Vad är skillnaden på en egenförsäkran och en sanningsförsäkran?

Hej,

Av er vägledning nr 5 (2017) angående ESPD-systemet (som jag tycker är mycket bra!) framgår att en leverantör kan ge in en egenförsäkran avseende 13 kap 3 § punkterna 1 och 3-9 men att UM inte får begära att en leverantör styrker att ingen av dessa omständigheter finns med bevis eller en sanningsförsäkran. Hur resonerar ni kring det faktum att det är ok att intyga detta genom en egenförsäkran (i vilken man genom undertecknande intygar att den information som lämnats i delarna II-V är riktig och korrekt), men att det inte är tillåtet att begära att leverantören intygar genom att underteckna en sanningsförsäkran. Som jag ser det så intygar man i båda situationerna. Hur resonerar ni kring detta? Vad är skillnaden? Tacksam för ett klargörande i denna fråga.

Mvh
Linda

Hej,

Tack för de snälla orden!

Kortfattat är ligger skillnaden i att en sanningsförsäkran på heder och samvete är ett slutligt bevis (kompletterande dokument) medan en egenförsäkran endast är ett preliminärt bevis. Vilka bevis (kompletterande dokument) som en upphandlande myndighet får begära in avseende leverantörsprövningen regleras i 15 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU). Som du ser i 15 kap. 8–9 §§ LOU finns bara regler om hur man begär in bevis avseende 13 kap. 3 § punkten 2 LOU. För de övriga punkterna ska man således inte begära in bevis.

Egenförsäkran
En egenförsäkran är en försäkran som en leverantör lämnar i ett ESPD-formulär i syfte att preliminärt intyga att det inte finns grund att utesluta dem, att de uppfyller kvalificeringskraven och eventuella begränsningskriterier samt att de vid förfrågan kan lämna bevis för att bekräfta det som intygats.

Sanningsförsäkran
En sanningsförsäkran är en försäkran på heder och samvete och utgör ett bevis som en leverantör i vissa situationer kan lämna in för att visa att den inte ska uteslutas. För svenska förhållanden används detta bevis främst för att bevisa att en leverantör inte är dömd för någon av brotten i 13 kap. 1 § LOU.

Begreppet sanningsförsäkran på heder och samvete ska inte blandas ihop med andra typer av intyg från leverantörer som ibland av vissa kallas för sanningsförsäkran. Dessa typer av intyg har med införandet av ESPD-systemet ersatts av den standardiserade egenförsäkran när det gäller leverantörsprövningen. För upphandlingar som genomförts enligt 19 kap. LOU kan dock dessa typer av intyg fortfarande användas.

Uppdaterad: den 18 december 2019