Vad gäller avseende implementeringskostnader och implementeringstid?

Hej!

Att upphandla ett IT-system och, efter tilldelning, få byta ut sitt nuvarande system kan ibland vara väldigt kostnadsdrivande vilket vi regelbundet har vissa diskussioner kring internt.

Jag har fått lära mig att det ska vara tal om ganska höga kostnader för att man ska kunna nyttja någon form av undantag enligt LOU samt att intern arbetad tid inte riktigt "räknas" när man pratar om LOU. Stämmer detta?

Med anledning av ovanstående undrar jag egentligen ytterligare tre saker:
1) Finns några Kammarrätts- eller HFD-domar avseende implementeringskostnader/implementeringstid som man kan snegla på för att försöka hitta någon rättspraxis för denna frågeställning?

2) Jag får ofta frågor om man, i upphandlingen, kan kräva att en ny leverantör ska stå för alla implementeringskostnader vid ett eventuellt byte. Jag har förståelse för frågan men tycker inte att den möter de grundläggande principerna i LOU på ett bra sätt utifrån att nuvarande leverantör då har ett stort (kanske svårintagligt) försprång. Er syn på detta?

3) Vi är ett kommunalförbund och våra medlemskommuner har lagt sin IT-drift hos oss och vi är tjänstefinansierade vilket gör att eventuella implementeringskostnader/implementeringstid kommer "via faktura" till kommunerna. Påverkar detta synen på den tid vi får lägga ner eller skulle detta ändå räknas som "intern tid" utifrån att det är kommunens val att placera IT-driften i ett kommunalförbund?

Tack på förhand!

Hej,

Allmänna kommentarer
De frågor du ställer är vanliga i samband upphandling av just IT-system. I Konkurrensverkets rapport IT-standarder, inlåsning och konkurrens (2016:2) lyfter Konkurrensverket upp problematiken med inlåsningseffekter som kan uppstå vid anskaffning av IT-system. Konkurrensverket redovisar där hur en upphandlande myndighet kan agera för att minska risken för att en sådan effekt uppstår.

Vi är inte helt säker på vilket undantag du syftar till i din frågeställning. Undantagen från lagen om offentlig upphandlings (LOU:s) tillämpningsområde regleras i 3 kap. LOU. Det finns även vissa bestämmelser i 6 kap. LOU om särskilda situationer där det är tillåtet att använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid upphandling av varor i vissa fall samt tidigare utförda tjänster och byggentreprenader, se 6 kap. 17–18 §§ LOU.

Att en myndighet vid ett upphandlingsförfarande kan riskera att få ökade kostnader i samband med en upphandling innebär inget generellt undantag som medger att inköpet inte behöver konkurrensutsättas.

I sammanhanget kan också nämnas att det i och med nya lagstiftningen också finns en bestämmelse om kompletterande beställningar från kontrakt i 17 kap. 11 § LOU. För att regeln ska vara tillämplig krävs dock att vissa kriterier är uppfyllda.

Angående din första och andra fråga
Det finns en liknande fråga i vår frågeportal, se inlägget Kan en upphandlande myndighet låsa sig själv till en befintlig leverantör? i vår Frågeportal med tillhörande hänvisningar till praxis. Vi har egentligen inte särskilt mycket att tillägga till det utförliga svar vi lämnat i det inlägget mer än ett konstaterande att den naturliga konkurrensfördelen hos en befintlig leverantör kan vara mer eller mindre påtaglig beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Angående din tredje fråga
Vi har lite svårt att se att ert val av organisationsstruktur skulle påverka den aktuella upphandlingsrättsliga frågan om hänsyn till interna kostnader eller nerlagt arbete. Så länge kostnaden i slutändan hamnar på varje medlemskommun spelar det egentligen ingen roll upphandlingsrättsligt om kostnaden uppstår direkt hos kommunen själv, eller indirekt genom att den uppstår hos kommunalförbundet och därefter förs över på medlemskommunen när den köper den färdiga tjänsten av förbundet.

Uppdaterad: den 13 november 2019

Med vänliga hälsningar,