Får man sekretessbelägga priser i ett anbud?
Publicerad 05 oktober 2017
Har ni någon vägledning eller bra exempel på domar / rättspraxis på att sekretess gällande priser på artikelnivå, så kallade a-priser? I det aktuella fallet (en rätt så enkel varuupphandling) har ena anbudsgivaren begärt sekretess med motiveringen att prissättning på enskilda artiklar utgör en så viktigt konkurrensmedel att de vill få priserna sekretessbelagda. Kan ju förstå detta, men kan samtidigt tycka att det allmännas intresse väger också tungt och en öppen redovisning av priser bidrar till förbättrad konkurrens. Kan inte heller så någon större affärshemlighet bakom prissättningen.
Känns också lite konstigt då att den andre anbudsgivaren tycker det är helt okej att publicera sina priser. Och om jag sekretessbelägger så kan ju tänka mig att göra det ett tag, men inte i evigheter, så finns det någon praxis hur länge sekretessen kan tänkas hålla? Får ju då också börja sekretessbelägga fakturor (priserna i fakturorna), då dessa kan ju också begäras ut? Det är ju överväganden hit och dit och är det då till respektive "stackars" upphandlare som ska stå ställning från fall till fall och bransch till bransch eller finns det något att gå efter :-)?
Känns också lite konstigt då att den andre anbudsgivaren tycker det är helt okej att publicera sina priser. Och om jag sekretessbelägger så kan ju tänka mig att göra det ett tag, men inte i evigheter, så finns det någon praxis hur länge sekretessen kan tänkas hålla? Får ju då också börja sekretessbelägga fakturor (priserna i fakturorna), då dessa kan ju också begäras ut? Det är ju överväganden hit och dit och är det då till respektive "stackars" upphandlare som ska stå ställning från fall till fall och bransch till bransch eller finns det något att gå efter :-)?
Upphandlare
Publicerad 05 oktober 2017
Hej,
I regel ska uppgifter från anbud som legat till grund för ett tilldelningsbeslut kunna lämnas ut, utan att vare sig det allmänna eller någon enskild lider skada. En anbudsgivare kan begära sekretess, men det är myndigheten som prövar om uppgifterna ska beläggas med sekretess.
Priset i ett anbud anses oftast inte omfattas av sekretess, men sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det bör dock krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller andra särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för att sekretess ska gälla.
Av avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess. Men när till exempel prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan dock bedömningen bli en annan. Det har betydelse för om sekretess gäller om den klagande partens syfte med begäran är att anbudsgivaren skulle lida skada av ett utlämnande.
Vidare konstaterade Kammarrätten i Göteborg i en dom att prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.
Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller tyvärr ingen vägledning för hur sekretessprövningen av uppgifter i ett anbud ska göras, utan en bedömning måste göras av den upphandlande myndigheten i varje enskilt fall utifrån vilka effekter ett utlämnande kan få.
Hur länge sekretessen ska gälla framgår av respektive bestämmelse i OSL. För sekretess som gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Källhänvisningar
I regel ska uppgifter från anbud som legat till grund för ett tilldelningsbeslut kunna lämnas ut, utan att vare sig det allmänna eller någon enskild lider skada. En anbudsgivare kan begära sekretess, men det är myndigheten som prövar om uppgifterna ska beläggas med sekretess.
Priset i ett anbud anses oftast inte omfattas av sekretess, men sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det bör dock krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller andra särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för att sekretess ska gälla.
Av avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess. Men när till exempel prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan dock bedömningen bli en annan. Det har betydelse för om sekretess gäller om den klagande partens syfte med begäran är att anbudsgivaren skulle lida skada av ett utlämnande.
Vidare konstaterade Kammarrätten i Göteborg i en dom att prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.
Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller tyvärr ingen vägledning för hur sekretessprövningen av uppgifter i ett anbud ska göras, utan en bedömning måste göras av den upphandlande myndigheten i varje enskilt fall utifrån vilka effekter ett utlämnande kan få.
Hur länge sekretessen ska gälla framgår av respektive bestämmelse i OSL. För sekretess som gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Källhänvisningar
- 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs
- Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 1991 ref. 56 och RÅ 1992 not. 537 – rättsliga avgöranden där det framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess
- Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 not. 154 och Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5887–16 – när till exempel prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan sekretessbedömningen bli en annan
- Kammarrätten i Göteborg i sin dom i mål nr 4003–13 – prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.
Erika
Jurist
11 oktober 2017 (Uppdaterat 03 mars 2023)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.