Går det att ställa krav på kreditvärdighet enligt ett visst ratingsystem?
Publicerad 14 november 2017
Hej
Jag har fyra frågor kring användningen av ratingsystem i samband med upphandling.
Jag har fyra frågor kring användningen av ratingsystem i samband med upphandling.
- Hur ställer sig LOU/lagtexten till användandet av ”ratingsystem” i samband med upphandling? Av andra trådar i forumet förefaller det som att, även om ratingsystem inte nämns specifikt i lagtext är det accepterat. Har jag gjort en korrekt tolkning?
- Angående ratingsystem kontra omsättningskrav och kravet på proportionalitet mot specifik upphandlings belopp som nämns i LOU. Det finns ingen transparens från exempelvis Credit Safes sida om hur stor del av omsättningen eller hur omsättningen påverkar ratingbetyget. Vad jag förstår är det upp till upphandlande myndighet att avgöra om man vill ha med krav på omsättning eller inte
a) Skall ratingsystem ses som en form av omsättningskrav?
b) Blir inte användandet av ratingsystem ett sätt att kringgå kravet på proportionalitet mellan anbudsgivares omsättning-upphandlingens storlek? - Behöver upphandlande myndighet förklara bakgrunden till att man har valt en specifik nivå eller rating hos UC eller Credit Safe?
- Är det rimligt att anbudsgivare faller på 2 punkter enligt ett ratingsystem utan ytterligare förklaring från upphandlande myndighet?
Joakim
Publicerad 14 november 2017
Hej Joakim,
1. Är det möjligt att ställa krav på kreditvärdighet?
Rättsläget är delvis oklart om det är möjligt att ställa krav på kreditvärdighet (beviskrav för att visa detta kan exempelvis vara ett kreditupplysningsföretags kreditvärderingssystem) för att visa på ekonomisk och finansiell ställning. Det finns saker som tyder på att din tolkning är korrekt. Läs mer om detta i inlägget Vilka möjligheter finns att ställa krav på ekonomisk och finansiell ställning? i vår Frågeportal.
Det kan även noteras att vissa har personliga invändningar ur såväl laglighets som lämplighetssynpunkt mot att ställa krav på betyg av kreditupplysningsföretag.
2. a) Är kreditvärdighet att likställa med omsättning?
Nej, ett krav på kreditvärdighet är inte en form av omsättningskrav. Det är en form av krav på ekonomisk och finansiell ställning. En leverantörs kreditvärdighet är resultatet av en bedömning av leverantörens betalningsförmåga. Leverantörens omsättning kan vara en av flera delar i denna bedömning. Leverantörens omsättning i sig säger inte särskilt mycket om leverantörens betalningsförmåga.
2. b) Krav på kreditvärdighet och dess förenlighet med de grundläggande upphandlingsprinciperna
Vi förstår inte riktigt vad du menar. Tänker du på listan i 14 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling (LOU) av möjliga kvalificeringskrav för att visa leverantörens ekonomiska och finansiella ställning kan det vara bra att veta att listan inte är uttömmande.
Ett krav på en viss nivå av kreditvärdighet kan med andra ord (eventuellt, se hänvisning i punkt 1) vara relevant för att bedöma en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning. En bedömning om kravet är proportionerligt måste dock göras i det enskilda fallet. För att säkerställa att kravet är proportionerligt kan det i det enskilda fallet vara direkt nödvändigt att tillåta leverantörerna att visa att de uppfyller kravet på andra sätt än exempelvis ett kreditbetyg eller kreditrating från ett visst kreditupplysningsföretag (exempelvis lämpliga intyg från banker).
En annan grundläggande upphandlingsprincip är likabehandlingsprincipen, vilken innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar i upphandlingen. Detta innebär att en upphandlande myndighet till exempel inte kan ställa krav på ekonomiska och finansiella ställning som i praktiken utesluter nystartade företag.
3. Behöver en upphandlande myndighet motivera varför en viss kreditvärdighet krävs?
Nej, en upphandlande myndighet har ingen skyldighet att motivera i upphandlingsdokumenten varför ett visst kvalificeringskrav ställs. De krav som ställs i upphandlingen ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna och övriga bestämmelser i LOU. Däremot kan det i många fall av praktiska skäl vara lämpligt att motivera varför ett visst kvalificeringskrav ställs för att leverantörerna lättare ska förstå varför kravet är nödvändigt och rimligt att ställa i upphandlingen. Detta för att minska risken för en överprövningsprocess.
4. Kan ett anbud förkastas utan att den upphandlande myndigheten förklarar varför?
Ja, en leverantör som inte uppfyller ett kvalificeringskrav (som i sig är förenligt med LOU) får inte gå vidare i anbudsprövningen. En upphandlande myndighet behöver inte i det skedet förklara eller ens upplysa leverantören om att den inte går vidare i prövningen. Däremot om en leverantör har åberopat ett annat företags kapacitet som inte uppfyller kvalificeringskraven kan den upphandlande myndigheten vara skyldig att begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag.
Om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende ekonomiska och finansiella ställning, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig. En upphandlande myndighet har ingen skyldighet att upplysa om denna möjlighet, även om det förstås kan vara lämpligt att informera om detta i upphandlingsdokumenten. Har ingen utredning lämnats in ska anbudet förkastas. Notera att en leverantör istället för att lämna in utredningen kan lämna in en egenförsäkran (ESPD) med sitt anbud för att preliminärt intyga att den uppfyller kraven på ekonomisk och finansiell ställning.
Efter tilldelningsbeslutet har meddelats har en upphandlande myndighet en skyldighet att till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det lämna upplysningar om skälen för att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats.
