Går det att ställa krav på att en anbudsgivare ska vara godkänd för F-skatt?

Hej!

Länsstyrelserna gör just nu en upphandling för uppställning av djur då man tar över den verksamheten från polismyndigheten 1 juni. Flera länsstyrelser har då krävt F-skattsedel för att bli godkänd, vilket ju en ideell förening vanligtvis inte har.

Är detta något som länsstyrelserna har stöd i LOU i att göra eller ser ni någon annan anledning till detta krav?

Hej Åsa,

Av din frågeställning framgår inte var i upphandlingsdokumenten som kravet på F-skatt är placerat, det vill säga om kravet är ett obligatoriskt krav, kvalificeringskrav eller utgör en uteslutningsgrund eller liknande. Det finns inga bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) som rör detta. Det finns inte heller några rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen angående detta. Det är alltså oklart vad som gäller i denna fråga. Inte heller framgår det av frågeställningen om det är fråga om en upphandling över eller under tröskelvärdena, varför svaret nedan är uppdelat.

Upphandlingar på det direktivstyrda området

Obligatorisk uteslutning avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter
En upphandlande organisation får, och i vissa fall ska, utesluta en leverantör om den får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker . För information om tillämpliga skatteregler hänvisar vi till Skatteverket. Du hittar Skatteverkets kontaktuppgifter på deras webbplats.

En leverantör som bedriver sin näringsverksamhet här i landet är enligt svensk lag skyldig att betala skatter och socialförsäkringsavgifter i Sverige – det vill säga i det land där upphandlingen sker. Att vara godkänd för F-skatt är dock förmodligen inte tillräckligt för att visa det. Kontroll att leverantören fullgjort sina skyldigheter avseende skatter och socialförsäkringsavgifter kan i stället till exempel ske genom att kontakta Kronofogdemyndigheten för att få information om leverantören har sådana restförda skulder.

En leverantör som inte betalar eller kommer att bli skyldig att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Sverige har ingen skyldighet att ansöka om att bli godkänd för F-skatt. Tvärtom är det valfritt för en leverantör att ansöka om godkännande för F-skatt i Sverige. Det gäller även utländska leverantörer.

I ett avgörande från EU-domstolen avseende det förrförra LOU-direktivets motsvarighet till nu gällande uteslutningsgrund framgår att det inte finns något hinder i EU-rätten för en nationell lagstiftning som innebär en skyldighet för en leverantör som är etablerad i en medlemsstat och som vill tilldelas kontrakt i en annan medlemsstat att inneha en registrering i den andra medlemsstaten som visar att det inte föreligger några grunder för obligatorisk uteslutning. Att föreskriva en sådan skyldighet är alltså tillåtet under förutsättning att det varken hindrar eller fördröjer leverantörens deltagande i upphandlingen, att det inte medför alltför stora administrativa bördor och att registreringen enbart syftar till att kontrollera den berörda leverantörens yrkesmässiga hederlighet i den mening som avses i den obligatoriska uteslutningsgrunden.

Sammanfattningsvis, att vara godkänd för F-skatt är nog inte samma sak som att fullgöra sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter. Dessutom är det valfritt för en leverantör att ansöka om godkännande för F-skatt. Även om rättsläget inte klarlagts i praxis är det enligt vår bedömning förmodligen inte möjligt att utesluta alla leverantörer enbart på grund av att de inte har ansökt om att bli godkända för F-skatt.

Kvalificeringskrav
Kvalificeringskrav vid upphandlingar på det direktivstyrda området får enligt LOU avse endast 1. behörighet att utöva yrkesverksamhet, 2. ekonomisk och finansiell ställning, eller 3. teknisk och yrkesmässig kapacitet. Ett krav på att vara godkänd för F-skatt, som alltså är en frivillig registrering för att betala skatter, kan möjligen inte utgöra ett sådant krav.

