Går det att ingå ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem (DIS)?

Hej,

Hur gör man med avtal när man genomfört DIS? Om man förstår DIS som en sorts kvalificeringsprocess där man stannar efter tilldelningen så innebär det att man skriver avtal vid tilldelning av varje enskilt kontrakt. Jag skulle dock tycka att det är smidigare att teckna ramavtal när man har kvalificerat leverantörerna för att underlätta administrationen för beställarna som då slipper hantera avtalet. Är det ok att göra?

Hej Kristina,

Det framgår inte av din fråga om det dynamiska inköpssystemet omfattas av de direktivstyrda eller de icke-direktivstyrda bestämmelserna, vilket kan ha en betydelse för svaret. I svaret nedan utgår vi från att det är de direktivstyrda bestämmelserna som är tillämpliga för systemet. För information om vilka regler som gäller för dynamiska inköpssystem som omfattas av de icke-direktivstyrda bestämmelserna hänvisar vi i första hand till inlägget Vilka regler gäller för dynamiska inköpssystem (DIS) under tröskelvärdet? i vår Frågeportal.

Det är oklart om det är möjligt att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem (brukar kallas DIS). Skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt är något förenklat att ett ramavtal fastställer helt eller delvis villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod, medan ett kontrakt avser en faktisk anskaffning. Eftersom rättsläget för om det är möjligt att inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem tilldela ett ramavtal så kan vi inte heller ge ett konkret svar på din fråga. Nedan kommer en övergripande diskussion om vad som talar för och vad som talar emot en sådan möjlighet.

Saker som talar emot möjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem
Reglerna för hur man tilldelar avtal i ett dynamiskt inköpssystem framgår av 8 kapitlet i lagen om offentlig upphandling (LOU). Där framgår att den upphandlande myndigheten för varje kontrakt som ska tilldelas ska bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i det dynamiska inköpssystemet att lämna anbud. Detta talar för att det i ett dynamiskt inköpssystem inte går att bjuda in till att lämna anbud för att ingå ramavtal.

Ytterligare en sak som eventuellt talar för att det skulle vara otillåtet är att Kammarrätten i Stockholm har kommit fram till att det inte går att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal. Även om ramavtal och ett dynamiskt inköpssystem inte är samma saker så föreligger det påtagliga likheter, exempelvis så sker tilldelningen av de enskilda kontrakten löpande under hela ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemets giltighetstid.

Läs mer om Kammarrättens dom i inlägget Är det möjligt att ingå ett ramavtal genom avrop från ett befintligt ramavtal? i vår Frågeportal. Det är oklart om det finns någon relevant koppling mellan dessa två olika situationer.

Saker som talar för möjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem
Något som talar för att det är möjligt att ingå ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem är att trots att begreppen ramavtal och kontrakt är definierade i LOU så används begreppet kontrakt i flera olika situationer och med olika betydelser i LOU. I vissa fall används begreppet för att beteckna upphandlingsprocessen som sådan, i andra fall för att beteckna vilken typ av anskaffning som avses och i andra fall för att beteckna det avtal som tilldelas.

I förarbetena uppmärksammades dessa brister men några åtgärder för att komma till rätta med detta problem vidtogs inte. Ett exempel är att begreppet kontrakt och termen tilldelning av kontrakt skiljs åt i förarbetena. Mot bakgrund av detta kan det konstateras att LOU inte alltid bör tolkas enligt sin strikta ordalydelse utan ibland är det nödvändigt att tolka lagen extensivt med stöd av andra rättskällor. Med andra ord kan det vara så att det inte finns något formellt hinder mot att en upphandlande organisation ingår ett ramavtal inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem.

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det i Europeiska kommissionens riktlinjer om dynamiska inköpssystem (se s. 33) anges att det inte finns några uttryckliga bestämmelser i direktivet som vaken tillåter eller förbjuder att en upphandlande organisation tilldelar ett ramavtal inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem. Vilken verkan riktlinjerna skulle få i samband med en överprövning är dock oklart.

Avslutande reflektioner
Som synes ovan så finns det argument som talar för, såväl som emot möjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem och vad som gäller får avgöras i rättstillämpningen.

Läs mer
Läs mer om dynamiska inköpssystem på vår webbplats och om skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt i inlägget Vad är skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt? i vår Frågeportal.

Källhänvisningar

• 8 kap. 10 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – den upphandlande myndigheten för varje kontrakt som ska tilldelas ska bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i dynamiska inköpssystemet att lämna anbud
• prop. 2015/16:195 s. 303–304 och 322 – regeringen instämmer om bristerna i LOU avseende det definierade begreppet kontrakt men vidtog ändå inga åtgärder, motsvarande brister finns i LOU-direktivet
• prop. 2015/16:195 s. 317 och 319 – exempelvis begreppet kontrakt och termen tilldelning av kontrakt skiljs åt i förarbetena.

Med vänlig hälsning,