Frågan om vilka underlag som kan styrka en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning har behandlats i inlägget Underlag för att bekräfta ekonomisk ställning vid kvalificeringskrav på kreditvärdighet. I inlägget finns hänvisning till ett flertal domar som hanterar krav på kreditbetyg eller kreditrating.
Källhänvisningar
1. Är det möjligt att ställa krav på kreditvärdighet?
Rättsläget är delvis oklart om det är möjligt att ställa krav på kreditvärdighet (beviskrav för att visa detta kan exempelvis vara ett kreditupplysningsföretags kreditvärderingssystem) för att visa på ekonomisk och finansiell ställning. Det finns saker som tyder på att din tolkning är korrekt. Läs mer om detta i inlägget Vilka möjligheter finns att ställa krav på ekonomisk och finansiell ställning? i vår Frågeportal.
Det kan även noteras att vissa har personliga invändningar ur såväl laglighets som lämplighetssynpunkt mot att ställa krav på betyg av kreditupplysningsföretag.
2. a) Är kreditvärdighet att likställa med omsättning?
Nej, ett krav på kreditvärdighet är inte en form av omsättningskrav. Det är en form av krav på ekonomisk och finansiell ställning. En leverantörs kreditvärdighet är resultatet av en bedömning av leverantörens betalningsförmåga. Leverantörens omsättning kan vara en av flera delar i denna bedömning. Leverantörens omsättning i sig säger inte särskilt mycket om leverantörens betalningsförmåga.
2. b) Krav på kreditvärdighet och dess förenlighet med de grundläggande upphandlingsprinciperna
Vi förstår inte riktigt vad du menar. Tänker du på listan i 14 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling (LOU) av möjliga kvalificeringskrav för att visa leverantörens ekonomiska och finansiella ställning kan det vara bra att veta att listan inte är uttömmande.
Ett krav på en viss nivå av kreditvärdighet kan med andra ord (eventuellt, se hänvisning i punkt 1) vara relevant för att bedöma en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning. En bedömning om kravet är proportionerligt måste dock göras i det enskilda fallet. För att säkerställa att kravet är proportionerligt kan det i det enskilda fallet vara direkt nödvändigt att tillåta leverantörerna att visa att de uppfyller kravet på andra sätt än exempelvis ett kreditbetyg eller kreditrating från ett visst kreditupplysningsföretag (exempelvis lämpliga intyg från banker).
En annan grundläggande upphandlingsprincip är likabehandlingsprincipen, vilken innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar i upphandlingen. Detta innebär att en upphandlande myndighet till exempel inte kan ställa krav på ekonomiska och finansiella ställning som i praktiken utesluter nystartade företag.
3. Behöver en upphandlande myndighet motivera varför en viss kreditvärdighet krävs?
Nej, en upphandlande myndighet har ingen skyldighet att motivera i upphandlingsdokumenten varför ett visst kvalificeringskrav ställs. De krav som ställs i upphandlingen ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna och övriga bestämmelser i LOU. Däremot kan det i många fall av praktiska skäl vara lämpligt att motivera varför ett visst kvalificeringskrav ställs för att leverantörerna lättare ska förstå varför kravet är nödvändigt och rimligt att ställa i upphandlingen. Detta för att minska risken för en överprövningsprocess.
4. Kan ett anbud förkastas utan att den upphandlande myndigheten förklarar varför?
Ja, en leverantör som inte uppfyller ett kvalificeringskrav (som i sig är förenligt med LOU) får inte gå vidare i anbudsprövningen. En upphandlande myndighet behöver inte i det skedet förklara eller ens upplysa leverantören om att den inte går vidare i prövningen. Däremot om en leverantör har åberopat ett annat företags kapacitet som inte uppfyller kvalificeringskraven kan den upphandlande myndigheten vara skyldig att begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag.
Om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende ekonomiska och finansiella ställning, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig. En upphandlande myndighet har ingen skyldighet att upplysa om denna möjlighet, även om det förstås kan vara lämpligt att informera om detta i upphandlingsdokumenten. Har ingen utredning lämnats in ska anbudet förkastas. Notera att en leverantör istället för att lämna in utredningen kan lämna in en egenförsäkran (ESPD) med sitt anbud för att preliminärt intyga att den uppfyller kraven på ekonomisk och finansiell ställning.
Efter tilldelningsbeslutet har meddelats har en upphandlande myndighet en skyldighet att till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det lämna upplysningar om skälen för att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats.
Frågan om vilka underlag som kan styrka en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning har behandlats i inlägget Underlag för att bekräfta ekonomisk ställning vid kvalificeringskrav på kreditvärdighet. I inlägget finns hänvisning till ett flertal domar som hanterar krav på kreditbetyg eller kreditrating.
Källhänvisningar
- prop. 2015/16:195 s. 1093 – listan av möjliga kvalificeringskrav för att visa leverantörens ekonomiska och finansiella ställning i 14 kap. 3 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är inte uttömmande
- Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 2808-10 och Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 1227-08 – exempel på domar där det framgår att en upphandlande myndighet inte kan ställa krav på ekonomiska och finansiella ställning som i praktiken utesluter nystartade företag
- 14 kap. 7 § LOU – har en leverantör åberopat ett annat företags kapacitet som inte uppfyller kvalificeringskraven kan den upphandlande myndigheten vara skyldig att begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag
- 15 kap. 10 § LOU – om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende ekonomiska och finansiella ställning, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig
- 12 kap. 13 § LOU – upplysningar på begäran av en leverantör.
Gustav
20 november 2017 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.