Får man frångå centrala ramavtal som ingåtts i en inköpscentrals namn?
Publicerad 15 augusti 2017
Jag är medveten om att jag ställer en fråga som ni kanske vill hänskjuta till Kammarkollegiet (KamK) och SKL men jag vill mest ha svar om hur det juridiska kring detta ser ut.
Om man är ansluten till ett ramavtal hos KamK eller avropsanmäld till ett ramavtal hos SKL; Kan man ändå göra egna upphandlingar inom samma område?
Exempel:
Vi är anslutna till ett ramavtal hos SKL som avser teknisk utrustning (projektorer etc.). Av olika anledningar vill vi dock göra en egen upphandling då vi inte anser att ramavtalet SKL har uppfyller vårt specifika behov.
Är det skillnad om ramavtalet uppfyller eller inte uppfyller det specifika behovet?
Om ramavtalet inte uppfyller behovet; "Tillåts" enbart specifik upphandling (ett föremål/en tjänst) eller kan man ändå upphandla ett eget ramavtal?
Tack på förhand!
Om man är ansluten till ett ramavtal hos KamK eller avropsanmäld till ett ramavtal hos SKL; Kan man ändå göra egna upphandlingar inom samma område?
Exempel:
Vi är anslutna till ett ramavtal hos SKL som avser teknisk utrustning (projektorer etc.). Av olika anledningar vill vi dock göra en egen upphandling då vi inte anser att ramavtalet SKL har uppfyller vårt specifika behov.
Är det skillnad om ramavtalet uppfyller eller inte uppfyller det specifika behovet?
Om ramavtalet inte uppfyller behovet; "Tillåts" enbart specifik upphandling (ett föremål/en tjänst) eller kan man ändå upphandla ett eget ramavtal?
Tack på förhand!
S
Publicerad 15 augusti 2017
Hej!
Generellt om att frångå ramavtal
Frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal är främst av avtalsrättslig karaktär. Det är således en avtalsrättslig fråga om de avropande upphandlande myndigheterna ska anses förpliktigade att använda sig av ramavtalet.
Om det är möjligt att frångå ett ramavtal eller inte får prövas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Är den upphandlande myndigheten bunden av ramavtalet till att endast köpa den aktuella tjänsten av ramavtalsleverantören skulle ett frångående utgöra ett kontraktsbrott, vilket kan resultera i skadeståndsskyldighet. Det kan därför vara bra att kontrollera om det avtalsrättsligt finns en möjlighet att köpa tjänster utanför ramavtalet.
För de fall det är förenligt med villkoren i det aktuella ramavtalet att den upphandlande myndigheten frångår detta bör den upphandlande myndigheten ändå ta hänsyn till om det är lämpligt rent affärsmässigt. Den generella uppfattningen att en upphandlande myndighet inte får ha flera parallellt löpande ramavtal för samma sak beror bland annat på att det skapar utrymme för godtycklighet då avrop kan ske från ett ramavtal med sämre villkor än vad som hade gällt enligt det konkurrerande ramavtalet. Ytterligare ett skäl är att det minskar leverantörernas möjlighet att förutse avtalets potential att medföra affärer, vilket i sin tur minskar den upphandlande myndighetens möjlighet till en god offentlig affär.
Väljer den upphandlande myndigheten att frångå det centrala ramavtalet ska normalt sett avstegsanmälan göras till den ansvariga inköpscentralen.
Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet
Kammarkollegiet bedriver sin verksamhet med stöd av förordningen om statlig inköpssamordning. Enligt förordningen ska det finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna för sådana varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.
Statliga myndigheter har en skyldighet använda Kammarkollegiets ramavtal om myndigheten inte bedömer att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Om en myndighet avser att frångå Kammarkollegiets avtal ska myndigheten underrätta Kammarkollegiet om skälen till detta.
På avropa.se finner du information om samtliga ramavtal som upphandlats av Statens inköpscentral. Du finner kontaktuppgifter till Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet här.
