Hur ska man ange avtalets löptid vid enstaka köp?
Publicerad 23 augusti 2018
Hej,
Hur ska man tänka när man i annonsen ska ange Kontraktets, ramavtalets eller det dynamiska inköpssystemets löptid om det är frågan om ett enstaka köp eller entreprenad?
Hur ska man tänka när man i annonsen ska ange Kontraktets, ramavtalets eller det dynamiska inköpssystemets löptid om det är frågan om ett enstaka köp eller entreprenad?
Åse
Publicerad 23 augusti 2018
Hej Åse,
Vid annonsering över tröskelvärdena ska annonser utformas enligt EU:s genomförandeförordning om eForms.
Enligt eForms ska under vissa förutsättningar bland annat uppgifter om beräknad tidpunkt för när kontraktet, ramavtalet, det dynamiska inköpssystemet eller kvalificeringssystemet startar och slutar anges (BT-536 och BT-537). Vidare ska den beräknade tidsperioden från start- till slutdatum för kontraktet, ramavtalet, det dynamiska inköpssystemet eller kvalificeringssystemet anges. Detta ska omfatta alla optioner och förlängningar (BT-36). Det är även möjligt att ange om varaktigheten är okänd (BT-538).
Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan frågor uppstå om hur olika kontraktuella mellanhavanden förhåller sig till uppgifter om beräknad löptid. Det bör dock som utgångspunkt vara tiden för parternas huvudsakliga mellanhavanden som ska anges, dvs. inte eventuella prekontraktuella eller efterkontraktuella mellanhavanden.
Rättigheter och skyldigheter i olika skeden
Rättigheter och skyldigheter i ett avtal (det vill säga såväl kontrakt som ramavtal) kan något förenklat hänföras till följande tre olika skeden: prekontraktuella, kontraktuella och post-/efterkontraktuella. Det bör särskilt noteras att det inte är möjligt att generellt hänföra vissa typer av rättigheter och förpliktelser (nedan mellanhavanden) under en viss period eftersom ett avtal i det enskilda fallet kan innehålla rättigheter och skyldigheter av högst varierande slag. Utgångspunkten måste därför vara att dessa måste bedömas var för sig utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Förhoppningsvis ger redogörelsen en viss ledning i denna bedömning.
I det prekontraktuella skedet har parterna normalt inte några kontraktsrättsliga rättigheter och skyldigheter. Mellan prekontraktuella förhållanden och efterkontraktuella förhållanden finns en grundläggande skillnad i det att vid det prekontraktuella skedet har parterna inte åtagit sig några avtalsrättsliga rättigheter eller förpliktelser.
Den kontraktuella perioden (avtalets löptid) avser vanligen perioden för parternas huvudsakliga mellanhavanden. Vanligen är det inte särskilt svårt att identifiera den kontraktuella perioden i en upphandling, då den i regel anges uttryckligen i avtalsvillkoren i upphandlingsdokumenten. Framgår inte detta brukar vanligen avtalet anses ha löpt ut när parterna har uppfyllt sina respektive åtaganden under avtalet. Ett exempel är vid ett köp av en byggentreprenad, då upphör avtalet vanligen när uppdraget är utfört och godkänt, samt att kunden har betalt.
Det efterkontraktuella skedet består av skyldigheter och rättigheter för parterna som har betydelse även efter att avtalet har upphört att gälla och den primära samverkan enligt avtalet alltså upphört. Förenklat kan man säga att en efterkontraktuell rättighet eller skyldighet syftar till att reglera hur ett visst förhållande ska hanteras efter avtalstiden (kallas ibland avtalad efterverkan). Att detta är en förenkling beror på att man skulle kunna se en efterkontraktuell förpliktelse som ett slags föravtal till det som sker efter avtalets upphörande.
