Start

Underskrift av avtal gjord av obehörig person

Publicerad 06 september 2018
Hej,

Är ett avtal giltigt om en person i vår organisation, som exempel en avdelningschef, skriver under ett avtal utan att ha delegation för det? Kan till exempel en avdelningschef anses ha ställningsfullmakt?

Anna

Publicerad 06 september 2018

Hej Anna!

Vi kan inte göra en bedömning om ett visst tillvägagångssätt varit tillåtet eller om en avdelningschef anses ha ställningsfullmakt, men när det inte finns något tydligt dokument eller liknande som visar att fullmäktige eller avdelningschefen har behörigheten att underteckna avtal för sin huvudman/arbetsgivare, måste behörighets yttre gränser fastställas för avdelningschefen (se 10 § andra stycket avtalslagen).

För att fastställa om en avdelningschef har agerat inom sin behörighet genom att skriva under avtalet utan att ha delegation för detta, måste det göras en bedömning utifrån samtliga omständigheter i den enskilda fallet. För frågor om hur beslutanderätt kan delegeras och avtal tecknas på kommunal nivå föreslår vi att du riktar dig till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Med vänlig hälsning,

Klara

10 september 2018 (Uppdaterat 17 september 2020)

Hej igen,

Med frågan menade jag om leverantören kan hävda att ett avtal gäller för att avdelningschefen som skrivit under kan anses ha ställningsfullmakt? Eller ligger det helt på leverantörens ansvar att kontrollera att den som skriver under har ett delegerat ansvar?

Anna

31 oktober 2018

Hej Anna,

Anställda kan ha möjlighet att ingå avtal med förpliktande verkan för arbetsgivaren enligt reglerna om ställningsfullmakt. Vilken behörighet mellanmannen har är beroende av ställningens art och bestäms närmare genom vad som följer av sedvänja eller lag (se exempelvis 2 kap. avtalslagen).

Utgångspunkten är att det är mellanmannen som ska kunna visa att han eller hon har handlat i enlighet med sin fullmakt. Huvudregeln är att en huvudman inte är bunden av en rättshandling om mellanmannen saknat behörighet att företräda huvudmannen vid rättshandlingens tillkomst. Det kan därför ligga i motpartens intresse att utreda om mellanmannen är behörig att ingå det aktuella avtalet.

Utöver ställningsfullmakt finns också andra typer av fullmakter som kan uppstå i olika situationer, till exempel toleransfullmakt och tillitsfullmakt. Ett avtal som har tecknats av en som saknat behörighet kan också godkännas av huvudmannen i efterhand, så kallad ratihabition.

Om motparten inte kan göra avtalet gällande mot huvudmannen (i det beskrivna fallet är leverantören motpart och den upphandlande myndigheten är huvudman) kan motparten vända sig mot mellanmannen och kräva skadestånd för den skada som uppstår på grund av att avtalet inte kan göras gällande mot huvudmannen. Skadeståndet kan uppgå till det positiva kontraktsintresset. För att skadestånd ska kunna utgå krävs det att motparten agerat i god tro när avtalet tecknades, med andra ord ska motparten varken insett eller bort inse att mellanmannen saknade behörighet. Om motparten har agerat i ond tro kan skadestånd inte utgå (se 25 § avtalslagen).

Med vänlig hälsning

Mattias

05 november 2018 (Uppdaterat 17 september 2020)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.