Upphandlingsdokument utformade enligt AMA från Svensk Byggtjänst och användning av standardavtal

Hej Anna,

Jag är inte helt säker på vad du hänvisar till, men de beteckningar du nämner är av den typen som vanligen används vid upphandlingar av bland annat byggentreprenader, tekniska konsulter, arkitekter med mera.

Föreskrifterna ingår i den så kallade AMA-serien och har tagits fram av Svensk Byggtjänst AB. Föreskrifterna är också kopplade till olika standardavtal som är relevanta för de olika upphandlingarna (till exempel AB 04, ABT 06, ABK 09 med mera). Även standardavtalen är framtagna av Svensk Byggtjänst AB, tillsammans med ett antal aktörer inom området. Föreskrifterna samt standardavtalen och annat vägledande underlag finns att köpa hos olika aktörer som tillhandahåller facklitteratur.

Upphandlingslagstiftningen innehåller inte detaljerade regler för upphandlingsdokumentens utformning. Den upphandlande myndigheten eller enheten får som utgångspunkt fritt välja hur upphandlingsdokumenten och dess innehåll rubriceras och kategoriseras. Det innebär också att det finns en rättighet och möjlighet att tillämpa ett standardavtal som myndigheten eller enheten finner lämpligt för det aktuella kontraktsföremålet.

I de fall upphandlingsdokumenten utgår från systematiken i en AMA AF och är kopplat till ett relevant standardavtal gäller särskilda regler för att innehållet ska få vissa verkningar. Dessa regler framgår i de aktuella föreskrifterna. Fördelen med att använda det aktuella standardavtalet med tillhörande föreskrifter är att upphandlingsprocessen följer den process som den aktuella marknaden är van vid, vilket underlättar för leverantörer att delta i upphandlingen. Eftersom standardavtal normalt sett är framtagna i samråd mellan flera olika marknadsaktörer anses sådana avtal vara väl balanserade vad gäller parternas rättigheter och skyldigheter, vilket innebär att avtalen uppfattas som rättvist och utgör en grund för en god affär för båda parter.

Nackdelen med att använda ett standardavtal kan vara att vissa villkor i avtalet inte passar väl in med de förutsättningar och behov som finns hos den enskilda myndigheten eller enheten. Det kan också vara en nackdel att använda ett standardavtal som har upprättats av någon annan part, om kunskapsnivån om standardavtalets innehåll är låg hos den egna organisationen.

Om en upphandlande myndighet eller enhet väljer att inte använda ett standardavtal behöver myndigheten istället formulera sina egna avtalsvillkor. Vi har även noterat vissa upphandlingar där man använt sig av en motsvarande rubriksättning i sina upphandlingsdokument men där man inte har kopplat något standardavtal från branschen till upphandlingen, utan att man istället använder den upphandlande myndighetens egna avtalsvillkor. Det är heller inte ovanligt att den upphandlande myndigheten eller enheten anger att ett visst standardavtal ska användas mellan parterna men med vissa ändringar som redovisats i upphandlingsdokumenten.

Det kan tilläggas är att oavsett om den upphandlande använder sina egna avtalsvillkor eller om man väljer att tillämpa ett standardavtal ska villkoren vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna.