Vad innebär blandad upphandling, delbara och odelbara kontrakt?

Jag har en fråga angående LOU. Om vi utgår från att det är en upphandlande myndighet som ska göra inköp av kylskåp (vara) till en skola och även om fönsterputsare (tjänst), så blir väl reglerna i kap 2 LOU tillämpliga det vill säga blandad upphandling ?
Vad jag har förstått utifrån lagkommentarer från Karnov så måste den upphandlande myndigheten resonera huruvida det blandade kontraktet är delbart eller odelbart.

Vad innebär det rent praktiskt?
Innebär detta att det sker EN upphandling om kylskåp (vara) och fönsterputsare (tjänst) som EN leverantör vinner och därefter skall det avgöras huruvida kontraktet som leverantören ska ha skall vara delbart eller odelbart ?

Undrar även huruvida överviktsprincipen som framgår i 2:2 LOU skall tillämpas i exemplet ovan.

Med vänlig hälsning, Erica

Hej Erica,

Reglerna i 2 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU) om blandad upphandling (eller blandade kontrakt) kan sägas utgöra en typ av lagvalsregler eftersom olika regler kan gälla för upphandling av till exempel varor, tjänster och byggentreprenader. På samma sätt gäller olika regler i LOU, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), och om en upphandling omfattar delar som regleras i olika lagar behövs regler för att avgöra vilken upphandlingslag som ska tillämpas i den enskilda upphandlingen. Reglerna om blandad upphandling är utformade på ett sådant sätt att högst en upphandlingslag kan vara tillämplig vid en upphandling av ett kontrakt i det enskilda fallet.

Bestämmelserna är lite kluriga och reglerar ett stort antal olika scenarier varför det är viktigt att i varje enskilt fall bedöma aktuella omständigheter för att säkerställa att rätt bestämmelser tillämpas i upphandlingen.

Vad innebär detta rent praktiskt enligt ditt exempel?
Om vi utgår ifrån ditt exempel ovan och säger att det är en upphandlande myndighet som ska upphandla kylskåpet (varan) och fönsterputsaren (tjänsten) blir det första steget att utreda om båda dessa föremål ska upphandlas enligt LOU eller om någon del ska upphandlas enligt någon annan lag.

Om den upphandlande myndigheten kommer fram till att både kylskåpet och fönsterputsaren ska upphandlas enligt LOU, det vill säga att ingen av dessa delar är undantagen från upphandlingsplikten i LOU, ska 2 kap. 2 § LOU tillämpas eftersom upphandlingens alla delar avser kontrakt av olika slag som alla är reglerade i LOU. Eftersom det blandade kontraktet avser både varor och tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för varorna eller tjänsterna (se 2 kap. 2 § andra stycket LOU). Det innebär att beroende på om kylskåpet eller fönsterputsaren uppskattas stå för det högsta värdet i upphandlingen ska upphandlingen klassificeras som antingen en varuupphandling alternativt en tjänsteupphandling. Beroende på hur upphandlingen klassificeras ska därefter tillämpliga bestämmelser i LOU användas.

Frågan om delbara och odelbara blandade kontrakt är mer relevant när någon av delarna antingen ska upphandlas enligt någon annan lagstiftning, eller om delar av kontraktet är undantaget upphandlingsplikten. Det är, som vi ser det, inte aktuellt i det beskrivna exemplet.

Om någon av delarna skulle visa sig falla utanför LOU:s tillämpningsområde ska en bedömning göras om delarna (det vill säga kylskåpet och fönsterputsaren) kan särskiljas objektivt eller inte. I så fall skulle myndigheten behöva iaktta bestämmelserna 2 kap. 5–11 §§ LOU (se 2 kap. 4 § LOU) istället för 2 kap. 2 § LOU som nämns ovan. Vi har svårt att se att inte dessa delar skulle kunna särskiljas objektivt.

Dessa bedömningar måste göras i det enskilda fallet innan upphandlingen påbörjas för att säkerställa att rätt regler tillämpas.

Med vänlig hälsning