Start

Får man kräva registrering för åtkomst till upphandlingsdokument?

Publicerad 01 juni 2018
I direktivet 2014/24/EU, så framgår det i artikel 53 första stycket följande:
"Elektronisk tillgång till upphandlingsdokument
1. Den upphandlande myndigheten ska med elektroniska medel ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten från och med den dag då ett meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 51, eller den dag då en inbjudan att bekräfta intresse avsändes. Den webbadress där upphandlingsdokumenten kan hämtas ska anges i meddelandet eller inbjudan att bekräfta intresse"

Är nyfiken på hur detta ska tolkas, då åtkomst till dokumenten alltid kräver någon form av registrering alternativt redan existerande konto, hos samtliga upphandlingsverktyg i Sverige i dagsläget (Till min kännedom).

Detta med tanke på att det i artikeln ställs krav på direkt åtkomst till upphandlingsdokumenten. Om en registrering eller inloggning krävs borde det rimligt  inte kunna räknas som direkt åtkomst.

Kalle

Publicerad 01 juni 2018

Hej!

Ett krav på anbudsgivare ska registrera sig hos ett upphandlingsverktyg för att få åtkomst till upphandlingsdokumenten är inte ett hinder för att upphandlingsdokumenten ska anses vara fritt och direkt tillgängliga.

Stöd för detta finner du i lagkommentaren i förarbetena (se prop. 2015/16:195 s. 1054). Av kommentaren till den motsvarande bestämmelsen i LOU, 10 kap. 7 §, framgår följande:

”Att upphandlingsdokumenten ska göras fritt och direkt tillgängliga hindrar inte att den upphandlande myndigheten kräver att leverantörerna ska genomgå en enkel registreringsprocedur i ett elektroniskt upphandlingssystem för att få tillgång till dokumenten, om myndigheten skulle anse att det är nödvändigt.”

Robin

04 juni 2018 (Uppdaterat 23 april 2021)

Att myndigheten skulle anse det nödvändigt är i mina öron ett krävande rekvisit ungefär motsvarande att synnerliga skäl ska föreligga. Sådant bör myndigheter tänka igenom och dokumentera motiven skriftligen innan regeln tillämpas, men den verkar användas allmänt och slentrianmässigt. Dessutom har det verkat som om bara företag kunde registrera sig.

Erik

17 januari 2019

Hej Erik,

Att myndigheten skulle anse att det är nödvändigt är inte ett rekvisit som måste vara uppfyllt för att den upphandlande myndigheten ska kunna kräva att leverantörerna ska genomgå en enkel registreringsprocedur i ett elektroniskt upphandlingssystem för att få tillgång till upphandlingsdokumenten.

Eftersom det inte är ett rekvisit behöver myndigheten inte heller visa att den anser det nödvändigt på något sätt.

Såvitt vi känner till kräver ingen annonseringsdatabas att den som registreras sig är ett företag. Om frågan uppkommer rekommenderar vi att kontakt tas med kundtjänsten för den aktuella annonseringsdatabasen.

Med vänlig hälsning,

Gustav

23 januari 2019

Det kanske inte står i upphandlingsförordningen men när jag har frågat har jag blivit hänvisad till att förarbetena har en passus kring registrering för tillgång till tjänsten. Tittar man i denna passus står det faktiskt "om myndigheten anser det nödvändigt" så det är väl en fråga om vilken tyngd förarbeten har som rekvisit.

En upphandlare som jag talade med senare menade att det var nödvändigt därför att de vara tvungna att gå ut till alla som visat sig intresserade med information om det blev några tillägg el andra ändringar i anbudsinfordran. Detta krav borde dock kunna uppfyllas genom möjlighet till frivillig registrering för kompletterande information. Erik

Erik

25 januari 2019

Hej Erik,

Innehållet i förarbeten kan aldrig ha en sådan tyngd att det är att anses som ett rekvisit. Rekvisiten är endast de som framgår av lagtext eller annan författning (till exempel en förordning). Vid intresse av hur juridisk tolkning och tillämpning fungerar finns litteratur på området, se exempelvis Jan Melander och Joel Samuelssons bok Tolkning och tillämpning.

Möjligtvis syftar man i förarbetena på att ett krav på registrering ska vara förenligt med proportionalitetsprincipen, vilken framgår av lagen om offentlig upphandling (LOU). Alla krav i en upphandling ska vara förenliga med den principen. En proportionalitetsprövning sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.

I sammanhanget kan noteras att en upphandlande myndighet skriftligen ska lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten till alla leverantörer som deltar i upphandlingsförfarandet. Eventuellt kan en myndighet ta denna skyldighet i beaktande vid bedömningen om ett krav på registrering är förenligt med proportionalitetsprincipen.

Vi instämmer att det har sina fördelar att kräva att leverantörerna ska genomgå en enkel registreringsprocedur i ett elektroniskt upphandlingssystem för att få tillgång till upphandlingsdokumenten.

Källhänvisningar
  • 4 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – proportionalitetsprincipen
  •  12 kap. 11 § LOU - kompletterande upplysningar till leverantörer.
Med vänlig hälsning,

Gustav

28 januari 2019 (Uppdaterat 24 april 2021)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.