Måste anbud tas in från hela EU?

Hej! Som jag har förstått det måste vi ta in anbud från hela EU när vi gör offentliga upphandlingar (jag fokuserar på livsmedel). Är detta korrekt? Att vi kan ställa krav på vad leverantören ska uppfylla men inte vart den kommer ifrån eller vilken leverantör det är. Detta påverkar vårt svenska jordbruk väldigt mycket då produkter lättare kan konkurreras ut från andra länder. Jag tänker att om man handlar lokalt vinner myndigheterna ändå genom arbetstillfällen och skatteintäkter istället för att handla från andra länder för mindre kostnader men då inte få tillbaka något till samhället. Hur funkar det egentligen?

Hej Selma!

Ja, en upphandlande organisation måste godta att leverantörer etablerade utanför Sverige lämnar anbud i en annonserad upphandling.

Det är till stor del upphandlingens värde som avgör vilka regler som den upphandlande organisationen måste följa, och som därmed även påverkar vilka leverantörer som upphandlingen riktas till.

Tröskelvärdena är de gränsvärden som avgör om upphandlingen ska följa de direktivstyrda förfarandena i 6 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU) eller de nationella förfarandena i 19 kap. LOU.

Vid upphandlingar under tröskelvärdet samt av sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska upphandlingen genomföras enligt de nationella reglerna i 19 kap. LOU. Dessa regler är förenklade i vissa avseenden, till exempel gällande annonsering eftersom att endast svenska leverantörer antas delta i en sådan upphandling. Även vid dessa upphandlingar kan utländska företag lämna anbud.

Syftet med LOU är att på bästa sätt använda de offentliga medlen och göra bra affärer genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på marknaden. Dessutom syftar reglerna till att ge leverantörerna möjligheten att konkurrera på lika villkor. Även om det finns många positiva aspekter med lokalproducerade varor får dessa leverantör därför inte gynnas på andras bekostnad.

En upphandlande organisation ska alltid iaktta de grundläggande upphandlingsprinciperna. Bland dessa finns principen om icke-diskriminering, vilken innebär ett förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (såsom medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland). Principen innebär att den upphandlande organisationen inte får ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Icke-diskrimineringsprincipen gäller oavsett om utländska företag förväntas lämna anbud eller inte. Det är därför i regel inte möjligt att ställa krav som utesluter leverantörer på grund av nationalitet. Principen gäller dessutom på den inhemska marknaden, där leverantörer från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen.

Trots att ingen begränsning kan göras sett till ursprung, nationalitet eller liknande har den upphandlande organisationen förutsättningar att ställa långtgående hållbarhetskrav på leverantörerna vad gäller både miljö- och sociala hänsyn.

Vidare kan den upphandlande organisationen se över möjligheten att dela upp upphandlingen i flera delar för att underlätta för mindre företag att delta i upphandlingen. Uppdelning i olika delkontrakt kan underlätta för småföretagare och även främja lokala producenter.

Vi vill även uppmärksamma att vår webbplats innehåller relativt mycket information om upphandling av livsmedel, samt vad som gäller för lokalproducerat inom upphandling av livsmedel.

Notera även att upphandlingar över tröskelvärdet i regel ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED (Tenders Electronic Daily).

Läs mer
Läs mer om hållbarhet och annonsering på vår webbplats.

Källhänvisningar

• 6 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - upphandlingsförfarandena som är direktivstyrda
• 19 kap. 1 § LOU - upphandlingar under tröskelvärdet eller som omfattas av bilaga 2 ska tillämpa 19 kap. LOU.

Med vänlig hälsning,