Krävs det engelska som språk vid upphandling över tröskelvärdet?
Publicerad 17 augusti 2017
Hej kommer gå ut med en förfrågan avseende 400m Kajbyggnation med ett riktvärde på entreprenaden ca 200milj sek.
Upphandlingen följer LUF och är en Generalentreprenad.
Fråga 1
Upphandling sker som förenklad upphandling (rätt eller fel?)
Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Fråga 2
Kan jag kräva Anbudet skall vara angivet på svenska språket och prissatt i SEK?
Fråga 3
Alla handlingar inkl. AF-delen kommer vara på Svenska funkar det?
Med vänlig hälsning Johan
Upphandlingen följer LUF och är en Generalentreprenad.
Fråga 1
Upphandling sker som förenklad upphandling (rätt eller fel?)
Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Fråga 2
Kan jag kräva Anbudet skall vara angivet på svenska språket och prissatt i SEK?
Fråga 3
Alla handlingar inkl. AF-delen kommer vara på Svenska funkar det?
Med vänlig hälsning Johan
Johan
Publicerad 17 augusti 2017
Hej Johan,
Inledningsvis vill jag upplysa om att Upphandlingsmyndigheten inte kommenterar enskilda fall utan endast ger en allmän vägledning utifrån upphandlingslagstiftningen.
Svar till fråga 1
En upphandlande organisation får inte använda förenklat förfarande om det beräknade värdet av en upphandling av en byggentreprenad överstiger tröskelvärdet utan ska istället använda något av de förfaranden som anges i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Svar till fråga 2
I LUF (motsvarande gäller även för upphandlingar som genomförs enligt lagen om offentlig upphandling [LOU]) saknas uttrycklig reglering gällande krav på visst anbudsspråk. Det är därmed upp till den upphandlande organisationen att besluta om vilket språk som ska användas i anbud, under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Kammarrätten i Sundsvall har konstaterat att ett krav på att anbud ska lämnas på svenska inte stred mot de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Av principen om ömsesidigt erkännande följer dock vissa skyldigheter att godta vissa intyg som utfärdas av behöriga myndigheter i andra medlemsstater. I ett avgörande av Kammarrätten i Jönköping hade den upphandlande organisationen ställt krav på att anbud skulle lämnas på svenska. En anbudsgivare hade bifogat två intyg på engelska i sitt anbud. Trots kravet fann kammarrätten att det saknades anledning att förkasta anbudsgivarens anbud och konstaterade att intygen endast omfattade en sida vardera och var standardiserade. Intygen ansågs därmed vara förståeliga även för någon inom den aktuella branschen som saknade kunskaper i det engelska språket. Mot bakgrund av det skulle det anses oproportionerligt att förkasta anbudet enbart på den grunden att intygen inte var på svenska.
Gällande prissättning i kronor (SEK) saknas uttryckliga regleringar gällande vilka krav som kan ställas. Den upphandlande organisationen får därmed besluta hur prissättning ska ske under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande principerna.
Personligen ser jag det närmast nödvändigt att ställa krav på att anbud ska lämnas enligt en viss valuta (till exempel SEK) för att möjliggöra en likabehandlande utvärdering av inkomna anbud.
Sammanfattningsvis är det alltså upp till den upphandlande organisationen att utforma upphandlingsdokumenten med beaktande av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Svar till fråga 3
I LUF (motsvarande gäller även för upphandlingar som genomförs enligt LOU) saknas uttrycklig reglering gällande vilket språk som ska användas i upphandlingsdokumenten. Mot bakgrund av att en upphandlande organisation får välja på vilket eller vilka av EU:s språk en annons ska publiceras på när den skickas till EU:s publikationsbyrå, bör rimligen upphandlingsdokumenten kunna vara författade endast på svenska eftersom svenska är ett av EU:s officiella språk.
Källhänvisningar
Inledningsvis vill jag upplysa om att Upphandlingsmyndigheten inte kommenterar enskilda fall utan endast ger en allmän vägledning utifrån upphandlingslagstiftningen.
Svar till fråga 1
En upphandlande organisation får inte använda förenklat förfarande om det beräknade värdet av en upphandling av en byggentreprenad överstiger tröskelvärdet utan ska istället använda något av de förfaranden som anges i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Svar till fråga 2
I LUF (motsvarande gäller även för upphandlingar som genomförs enligt lagen om offentlig upphandling [LOU]) saknas uttrycklig reglering gällande krav på visst anbudsspråk. Det är därmed upp till den upphandlande organisationen att besluta om vilket språk som ska användas i anbud, under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Kammarrätten i Sundsvall har konstaterat att ett krav på att anbud ska lämnas på svenska inte stred mot de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Av principen om ömsesidigt erkännande följer dock vissa skyldigheter att godta vissa intyg som utfärdas av behöriga myndigheter i andra medlemsstater. I ett avgörande av Kammarrätten i Jönköping hade den upphandlande organisationen ställt krav på att anbud skulle lämnas på svenska. En anbudsgivare hade bifogat två intyg på engelska i sitt anbud. Trots kravet fann kammarrätten att det saknades anledning att förkasta anbudsgivarens anbud och konstaterade att intygen endast omfattade en sida vardera och var standardiserade. Intygen ansågs därmed vara förståeliga även för någon inom den aktuella branschen som saknade kunskaper i det engelska språket. Mot bakgrund av det skulle det anses oproportionerligt att förkasta anbudet enbart på den grunden att intygen inte var på svenska.
Gällande prissättning i kronor (SEK) saknas uttryckliga regleringar gällande vilka krav som kan ställas. Den upphandlande organisationen får därmed besluta hur prissättning ska ske under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande principerna.
Personligen ser jag det närmast nödvändigt att ställa krav på att anbud ska lämnas enligt en viss valuta (till exempel SEK) för att möjliggöra en likabehandlande utvärdering av inkomna anbud.
Sammanfattningsvis är det alltså upp till den upphandlande organisationen att utforma upphandlingsdokumenten med beaktande av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Svar till fråga 3
I LUF (motsvarande gäller även för upphandlingar som genomförs enligt LOU) saknas uttrycklig reglering gällande vilket språk som ska användas i upphandlingsdokumenten. Mot bakgrund av att en upphandlande organisation får välja på vilket eller vilka av EU:s språk en annons ska publiceras på när den skickas till EU:s publikationsbyrå, bör rimligen upphandlingsdokumenten kunna vara författade endast på svenska eftersom svenska är ett av EU:s officiella språk.
Källhänvisningar
- 6 kap. 1 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) - vilka upphandlingsförfaranden man kan använda
- Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2488–10 – avgörande där domstolen har konstaterat att ett krav på att anbud ska lämnas på svenska inte stred mot de grundläggande upphandlingsprinciperna
- Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 275-21 – i upphandlingsdokumenten angavs att ”Alla handlingar i anbudsansökan ska vara på svenska”. Kammarrätten bedömde att språkkravet omfattade samtliga handlingar i anbudsansökan, inklusive officiella myndighetshandlingar. Kammarrätten konstaterade vidare att kravet inte var oproportionerligt
- Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 897-14 – av principen om ömsesidigt erkännande följer dock vissa skyldigheter att godta vissa intyg som utfärdas av behöriga myndigheter i andra medlemsstater
- 7 § upphandlingsförordning (2016:1162) – en upphandlande organisation får välja på vilket eller vilka av EU:s språk en annons ska publiceras på när den skickas till EU:s publikationsbyrå.
Gustav
17 augusti 2017 (Uppdaterat 07 augusti 2024)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.