När får man använda sig av ett påskyndat förfarande?
Publicerad 17 december 2017
Hejsan,
I nyligen avgjorda mål nr 4575-15 avgjorde HFD frågan om synnerlig brådska i fallet om Statens servicecenter. Utslagsgivande blev som bekant frågan om oförutsedd omständighet. Varför fälldes inte myndighetens talan enkelt med en hänvisning till att myndigheten hade kunnat hålla sig inom normala tidsfrister via ett påskyndat selektivt förfarande?
I C-107/92 (lavinbarriärsmålet) hade ju den italienska myndigheten direktupphandlat tre månader efter det att information om lavinrisken nått dem och EU-domstolen framhöll att den inom denna tidsram hade kunnat hålla tidsfristerna i ett påskyndat selektivt förfarande. Servicecenter hade sex månader på sig att få igång verksamheten när regeringen gav dem direktiv i november 2011 om att få igång verksamheten ett halvår senare. Bestämmelsen om påskyndat selektivt förfarande finns kvar i LOU.
Fanns det något hinder för Servicecenter att tillämpa sig av ett påskyndat selektivt förfarande eller är det något jag missar?
Med vänliga hälsningar
Sven Olsson
I nyligen avgjorda mål nr 4575-15 avgjorde HFD frågan om synnerlig brådska i fallet om Statens servicecenter. Utslagsgivande blev som bekant frågan om oförutsedd omständighet. Varför fälldes inte myndighetens talan enkelt med en hänvisning till att myndigheten hade kunnat hålla sig inom normala tidsfrister via ett påskyndat selektivt förfarande?
I C-107/92 (lavinbarriärsmålet) hade ju den italienska myndigheten direktupphandlat tre månader efter det att information om lavinrisken nått dem och EU-domstolen framhöll att den inom denna tidsram hade kunnat hålla tidsfristerna i ett påskyndat selektivt förfarande. Servicecenter hade sex månader på sig att få igång verksamheten när regeringen gav dem direktiv i november 2011 om att få igång verksamheten ett halvår senare. Bestämmelsen om påskyndat selektivt förfarande finns kvar i LOU.
Fanns det något hinder för Servicecenter att tillämpa sig av ett påskyndat selektivt förfarande eller är det något jag missar?
Med vänliga hälsningar
Sven Olsson
Sven Olsson
Publicerad 17 december 2017
Hej Sven!
Inledningsvis vill vi informera om att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall, vi bistår däremot gärna med generell vägledning. Vi kan därför inte uttala oss om anledningen till myndighetens val av upphandlingsförfarande eller processföring. Vi hänvisar dig därför till Statens Servicecenter för svar på dessa frågor.
Möjligheten att använda ett påskyndat förfarande
Möjligheten att använda ett påskyndat förfarande gäller inte enbart vid selektiva förfaranden. Även vid ett öppet och förhandlat förfarande med föregående annonsering kan ett påskyndat förfarande användas. Vid ett påskyndat förfarande kan tidsfristen för att komma in med anbudsansökningar respektive anbud bestämmas till minst 15 dagar från det att annonsen skickades för publicering. Trots denna minimitidsfrist måste alltid en bedömning av upphandlingens komplexitet göras och en skälig tidsfrist bestämmas.
Betydelsen av tidsbrist vid användandet av ett påskyndat förfarande
Oavsett dessa tidsfrister förutsätter tillämpningen av ett påskyndat förfarande att det inte är möjligt att tillämpa de normala tidsfristerna på grund av tidsbrist. Av LOU-direktivet framgår att det inte måste vara fråga om synnerligen brådskande situationer till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse och som inte kan tillskrivas den. Det är enligt LOU-direktivet upp till den upphandlande myndigheten att på lämpligt sätt bestyrka den brådskande situationen. Med uttrycket får förstås att myndigheten genom dokumentation ska kunna visa att det på grund av objektivt godtagbara skäl har varit omöjligt att tillämpa ordinarie tidsfrister, närmare bestämt att situationen har varit tillräckligt brådskande.