SKL Kommentus Inköpscentral
Det finns inget regelverk som anger i vilken utsträckning de ramavtal som SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) ingår i eget namn är bindande för de avropsberättigade upphandlande myndigheterna. Förvaltningsrätten i Stockholm har däremot bland annat konstaterat att de avropsberättigade upphandlande myndigheterna inte var bundna av ramavtalet vid införskaffande av de aktuella varorna (se Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 20882-13).
Däremot, för att en avropsberättigad upphandlande myndighet ska få avropa från ett ramavtal, ska den enligt ramavtalet göra en avropsanmälan. Vid avropsanmälan ska myndigheten också godkänna SKI:s allmänna villkor. Villkoren gäller mellan den upphandlande myndigheten och SKI (alltså inte mellan myndigheten och leverantörerna) och anger att "det föreligger mycket begränsade möjligheter att avropa varor eller tjänster genom ramavtalet om den avropande myndigheten tidigare förbundit sig att upphandla samma varor och tjänster genom ett annat bindande kontrakt eller ramavtal. Detta därför att den Avropande myndigheten i sådant fall bryter mot det tidigare kontraktet eller ramavtalet. Det är Avropande myndigheters ansvar att tillse att avrop från Ramavtalet inte innebär att något annat kontrakt eller ramavtal träds för när.”
Slutsats
I och med att ramavtal som ingåtts i inköpscentralens namn är bindande endast för inköpscentralen, och att de allmänna villkoren tillåter upphandling vid sidan av ramavtalet i vissa fall, kan det vara tillåtet för upphandlande myndigheter att göra undantag från tillämpning av ramavtalet. Eftersom bedömningen av om en upphandlande myndighet är bunden att använda ett visst ramavtal görs genom en tolkning av ramavtalet ifråga är det viktigt att alltid kontrollera om det finns skrivningar de centrala eller egna ramavtal som förpliktigar myndigheten att använda dessa. Det är också viktigt att betona att de avropsavtal (det vill säga kontrakt) som myndigheten ingår i de allra flesta fall blir civilrättsligt bindande. Den upphandlande myndigheten får således inte samtidigt tillgodose samma behov av varor och tjänster genom att köpa från andra bindande kontrakt.
Sammanfattningsvis bör det inte vara omöjligt att upphandla ett eget ramavtal vid sidan av de centrala ramavtalen. Upphandlingar vid sidan av centrala ramavtal måste givetvis ske i enlighet med upphandlingslagstiftningen.
Läs mer
Läs mer om att köpa från andra leverantörer trots befintlig ramavtal i vår Frågeportal
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning
Generellt om att frångå ramavtal
Frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal är främst av avtalsrättslig karaktär. Det är således en avtalsrättslig fråga om de avropande upphandlande myndigheterna ska anses förpliktigade att använda sig av ramavtalet.
Om det är möjligt att frångå ett ramavtal eller inte får prövas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Är den upphandlande myndigheten bunden av ramavtalet till att endast köpa den aktuella tjänsten av ramavtalsleverantören skulle ett frångående utgöra ett kontraktsbrott, vilket kan resultera i skadeståndsskyldighet. Det kan därför vara bra att kontrollera om det avtalsrättsligt finns en möjlighet att köpa tjänster utanför ramavtalet.
För de fall det är förenligt med villkoren i det aktuella ramavtalet att den upphandlande myndigheten frångår detta bör den upphandlande myndigheten ändå ta hänsyn till om det är lämpligt rent affärsmässigt. Den generella uppfattningen att en upphandlande myndighet inte får ha flera parallellt löpande ramavtal för samma sak beror bland annat på att det skapar utrymme för godtycklighet då avrop kan ske från ett ramavtal med sämre villkor än vad som hade gällt enligt det konkurrerande ramavtalet. Ytterligare ett skäl är att det minskar leverantörernas möjlighet att förutse avtalets potential att medföra affärer, vilket i sin tur minskar den upphandlande myndighetens möjlighet till en god offentlig affär.