Vid direktivstyrda upphandlingar får en upphandlande organisation som kvalificeringskrav avseende behörighet att utöva yrkesverksamhet ange att leverantören ska (1) vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad, eller (2) ha ett särskilt tillstånd eller vara medlem i en sådan organisation som, när upphandlingen avser en tjänst, krävs för att leverantören ska kunna tillhandahålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad. 

Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt (särskilda kontraktsvillkor)
Ett kontraktsvillkor riktat mot leverantören utgör ett åtagande för leverantören att fullgöra vissa specificerade skyldigheter när kontraktet fullgörs. Genom att ställa upp ett sådant villkor kan den upphandlande organisationen säkerställa att leverantören på avtalsrättslig grund åtar sig att fullgöra sina skyldigheter vid uppdragets utförande.

Det bör vara möjligt att ställa upp villkor med innebörd att leverantören vid uppdragets utförandet ska fullgöra sina skyldigheter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter enligt tillämplig lag samt att leverantören ska vara registrerad i ett register eller motsvarande för att visa att leverantörens avsikt är att själv sköta redovisningen av skatter och socialförsäkringsavgifter som uppkommer hos leverantören vid utförande av uppdraget.

Eventuellt kan även särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ställas på att leverantören vid uppdragets utförande ska vara godkänd för F-skatt. Det är, som redan nämnts, även möjligt för utländska leverantörer att ansöka om att bli godkända för F-skatt hos Skatteverket. Frågan om ett sådant villkor är förenligt med principerna om likabehandling och proportionalitet får avgöras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. 

Upphandlingar på det icke-direktivstyrda området 
 
Obligatorisk uteslutning avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter 
Vid upphandling under tröskelvärdet, det vill säga på det icke direktivstyrda området, är grunden för uteslutning på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter fakultativ, det vill säga att en leverantör får uteslutas av den anledningen. En upphandlande organisation ska ge leverantören tillfälle att yttra sig över de omständigheter som enligt organisationen utgör skäl för uteslutning. En upphandlande organisation får även använda andra uteslutningsgrunder än de som framgår av 13 kap. LOU. 
 
Kvalificeringskrav 
19 kap. LOU nämner ingenting om upphandlande organisationers möjligheter eller begränsningar att ställa kvalificeringskrav. Inte heller nämns någonting om hur organisationen kan kontrollera att leverantörerna uppfyller kraven. 
 
Det ska dock framgå av upphandlingsdokumenten vilka krav som ställs på en anbudssökande eller anbudsgivare för att de ska få delta i upphandlingen. Det bör även framgå på vilket sätt de ska visa att de uppfyller dessa krav. Utgångspunkten är att upphandlande organisationer har samma möjligheter som på det direktivstyrda området att ställa kvalificeringskrav och kontrollera att leverantören uppfyller kvalificeringskraven. De upphandlande organisationerna är dock inte begränsade på samma sätt som vid direktivstyrd upphandling gällande vilka kvalificeringskrav som får ställas samt avseende vilka bevis som får efterfrågas och hur dessa ska kontrolleras. Samtliga krav som ställs i upphandlingen ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna. 
 
Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt (särskilda kontraktsvillkor) 
Samma sak som ovan nämns om särskilda kontraktsvillkor bör gälla vid upphandling på det icke-direktivstyrda området. 
 
Källhänvisningar  

• 13 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - en upphandlande myndighet får, och i vissa fall ska, utesluta en leverantör om den får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter 
• skatteförfarandelag (2011:1244) - en leverantör som inte betalar eller kommer att bli skyldig att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Sverige har ingen skyldighet att ansöka om att bli godkänd för F-skatt 
• EU-domstolens dom i mål nr C-74/09 - domen avser motsvarigheten till den nuvarande uteslutningsgrunden i förrförra LOU-direktivet avseende byggentreprenader (93/37/EEG) 
• 14 kap. 1 § LOU – vad kvalificeringskrav får avse 
• 19 kap. 17 § första stycket LOU – 13 kap. 1,2 och 3 §§ LOU får användas vid uteslutning av leverantörer på det icke-direktivstyrda området, men även andra uteslutningsgrunden kan tillämpas 
• 19 kap. 17 § andra stycket LOU – leverantör ska få möjlighet att yttra sig över de omständigheter som enligt den upphandlande organisationen utgör skäl för uteslutning 
• 19 kap. 9 § första stycket LOU – upphandlingsdokumenten ska innehålla kvalificeringskraven för upphandlingen. 