Om det hade varit möjligt att tillämpa ett påskyndat förfarande med anledning av tidsbrist i den aktuella situationen kan vi dessvärre inte bedöma. Vi känner inte till att något annat hinder skulle ha förelegat.
Det kan även nämnas att det av Högsta Förvaltningsdomstolens dom i mål nr 4575-15 påpekas att EU-domstolen i flera avgöranden har framhållit att om det varit möjligt att genomföra upphandlingen genom ett selektivt påskyndat förfarande när det inte är visat att det förelåg synnerlig brådska. Det sker dock genom hänvisning till C-126/03 Kommissionen mot Tyskland (punkterna 22–23) snarare än C-107/92 Lavinbarriärsmålet (punkt 13). Detta kan möjligen utgöra en del i domstolens slutsats att det saknats förutsättningar för användning av ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering på grund av synnerlig brådska.
Källhänvisningar
Inledningsvis vill vi informera om att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall, vi bistår däremot gärna med generell vägledning. Vi kan därför inte uttala oss om anledningen till myndighetens val av upphandlingsförfarande eller processföring. Vi hänvisar dig därför till Statens Servicecenter för svar på dessa frågor.
Möjligheten att använda ett påskyndat förfarande
Möjligheten att använda ett påskyndat förfarande gäller inte enbart vid selektiva förfaranden. Även vid ett öppet och förhandlat förfarande med föregående annonsering kan ett påskyndat förfarande användas. Vid ett påskyndat förfarande kan tidsfristen för att komma in med anbudsansökningar respektive anbud bestämmas till minst 15 dagar från det att annonsen skickades för publicering. Trots denna minimitidsfrist måste alltid en bedömning av upphandlingens komplexitet göras och en skälig tidsfrist bestämmas.
Betydelsen av tidsbrist vid användandet av ett påskyndat förfarande
Oavsett dessa tidsfrister förutsätter tillämpningen av ett påskyndat förfarande att det inte är möjligt att tillämpa de normala tidsfristerna på grund av tidsbrist. Av LOU-direktivet framgår att det inte måste vara fråga om synnerligen brådskande situationer till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse och som inte kan tillskrivas den. Det är enligt LOU-direktivet upp till den upphandlande myndigheten att på lämpligt sätt bestyrka den brådskande situationen. Med uttrycket får förstås att myndigheten genom dokumentation ska kunna visa att det på grund av objektivt godtagbara skäl har varit omöjligt att tillämpa ordinarie tidsfrister, närmare bestämt att situationen har varit tillräckligt brådskande.
Om det hade varit möjligt att tillämpa ett påskyndat förfarande med anledning av tidsbrist i den aktuella situationen kan vi dessvärre inte bedöma. Vi känner inte till att något annat hinder skulle ha förelegat.
Det kan även nämnas att det av Högsta Förvaltningsdomstolens dom i mål nr 4575-15 påpekas att EU-domstolen i flera avgöranden har framhållit att om det varit möjligt att genomföra upphandlingen genom ett selektivt påskyndat förfarande när det inte är visat att det förelåg synnerlig brådska. Det sker dock genom hänvisning till C-126/03 Kommissionen mot Tyskland (punkterna 22–23) snarare än C-107/92 Lavinbarriärsmålet (punkt 13). Detta kan möjligen utgöra en del i domstolens slutsats att det saknats förutsättningar för användning av ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering på grund av synnerlig brådska.
Källhänvisningar
- 11 kap. 10 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – påskyndat förfarande
- prop. 2015/16:195 s. 1066 – vid ett påskyndat förfarande måste alltid en bedömning av upphandlingens komplexitet göras och en skälig tidsfrist bestämmas enligt 11 kap. 1 § LOU
- beaktandesats 46 andra meningen i europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) – det måste inte vara fråga om synnerligen brådskande situationer till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse och som inte kan tillskrivas den upphandlande myndigheten.
Johan
18 december 2017 (Uppdaterat 20 april 2021)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.