måste ha får inte överstiga ett belopp som är två gånger så högt som det uppskattade kontraktsvärdet, utom vid vederbörligen motiverade fall...". Någon hänvisning till att det skulle vara frågan om det uppskattade värdet på upphandlingen delat på antalet år kontraktet kommer löpa finns inte. Om begreppet "omsättning" i LOU avsåg något annat än årsomsättning skulle möjligen en annan tolkning vara rimligare, men det framstår inte som om detta var avsikten.
Övrigt
Notera att ett krav som inte överstiger ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen ändå kan bedömas vara oproportionerligt i det enskilda fallet.
- 14 kap. 3 § och 4 § första stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – krav avseende ekonomisk och finansiell ställning
- 12 kap. 15 och 16 §§ LOU – individuella rapporter
- Arrowsmith, Sue, The law of Public and Utilities Procurement, 3 uppl., s. 1193–1194 samt Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 883-890-21 - ett omsättningskrav beräknat enligt 14 kap. 4 § LOU kan ändå anses oproportionerligt i det enskilda fallet.
Med vänliga hälsningar
Anton
16 januari 2017 (Uppdaterat 11 oktober 2021)
Hur stämmer detta överens med Konkurrensverkets utlåtande 17-01-01:
"Upphandlande myndigheter och enheter ska underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. ... Man bör också överväga vilka krav som ställs på leverantörerna och se till att till exempel inte ställa överdrivet höga krav på omsättning."
Stefan
14 mars 2017
Som min kollega tidigare redogjort för finns ett visst utrymma att tolka reglerna på olika sätt, men det finns inget uttryckligt stöd för att det uppskattade värdet på upphandlingen ska delas på antalet år kontraktet kommer att löpa när nivån på omsättningskravet ska räknas ut.
Det är upp till varje upphandlande myndighet och enhet att i varje enskild upphandling välja strategi vid utformningen av upphandlingen i syfte att underlätta ett deltagande för små och medelstora företag. Det finns till exempel ingen skyldighet att en upphandlande myndighet eller enhet måste ställa krav på en viss årsomsättning i en upphandling.
I övrigt vill jag upprepa vad som anförts i tidigare svar, det vill säga att ett omsättningskrav beräknat enligt 14 kap. 4 § LOU ändå kan anses oproportionerligt i det enskilda fallet beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Med vänlig hälsning
Mattias
22 mars 2017 (Uppdaterat 11 oktober 2021)
Med hänvisning till ovanstående. "Citat Finns ett visst utrymma att tolka reglerna på olika sätt, men det finns inget uttryckligt stöd för att det uppskattade värdet på upphandlingen ska delas på antalet år kontraktet kommer att löpa när nivån på omsättningskravet ska räknas ut slutcitat".
Vore tacksam för ett förtydligande, om ramavtalet är uppdelat på först 6 månader (där beställaren kan avbryta avtalet) därefter 2 år (där beställaren kan avbryta avtalet) och sedan 1,5 år (där beställaren kan avbryta avtalet) och slutligen 1 år, ska omsättningskravet räknas på hela värdet av upphandlingen trots att beställaren kan avbryta avtalet enligt ovanstående tidsperioder.
Percy
11 oktober 2018
Den omständigheten att ett avtal är konstruerat på så sätt att den ursprungliga löptiden för avtalet är relativt kort och att avtalet innehåller ett antal förlängningsoptioner påverkar inte tolkningsutrymmet och tillämpligheten av 14 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling (LOU).
Notera att options- och förlängningsklausuler ska ingå som om de hade utnyttjats i uppskattningen av upphandlingens värde.
Uppdaterad: den 14 augusti 2019
Med vänlig hälsning,
Mattias
15 oktober 2018
En fråga gällande omsättningskrav!
Är det sista bokslutets omsättning som gäller eller är det sedan ett visst antal år tillbaka?
Omsättningen kan ju variera mycket från år till år!
m.v.h
Fredrik
Fredrik
05 december 2018
Vad som gäller i det enskilda fallet beror på hur den upphandlande myndigheten har formulerat det aktuella kvalificeringskravet. Är en leverantör osäker på vad en upphandlande myndigheten avser med ett kvalificeringskrav i en upphandling bör den ställa en fråga till den upphandlande myndigheten via frågor och svars-funktionen i upphandlingen. Vad som gäller kan endast den upphandlande myndigheten svara på.
I sammanhanget kan det nämnas att vid en direktivstyrd upphandling (exempelvis öppet förfarande) gäller att om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning. Leverantören får då i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig.
Om du däremot är intresserad av vad som avses med årsomsättning i LOU gäller följande. Det framgår inte av LOU, förarbetena eller LOU-direktivet vad som avses med begreppet. Kommissionen har i ett annat sammanhang, om definitionen av små och medelstora företag (SME), meddelat att årsomsättning ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. Det ska beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Rättstillämpningen får avgöra vad som gäller i upphandlingssammanhang.
Källhänvisningar
15 kap. 10 § andra stycket LOU, 14 kap. 3–4 § LOU och artikel 4 i Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
Med vänlig hälsning,
Gustav
05 december 2018
Per
30 maj 2024
Det framgår inte av LOU, förarbetena eller LOU-direktivet vad som avses med begreppet årsomsättning. Vi känner inte heller till något vägledande avgörande i frågan. Uttalandet att omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter har kommissionen angett i ett annat sammanhang, som gäller definitionen av små och medelstora företag (SME). Det är därför oklart om detsamma gäller i upphandlingssammanhang. Det innebär att vi inte kan ge ett klart svar på om begreppet nettoomsättning motsvarar begreppet årsomsättning i LOU.
Med vänlig hälsning,
Frida
Jurist
17 juni 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.