 Med vänliga hälsningar,​​​​

Skulle det inte gå att hänvisa till de grundläggande principerna?

Kammarrätten i Jönköping 2007-05-28 (mål nr 1000-07):
Det har i målet inte framkommit någon omständighet som utgör grund för att med stöd av 1 kap. 17 § LOU utesluta FOJAB från att delta i upphandlingen. För att gå vidare till Steg 2 i anbudsprövningen krävs dock inte endast att angivna kvalitativa villkor skall vara uppfyllda utan även att leverantören skall bl.a. inneha F-skattsedel. Därmed uppkommer frågan om detta krav står i enlighet raed de till grund för 1 kap. 4 § LOU liggande principerna om proportionalitet, icke-diskriminering och likabehandling.
/.../
Kammarrätten fmner att Kriminalvårdens krav att leverantören skall inneha F-skattsedel står i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen. Med hänsyn till bl.a. de förutsättningar som enligt 4 kap. skattebetalningslagen (1997:483) gäller för att erhålla F-skattsedel och till att anbudsgivare som är verksam i annat land har kunnat lämna motsvarande uppgift från det landet, kan ifrågavarande krav inte heller i övrigt anses stå i strid med 1 kap. 4 § LOU. Överklagandet skall därför avslås.

Hej Ulf,

Av din kommentar framgår inte vad du menar skulle gå att göra med stöd av citatet från Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1000–07. Återkom gärna med en följdfråga om du inte får svar nedan.

I det aktuella målet tillämpas 1992 års LOU (ÄÄLOU, (1992:1528)). Bestämmelserna avseende krav på leverantören (både gällande uteslutning och kvalificering) vid upphandling över tröskelvärdet i nu gällande LOU motsvarar inte vad som gällde i ÄÄLOU.

I målet är det i viss mån otydligt om kravet avsåg utredning om skäl för uteslutning av en leverantör på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter eller om det avsåg ett kvalificeringskrav (jfr i nu gällande 15 kap. 8–9 §§ respektive 14 kap. LOU). Svaret nedan redogör därför för båda delarna.

Upphandlingar över tröskelvärdet

Obligatorisk uteslutning avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter
Till skillnad från vad som gällde i ÄÄLOU (se 1 kap. 17 § andra stycket ÄÄLOU) får idag, vid upphandling över tröskelvärdet, utredning om skäl för uteslutning av en leverantör på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter endast begäras in enligt vad som framgår av 15 kap. 8–9 §§ LOU.

När det gäller skatter och socialförsäkringsavgifter för åligganden i Sverige är det oklart vad som är det relevanta beviset. Tidigare kunde organisationen få tillgång till beviset genom Skatteverkets blankett SKV 4820 eller tjänsten ”E-transport”, men sedan 6 mars 2019 lämnar inte längre Skatteverket ut information om restförd skatteskuld via blankett SKV 4820 eller tjänsten ”E-transport”. En upphandlande myndighet kan numera istället hämta bevis avseende skatter och socialförsäkringsavgifter från Kronofogdemyndigheten (eller motsvarande funktion i den upphandlande myndighetens upphandlingsverktyg eller liknande). Dock innehåller blankett SKV 4820 uppgift om leverantören är godkänd för F-skatt.

En leverantör som inte betalar eller kommer att bli skyldig att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Sverige har emellertid ingen skyldighet att ansöka om att bli godkänd för F-skatt. Tvärtom är det valfritt för en leverantör att ansöka om godkännande för F-skatt i Sverige. Det gäller även utländska leverantörer. Enligt vår bedömning är det därför förmodligen inte möjligt att utesluta alla leverantörer enbart på grund av att de inte har ansökt om att bli godkända för F-skatt.

