Hur ska begreppet myndighetsutövning tolkas?

Vi har ett gemensamt avtal med Migrationsverket och Kriminalvården avseende inhyrning av chefer ( Referensnummer 3.2.3-2016-12446).

Nu har vi fått information av Migrationsverket att de inte kan använda sig av inhyrda chefer, då dessa skulle utöva myndighetsutövning i sitt arbete.

Kan Migrationsverket tolka "myndighetsutövning" självständigt eller finns det ett gemensamt regelverket när och hur myndigheter kan anlita inhyrda chefer.

Med vänlig hälsning

Lars Strömberg

[Redigerad signatur]

Hej Lars,

I olika lagstiftningar kan det finnas begränsningar för vilken del av verksamheten som det allmänna (stat och kommun) får lägga ut på externa utförare. Generellt sett är det inte tillåtet att genom avtal lägga över arbetsuppgifter som innebär myndighetsutövning till externa parter. Exakt vilka arbetsuppgifter som har inslag av myndighetsutövning och vilka som inte har det kan ibland vara svår att bedöma om man ser till helheten av det arbete som ligger inom ramen för en viss tjänst.

Det finns idag ingen legaldefinition av begreppet myndighetsutövning. Av förarbetena till gamla förvaltningslagen framgår att begreppet myndighetsutövning har samma betydelse som i den förrförra förvaltningslagen (1971:290) (ÄÄFL), se prop. 1985/86:80 s. 55. I den lagens 3 § användes uttrycket ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande”.

I förarbetena till ÄÄFL sägs att gemensamt för all myndighetsutövning är att ”det rör sig om beslut eller andra åtgärder, som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna” (prop. 1971:30 s. 331). Myndighetsutövning behöver däremot inte medföra förpliktelser för enskilda utan kan också föreligga i form av gynnande beslut, exempelvis olika former av tillstånd.

Uppdaterad: den 2 juli 2018

Med vänliga hälsningar,