Det är vanligt förekommande med efterkontraktuella mellanhavanden. De kan utformas på olika sätt beroende på avtalets karaktär, och kan till exempel handla om garantiförpliktelser som utlöses efter leverans, sekretessbestämmelser och konkurrensklausuler. Det är inte alltid lätt att urskilja var gränsen går mellan en kontraktuell och en efterkontraktuell rättighet eller skyldighet. Detta underlättas inte av att en rättighet eller skyldighet kan avse förhållanden som har betydelse både under avtalets löptid som efter det att det upphört. Ett exempel är försäkringsavtal där avtalet upphör men de förpliktelser som täcks av avtalet fortsätter att gälla efter upphörandet, om försäkringsfallet är hänförligt till avtalets löptid.
Dynamiska inköpssystemets löptid
Ett dynamiskt inköpssystem ska ha en bestämd giltighetstid. I annonsen ska systemets giltighetstid anges. I lagen om offentlig upphandling (LOU) förekommer även begreppet dynamiska inköpssystemets löptid (se 5 kap. 14 § LOU). Varför denna begreppsskillnad finns framgår vare sig av lagen eller förarbetena mer än att samma terminologi använts i LOU-direktivet. Det kan vara så att vår lagstiftare med dynamiska inköpssystemets giltighetstid menar dess löptid, och tvärtom (se 5 kap. 14 § LOU, 8 kap. 1 § andra stycket LOU).
Hur en upphandlande myndighet ska tänka när den bestämmer det dynamiska inköpssystemets löptid är svårt att svara på då det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan vara lämpligt att redan i upphandlingens förberedelsefas identifiera vilket behov det dynamiska inköpssystemet ska tillgodose och anpassa systemets löptid efter detta. Givetvis ska löptiden som anges i annonsen inte avvika från vad som anges i övriga upphandlingsdokument. I sammanhanget kan det nämnas att giltighetstiden för ett dynamiskt inköpssystem kan ändras efter att det har börjat löpa.
Vid enstaka köp av varor, tjänster eller byggentreprenader i ett dynamiskt inköpssystem behöver inte annonsering ske. Däremot ska den upphandlande myndigheten bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i systemet, eller om systemet har delats in i kategorier de leverantörer som har godkänts som deltagare inom den kategori som motsvarar berörd upphandling, att lämna anbud.
Källhänvisningar
Vid annonsering över tröskelvärdena ska annonser utformas enligt EU:s genomförandeförordning om eForms.
Enligt eForms ska under vissa förutsättningar bland annat uppgifter om beräknad tidpunkt för när kontraktet, ramavtalet, det dynamiska inköpssystemet eller kvalificeringssystemet startar och slutar anges (BT-536 och BT-537). Vidare ska den beräknade tidsperioden från start- till slutdatum för kontraktet, ramavtalet, det dynamiska inköpssystemet eller kvalificeringssystemet anges. Detta ska omfatta alla optioner och förlängningar (BT-36). Det är även möjligt att ange om varaktigheten är okänd (BT-538).
Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan frågor uppstå om hur olika kontraktuella mellanhavanden förhåller sig till uppgifter om beräknad löptid. Det bör dock som utgångspunkt vara tiden för parternas huvudsakliga mellanhavanden som ska anges, dvs. inte eventuella prekontraktuella eller efterkontraktuella mellanhavanden.
Rättigheter och skyldigheter i olika skeden
Rättigheter och skyldigheter i ett avtal (det vill säga såväl kontrakt som ramavtal) kan något förenklat hänföras till följande tre olika skeden: prekontraktuella, kontraktuella och post-/efterkontraktuella. Det bör särskilt noteras att det inte är möjligt att generellt hänföra vissa typer av rättigheter och förpliktelser (nedan mellanhavanden) under en viss period eftersom ett avtal i det enskilda fallet kan innehålla rättigheter och skyldigheter av högst varierande slag. Utgångspunkten måste därför vara att dessa måste bedömas var för sig utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Förhoppningsvis ger redogörelsen en viss ledning i denna bedömning.
I det prekontraktuella skedet har parterna normalt inte några kontraktsrättsliga rättigheter och skyldigheter. Mellan prekontraktuella förhållanden och efterkontraktuella förhållanden finns en grundläggande skillnad i det att vid det prekontraktuella skedet har parterna inte åtagit sig några avtalsrättsliga rättigheter eller förpliktelser.