Väljer den upphandlande myndigheten att frångå det centrala ramavtalet ska normalt sett avstegsanmälan göras till den ansvariga inköpscentralen.
Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet
Kammarkollegiet bedriver sin verksamhet med stöd av förordningen om statlig inköpssamordning. Enligt förordningen ska det finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna för sådana varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.
Statliga myndigheter har en skyldighet använda Kammarkollegiets ramavtal om myndigheten inte bedömer att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Om en myndighet avser att frångå Kammarkollegiets avtal ska myndigheten underrätta Kammarkollegiet om skälen till detta.
På avropa.se finner du information om samtliga ramavtal som upphandlats av Statens inköpscentral. Du finner kontaktuppgifter till Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet här.
SKL Kommentus Inköpscentral
Det finns inget regelverk som anger i vilken utsträckning de ramavtal som SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) ingår i eget namn är bindande för de avropsberättigade upphandlande myndigheterna. Förvaltningsrätten i Stockholm har däremot bland annat konstaterat att de avropsberättigade upphandlande myndigheterna inte var bundna av ramavtalet vid införskaffande av de aktuella varorna (se Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 20882-13).
Däremot, för att en avropsberättigad upphandlande myndighet ska få avropa från ett ramavtal, ska den enligt ramavtalet göra en avropsanmälan. Vid avropsanmälan ska myndigheten också godkänna SKI:s allmänna villkor. Villkoren gäller mellan den upphandlande myndigheten och SKI (alltså inte mellan myndigheten och leverantörerna) och anger att "det föreligger mycket begränsade möjligheter att avropa varor eller tjänster genom ramavtalet om den avropande myndigheten tidigare förbundit sig att upphandla samma varor och tjänster genom ett annat bindande kontrakt eller ramavtal. Detta därför att den Avropande myndigheten i sådant fall bryter mot det tidigare kontraktet eller ramavtalet. Det är Avropande myndigheters ansvar att tillse att avrop från Ramavtalet inte innebär att något annat kontrakt eller ramavtal träds för när.”
Slutsats
I och med att ramavtal som ingåtts i inköpscentralens namn är bindande endast för inköpscentralen, och att de allmänna villkoren tillåter upphandling vid sidan av ramavtalet i vissa fall, kan det vara tillåtet för upphandlande myndigheter att göra undantag från tillämpning av ramavtalet. Eftersom bedömningen av om en upphandlande myndighet är bunden att använda ett visst ramavtal görs genom en tolkning av ramavtalet ifråga är det viktigt att alltid kontrollera om det finns skrivningar de centrala eller egna ramavtal som förpliktigar myndigheten att använda dessa. Det är också viktigt att betona att de avropsavtal (det vill säga kontrakt) som myndigheten ingår i de allra flesta fall blir civilrättsligt bindande. Den upphandlande myndigheten får således inte samtidigt tillgodose samma behov av varor och tjänster genom att köpa från andra bindande kontrakt.
Sammanfattningsvis bör det inte vara omöjligt att upphandla ett eget ramavtal vid sidan av de centrala ramavtalen. Upphandlingar vid sidan av centrala ramavtal måste givetvis ske i enlighet med upphandlingslagstiftningen.
Läs mer
Läs mer om att köpa från andra leverantörer trots befintlig ramavtal i vår Frågeportal
Källhänvisningar
- prop. 2015/16:195, s. 513 ff. och Ds 2014:25, s. 413 ff. – frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal främst är av avtalsrättslig karaktär
- 2 § förordning om statlig inköpssamordning (1998:796) – det ska finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna för sådana varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden
- 3 § förordning om statlig inköpssamordning (1998:796) – statliga myndigheter ska använda Statens inköpscentral vid Kammarkollegiets ramavtal om myndigheten inte finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre
- 4 § förordning om statlig inköpssamordning (1998:796) – när en myndighet avser att upphandla utan att använda Kammarkollegiets avtal ska Kammarkollegiet underrättas om skälen till detta.
Med vänlig hälsning
Erika
Jurist
18 augusti 2017 (Uppdaterat 04 augusti 2021)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.