Kan upphandling enligt LOU kombineras med valfrihetssystem enligt LOV?

Hej,

Jag undrar om det är möjligt att som kommun lägga ut all service (städning, tvätt och så vidare) på LOV-företag eller man måste genomföra en upphandling enligt LOU i så fall?

Jag undrar också om man lägger ut hemvården på en entreprenör kan man då behålla LOV i kommunen?

Med vänlig hälsning Charlotte

Hej Charlotte,

Att inrätta ett valfrihetssystem i enlighet med LOV är ett alternativ till att genomföra en upphandling i enlighet med LOU. Valfrihetssystem enligt LOV får endast inrättas för tjänster inom hälsovård och socialtjänster (se 1 kap. 1 § LOV).

Det är upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om den vill tillhandahålla tjänsten i egen regi, upphandla en privat utförare eller inrätta ett valfrihetssystem när det är tillämpligt. LOU och LOV är helt enkelt procedurlagstiftning som reglerar hur det offentliga kan teckna kontrakt med en privat leverantör.

Vi är lite osäkra på vad som avses med ”hemvård” i frågan, men om du menar omsorg så kan en kommun upphandla omsorgsdelen (hemtjänst) i enlighet med LOU men ha servicedelen (hemtjänst) i ett valfrihetssystem enligt LOV, eller tillhandahålla tjänsten i egen regi. Detsamma gäller om ”hemvård” avser hemsjukvård. Det finns alltså inget hinder mot att tillgodose brukarnas behov genom både ett upphandlat alternativ enligt LOU och samtidigt ha leverantörer anslutna till ett valfrihetsystem enligt LOV.

Går det att ha olika priser för hemtjänst beroende hur behovet tillgodoses?
Egenregiverksamheten och externa leverantörer ska behandlas lika och utgångspunkten bör vara att de externa leverantörerna ska erhålla samma ersättning som egenregiverksamheten. Varje avvikelse i ersättningsnivå behöver dock inte strida mot de grundläggande principerna eller innebära att konkurrensen snedvrids, men en hög respektive för låg ersättningsnivå, kan ge upphov till särskilda problem.

I förarbetena till LOV framförde regeringen bland annat följande:
”De grundläggande principerna ska iakttas i alla faser av förfarandet. Detta innebär att egenregiverksamheten och de externa leverantörerna ska behandlas lika. Detta medför att den upphandlande myndigheten i största möjliga utsträckning ska ge egenregiverksamheten samma förutsättningar och ställa samma krav som den ställer på de externa leverantörerna. Total konkurrensneutralitet mellan externa leverantörer och egenregiverksamheten kan dock vara svår att uppnå eftersom den upphandlande myndigheten, genom egenregiverksamheten, måste ta det yttersta ansvaret för att tjänsterna tillhandahålls medlemmarna i kommunen eller landstinget. Detta kan t.ex. medföra att egenregiverksamheten måste få extra resurser som innebär att den i realiteten kan bära det ansvaret. Ett annat exempel som kan medföra problem ur kostnadssynpunkt är att vissa kommuner har infört en rättighet för all personal, som så önskar, att arbeta heltid. Vidare kan kollektivavtalens innehåll variera beroende på om arbetsgivaren är kommunal eller privat och även detta kan få effekt på verksamheten.” (se prop. 2008/09:29 s. 62)

Angående ekonomisk ersättning till egenregiverksamhet respektive leverantörer, se även prop. 2008/09:29 s. 80-82. Se även Konkurrensverkets rapport Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem, särskilt s. 14 ff, som innehåller råd och synpunkter om hur konkurrens på likvärdiga villkor bör främjas och ersättningsnivån beräknas.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har även information om ersättningssystem för hemtjänst på sin webbplats, se ersättningssystem inom social omsorg.