Den kontraktuella perioden (avtalets löptid) avser vanligen perioden för parternas huvudsakliga mellanhavanden. Vanligen är det inte särskilt svårt att identifiera den kontraktuella perioden i en upphandling, då den i regel anges uttryckligen i avtalsvillkoren i upphandlingsdokumenten. Framgår inte detta brukar vanligen avtalet anses ha löpt ut när parterna har uppfyllt sina respektive åtaganden under avtalet. Ett exempel är vid ett köp av en byggentreprenad, då upphör avtalet vanligen när uppdraget är utfört och godkänt, samt att kunden har betalt.
Det efterkontraktuella skedet består av skyldigheter och rättigheter för parterna som har betydelse även efter att avtalet har upphört att gälla och den primära samverkan enligt avtalet alltså upphört. Förenklat kan man säga att en efterkontraktuell rättighet eller skyldighet syftar till att reglera hur ett visst förhållande ska hanteras efter avtalstiden (kallas ibland avtalad efterverkan). Att detta är en förenkling beror på att man skulle kunna se en efterkontraktuell förpliktelse som ett slags föravtal till det som sker efter avtalets upphörande.
Det är vanligt förekommande med efterkontraktuella mellanhavanden. De kan utformas på olika sätt beroende på avtalets karaktär, och kan till exempel handla om garantiförpliktelser som utlöses efter leverans, sekretessbestämmelser och konkurrensklausuler. Det är inte alltid lätt att urskilja var gränsen går mellan en kontraktuell och en efterkontraktuell rättighet eller skyldighet. Detta underlättas inte av att en rättighet eller skyldighet kan avse förhållanden som har betydelse både under avtalets löptid som efter det att det upphört. Ett exempel är försäkringsavtal där avtalet upphör men de förpliktelser som täcks av avtalet fortsätter att gälla efter upphörandet, om försäkringsfallet är hänförligt till avtalets löptid.
Dynamiska inköpssystemets löptid
Ett dynamiskt inköpssystem ska ha en bestämd giltighetstid. I annonsen ska systemets giltighetstid anges. I lagen om offentlig upphandling (LOU) förekommer även begreppet dynamiska inköpssystemets löptid (se 5 kap. 14 § LOU). Varför denna begreppsskillnad finns framgår vare sig av lagen eller förarbetena mer än att samma terminologi använts i LOU-direktivet. Det kan vara så att vår lagstiftare med dynamiska inköpssystemets giltighetstid menar dess löptid, och tvärtom (se 5 kap. 14 § LOU, 8 kap. 1 § andra stycket LOU).
Hur en upphandlande myndighet ska tänka när den bestämmer det dynamiska inköpssystemets löptid är svårt att svara på då det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan vara lämpligt att redan i upphandlingens förberedelsefas identifiera vilket behov det dynamiska inköpssystemet ska tillgodose och anpassa systemets löptid efter detta. Givetvis ska löptiden som anges i annonsen inte avvika från vad som anges i övriga upphandlingsdokument. I sammanhanget kan det nämnas att giltighetstiden för ett dynamiskt inköpssystem kan ändras efter att det har börjat löpa.
Vid enstaka köp av varor, tjänster eller byggentreprenader i ett dynamiskt inköpssystem behöver inte annonsering ske. Däremot ska den upphandlande myndigheten bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i systemet, eller om systemet har delats in i kategorier de leverantörer som har godkänts som deltagare inom den kategori som motsvarar berörd upphandling, att lämna anbud.
Källhänvisningar
- 8 kap. 1 § andra stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - ett dynamiskt inköpssystem ska ha en bestämd giltighetstid
- 8 kap. 4 § LOU - systemets giltighetstid ska anges i annonsen
- 8 kap. 6 § LOU - den upphandlande myndigheten ska anmäla ändringar av det dynamiska inköpssystemets giltighetstid till TED
- 8 kap. 10 § LOU - inbjudan att lämna anbud ska skickas till samtliga leverantörer som är godkända i systemet eller i den kategori som upphandlingen avser.
Frida
Jurist
31 augusti 2018 (Uppdaterat 12 mars 2025)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.