Kvalificeringskrav
Till skillnad från vad som gällde i ÄÄLOU (se 1 kap. 18 § andra stycket ÄÄLOU) får idag, vid upphandling över tröskelvärdet, kvalificeringskrav endast avse 1. behörighet att utöva yrkesverksamhet, 2. ekonomisk och finansiell ställning, eller 3. teknisk och yrkesmässig kapacitet (se 14 kap. 1 § LOU). Ett krav på att vara godkänd för F-skatt har inget att göra med en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning eller tekniska och yrkesmässiga kapacitet.

Ett kvalificeringskrav avseende leverantörens behörighet att utöva yrkesverksamhet ska vara hänförliga till leverantörens rättsliga förmåga som har ett samband med kontraktsföremålet i fråga. Kravet får endast innebära att leverantören ska (1) vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad, eller (2) ha ett särskilt tillstånd eller vara medlem i en sådan organisation som, när upphandlingen avser en tjänst, krävs för att leverantören ska kunna tillhandahålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad (se 14 kap. 2 § LOU).

Ett krav på att vara godkänd för F-skatt kan möjligen inte utgöra ett kvalificeringskrav i en upphandling över tröskelvärdet.

Uppdaterad: den 12 april 2019

Med vänlig hälsning,

Hej

Jag försöker förstå era svar men behöver lite hjälp.

Vad betyder "Ett krav på att vara godkänd för F-skatt kan möjligen inte utgöra ett kvalificeringskrav i en upphandling över tröskelvärdet."?
Betyder det att krav på F-skatt inte kan vara ett kvalificeringskrav?
Innebär det isåfall att man inte får kräva det som ett kvalificeringskrav (ska) men kan ha det som ett bedömningskriterium (bör)?
Eller vad betyder detta?

(Tänker generellt, dvs både upphandlingar över och under tröskelvärdet)

Vore tacksam för lite klargörande.

Hej,

Eftersom det är strikt reglerat vad kvalificeringskraven får omfatta vid upphandling över tröskelvärdet är utrymmet mycket begränsat att utforma ett krav på F-skatt som ett kvalificeringskrav vid sådan upphandling. Bestämmelserna om kvalificeringskrav vid upphandling under tröskelvärdet är mindre detaljerade vilket kan tolkas som att utrymmet är större vid upphandling under tröskelvärdet.

Det finns flera olika typer av obligatoriska krav (ska-krav), exempelvis kvalificeringskrav, tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor. Som vi skrivit ovan kan det vara möjligt att ställa särskilda kontraktsvillkor på att leverantören ska vara godkänd för F-skatt.

Kan godkännande för F-skatt utgöra ett tilldelningskriterium (bör-krav)?
Tilldelningskriterier ska alltid vara kopplade till att bedöma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten, det vill säga för att identifiera det bästa anbudet. Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till det som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst under något skede av livscykeln. Hur pass stark koppling som krävs är dessvärre inte klar. I litteraturen har detta tolkats som att kopplingen till upphandlingsföremålet inte behöver vara särskilt stark. Om den omständigheten att leverantören är godkänd för F-skatt kan innebära att anbudet är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

En reflektion i sammanhanget är att ett godkännande för F-skatt sannolikt är någonting som den upphandlande myndigheten antingen kräver av sina leverantörer eller bedömer inte är nödvändigt i upphandlingen. Ett sådant krav lämpar sig därför bättre som ett obligatoriskt krav i form av ett särskilt kontraktsvillkor eftersom det är osäkert när ett godkännande för F-skatt kan anses innebära ett mervärde för anbudet. Det viktigaste är att den upphandlande myndigheten inte ställer krav som inte är nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen och som begränsar konkurrensen och utesluter vissa typer av leverantörer på ett sätt som inte är motiverat i det enskilda fallet.

Läs mer
Läs mer om vad som kan utgöra ett tilldelningskriterium i inlägget Vad är ”kvalitet” i utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet? i vår Frågeportal.

Med vänliga hälsningar,