Angående konkurrensneutralitet, se även Konkurrensverkets beslut dnr 348/2013 där Konkurrensverket framförde att landstingsdrivna vårdenheter inte var att anse som leverantörer i sådan mening som avses i 1 kap 2 § LOV. Att en upphandlande myndighet behandlade egenregi och externa leverantörer olika i det aktuella fallet ansågs därmed inte kunna prövas mot likabehandlingsprincipen i det sagda lagrum.

Läs mer
Läs gärna mer om valfrihetssystem på vår webbplats.

Med vänlig hälsning,

Hej

En följdfråga (önskat förtydligande) i liknande ärende, är det således möjligt för en region som har infört LOV inom primärvården i regionen som helhet (och där regionen (landstinget) själv är en aktör tillsammans med andra privata utförare) att samtidigt upphandla primärvård inom ex ett visst geografiskt område av regionen (naturligtvis utan att begränsa möjligheterna enligt LOV till etablering/verksamhet av andra aktörer än den upphandlade inom aktuellt geografiskt område)?

VH/ Jonny

Hej Jonny,

Det är obligatoriskt för regionerna att tillhandahålla vårdvalssystem inom primärvården genom valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Det kan uppstå situationer då ingen leverantör vill ge vård inom ett visst geografiskt område med den ekonomiska ersättning som anges i förfrågningsunderlaget i valfrihetssystemet. Det innebär att det ibland krävs att en region antingen tillhandahåller motsvarande tjänst i egen regi eller genomför en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Invånarna ges då möjlighet att välja bland de vårdgivare som tecknat kontrakt med regionen enligt LOV eller LOU och regionens egna verksamheter. Vårdgivaren som upphandlats enligt LOU behöver då ingå i valfrihetssystemet för primärvård, i den mening att den är valbar för patienterna. Att vårdgivaren blir en del av systemet måste i sådana fall framgå av upphandlingsdokumenten i upphandlingen.

Det är viktigt att möjligheten att kombinera LOV och LOU inom primärvården inte missbrukas. Exempelvis ska ersättningsnivåer och övriga villkor inte skilja sig på så sätt att villkoren i valfrihetssystemet är mindre fördelaktiga för leverantörerna jämfört med de villkor som gäller för leverantörerna som upphandlats enligt LOU. En sådan snedvridning skulle urholka bestämmelsen om att valfrihetssystem enligt LOV är obligatoriskt för primärvården, eftersom det skulle innebära minskade incitament för vårdgivarna att tillhandahålla vård till enskilda genom valfrihetssystemet. Med det sagt föreligger det enligt förarbetena en möjlighet för regionerna att särbehandla olika utförare om det föreligger skäl för det. Enligt förarbetena till ändringen av Hälso- och sjukvårdslagen avseende listning kan ett sådant skäl föreligga när det inte finns någon intresserad utförare inom ett visst geografiskt område med den ekonomiska ersättningen enligt förfrågningsunderlaget. Att då komplettera med en upphandling enligt LOU med andra ekonomiska villkor, som är mer gynnsamma för utföraren, är godtagbart enligt regeringen. På så sätt kan regioner erbjuda starkare incitament för utförare att etablera sig i exempelvis glesbygden eller socioekonomiskt utsatta områden där det finns ett bristande utbud av primärvård och på så sätt komplettera vårdvalssystemet.

Källhänvisningar

• 7 kap. 3 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslag (2017:30) – vid vårdvalssystem inom primärvården ska lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) tillämpas
• prop. 2008/09:29 s. 89–90 och prop. 2008/09:74 s. 28–29 – ett valfrihetssystem enligt LOV kan samexistera med en genomförd upphandling enligt LOU och regionens egen verksamhet.
• prop.2021/22:72 s. 63 – det kan vara tillåtet att särbehandla olika utförare om det inte finns någon intresserad utförare inom ett visst geografiskt område. Att skapa incitament via en upphandling med bättre ekonomiska villkor är godtagbart.

Med vänlig hälsning,