Måste uppgifter i anbud som påverkar kommande upphandlingar negativt lämnas ut?
Publicerad 15 februari 2018
Hej,
Att lämna ut anbud vid avbruten upphandling som ska göras om borde kunna betraktas som negativt för konkurrensen i kommande upphandling. Hur kan detta hanteras?
Med vänlig hälsning
Att lämna ut anbud vid avbruten upphandling som ska göras om borde kunna betraktas som negativt för konkurrensen i kommande upphandling. Hur kan detta hanteras?
Med vänlig hälsning
Mattias Jakobsson
Publicerad 15 februari 2018
Hej Mattias!
Enligt 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) upphör den absoluta sekretessen att gälla när alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts, vilket är fallet när en upphandling avbryts. Att den absoluta sekretessen upphör innebär emellertid inte att den upphandlande myndigheten måste lämna ut uppgifter om leverantörerna eller de anbud som inkommit utan en sekretessprövning. Anbuden kan fortfarande omfattas av sekretess enligt någon annan bestämmelse i OSL.
Har en upphandling avbrutits för att göras om kan särskilt bestämmelsen 19 kap. 3 § första stycket OSL, enligt vilken sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs vara relevant. Så kan vara fallet om utlämnandet av uppgiften kan innebära skada för en upphandlande myndighet i framtida förhandlingar eller upphandlingar.
I förarbetena till den tidigare gällande sekretesslagen (1980:100) angavs som exempel på sådan skada när myndighetens ställning i förhandlingar på grundval av anbudet försvagas eller när kommande anbudsförfarande påverkas negativt av att uppgifter lämnas ut från ett avslutet anbudsärende (se prop. 1993/94:188 s. 90).
I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8593–15 (finns inte fritt tillgänglig på internet) prövades en begäran om att ta del av allmän handling i form av ett utlåtande gällande ett tävlingsförslag i en idé- och markanvisningstävling. Kammarrätten fann att det kunde antas att den upphandlande myndigheten kunde lida skada vid kommande förhandlingar om handlingen lämnades ut, varför sekretess gällde för uppgifterna enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL.
I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5386–12 hade en upphandlande myndighet avbrutit en upphandling och vägrat lämna ut uppgifter om anbud inför en ny upphandling. Kammarrätten konstaterade att 19 kap. 3 § första stycket OSL medger att vissa uppgifter sekretessbeläggs om det kan antas att det allmänna lider ekonomiska skada. Enligt kammarrättens mening framgick det dock som klart att en del av de begärda handlingarna skulle kunna lämnas ut utan att det allmänna kunde anses lida skada (se även Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 588–11).
Sammanfattningsvis är den upphandlande myndigheten alltså inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Notera att sekretess även kan föreligga enligt andra bestämmelser i OSL, såsom 31 kap. 16 § OSL om sekretess till skydd för den enskildes affärs- eller driftförhållanden.
Med vänliga hälsningar,
Enligt 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) upphör den absoluta sekretessen att gälla när alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts, vilket är fallet när en upphandling avbryts. Att den absoluta sekretessen upphör innebär emellertid inte att den upphandlande myndigheten måste lämna ut uppgifter om leverantörerna eller de anbud som inkommit utan en sekretessprövning. Anbuden kan fortfarande omfattas av sekretess enligt någon annan bestämmelse i OSL.
Har en upphandling avbrutits för att göras om kan särskilt bestämmelsen 19 kap. 3 § första stycket OSL, enligt vilken sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs vara relevant. Så kan vara fallet om utlämnandet av uppgiften kan innebära skada för en upphandlande myndighet i framtida förhandlingar eller upphandlingar.
I förarbetena till den tidigare gällande sekretesslagen (1980:100) angavs som exempel på sådan skada när myndighetens ställning i förhandlingar på grundval av anbudet försvagas eller när kommande anbudsförfarande påverkas negativt av att uppgifter lämnas ut från ett avslutet anbudsärende (se prop. 1993/94:188 s. 90).
I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8593–15 (finns inte fritt tillgänglig på internet) prövades en begäran om att ta del av allmän handling i form av ett utlåtande gällande ett tävlingsförslag i en idé- och markanvisningstävling. Kammarrätten fann att det kunde antas att den upphandlande myndigheten kunde lida skada vid kommande förhandlingar om handlingen lämnades ut, varför sekretess gällde för uppgifterna enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL.
I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5386–12 hade en upphandlande myndighet avbrutit en upphandling och vägrat lämna ut uppgifter om anbud inför en ny upphandling. Kammarrätten konstaterade att 19 kap. 3 § första stycket OSL medger att vissa uppgifter sekretessbeläggs om det kan antas att det allmänna lider ekonomiska skada. Enligt kammarrättens mening framgick det dock som klart att en del av de begärda handlingarna skulle kunna lämnas ut utan att det allmänna kunde anses lida skada (se även Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 588–11).
Sammanfattningsvis är den upphandlande myndigheten alltså inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Notera att sekretess även kan föreligga enligt andra bestämmelser i OSL, såsom 31 kap. 16 § OSL om sekretess till skydd för den enskildes affärs- eller driftförhållanden.
Med vänliga hälsningar,
Johan
15 februari 2018 (Uppdaterat 28 februari 2020)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.