Vad händer om en leverantör som inte blivit inbjuden, lämnar anbud vid en direktupphandling?
Publicerad 26 oktober 2018
Hej,
Vi genomför en direktupphandling och har fått ett anbud från en icke inbjuden anbudsgivare (som dessutom inkommit för sent).
Är vi skyldiga att behandla anbudet jämlikt med andra anbudsgivare? Eller är det upp till oss att välja hur vi önskar hantera anbudet?
Med vänlig hälsning
Vi genomför en direktupphandling och har fått ett anbud från en icke inbjuden anbudsgivare (som dessutom inkommit för sent).
Är vi skyldiga att behandla anbudet jämlikt med andra anbudsgivare? Eller är det upp till oss att välja hur vi önskar hantera anbudet?
Med vänlig hälsning
Jonas
Publicerad 26 oktober 2018
Hej Jonas,
Som utgångspunkt behöver den upphandlande myndigheten inte bjuda in fler än endast en leverantör i en direktupphandling. Vid direktupphandlingar ska de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas. Av de grundläggande upphandlingsprinciperna följer inte en skyldighet att godta ett anbud från en icke-inbjuden leverantör i en direktupphandling.
Av affärsmässiga skäl kan det dock vara lämpligt att konkurrensutsätta alla upphandlingar inklusive direktupphandlingar. En sådan konkurrensutsättning kan då vara att genomföra en prisjämförelse mellan leverantörers prislistor eller att begära in offerter.
Om en myndighet inom ramen för en direktupphandling väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare och uppmanar dem att lämna anbud innan en sista anbudsdag är ramen för förfarandet utåt sett begränsad både avseende vilka anbudsgivare som finns och tidsfristen för att lämna anbud. Rättsläget får betraktas som oklart om en upphandlande myndighet får bjuda in ytterligare anbudsgivare i ett senare skede. Oavsett vad som gäller i den frågan kan det ifrågasättas om det skulle vara förenligt med likabehandlingsprincipen att bjuda in ytterligare anbudsgivare efter sista dag för anbud har passerat.
Med vänlig hälsning,
Som utgångspunkt behöver den upphandlande myndigheten inte bjuda in fler än endast en leverantör i en direktupphandling. Vid direktupphandlingar ska de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas. Av de grundläggande upphandlingsprinciperna följer inte en skyldighet att godta ett anbud från en icke-inbjuden leverantör i en direktupphandling.
Av affärsmässiga skäl kan det dock vara lämpligt att konkurrensutsätta alla upphandlingar inklusive direktupphandlingar. En sådan konkurrensutsättning kan då vara att genomföra en prisjämförelse mellan leverantörers prislistor eller att begära in offerter.
Om en myndighet inom ramen för en direktupphandling väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare och uppmanar dem att lämna anbud innan en sista anbudsdag är ramen för förfarandet utåt sett begränsad både avseende vilka anbudsgivare som finns och tidsfristen för att lämna anbud. Rättsläget får betraktas som oklart om en upphandlande myndighet får bjuda in ytterligare anbudsgivare i ett senare skede. Oavsett vad som gäller i den frågan kan det ifrågasättas om det skulle vara förenligt med likabehandlingsprincipen att bjuda in ytterligare anbudsgivare efter sista dag för anbud har passerat.
Med vänlig hälsning,
Gustav
01 november 2018 (Uppdaterat 23 november 2020)
Hej Gustav,
du hänvisar till upphandlingsprinciperna,
men jag anser dock att avsaknad av formkrav eller krav på annonsering vid direktupphandling inte påverkar myndighetens skyldighet att utvärdera anbud som inkom inom utsatt tid eller tilldela kontrakt till anbudet som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.
Uppdaterat av upphandlingsmyndigheten 1:a Februari
du hänvisar till upphandlingsprinciperna,
men jag anser dock att avsaknad av formkrav eller krav på annonsering vid direktupphandling inte påverkar myndighetens skyldighet att utvärdera anbud som inkom inom utsatt tid eller tilldela kontrakt till anbudet som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.
Uppdaterat av upphandlingsmyndigheten 1:a Februari
Henrik
06 juni 2020 (Uppdaterat 01 februari 2022)
Hej Henrik,
Precis som du skriver i ditt inlägg så finns det inga formkrav för hur en direktupphandling ska genomföras. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för upphandlingens utformning och som därmed kan ligga till grund för överprövning i domstol om förfarandet klandras. Relevansen och den faktiska innebörden av de grundläggande upphandlingsprinciperna varierar med hänsyn till varje enskild direktupphandlings karaktär och föremål. Även om en upphandlande myndighet väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare i samband med en direktupphandling, exempelvis genom att annonsera upphandlingen likt ett annonserat förfarande, så kan det dock aldrig innebära att principerna får samma innebörd som vid de detaljreglerade förfarandena.
De grundläggande upphandlingsprincipernas tillämpning vid direktupphandling
Det är endast förutsättningarna för när det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som sätter ramarna för direktupphandlingar. Om den upphandlande myndigheten har valt att vända sig till flera leverantörer så får de grundläggande upphandlingsprinciperna större praktiskt betydelse än vid en direktupphandling där myndigheten endast vänder sig till en leverantör. Det innebär exempelvis att myndigheten i dessa fall ska behandla de leverantörer som har bjudits in att lämna anbud lika. Om myndigheten inte prövar samtliga anbud som har kommit in från dessa leverantörer i rätt tid kan det innebära ett brott mot likabehandlingsprincipen.
Likabehandlingsprincipen
Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer i lika situationer ska behandlas lika. En leverantör som inte har blivit inbjuden att lämna anbud i en direktupphandling är inte i lika situation som en leverantör som har blivit inbjuden. Om den upphandlande myndigheten inte har begärt in anbud från en anbudsgivare som trots detta ändå lämnar anbud så finns det alltså ingen skyldighet att pröva det anbudet.
Källhänvisningar
Precis som du skriver i ditt inlägg så finns det inga formkrav för hur en direktupphandling ska genomföras. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för upphandlingens utformning och som därmed kan ligga till grund för överprövning i domstol om förfarandet klandras. Relevansen och den faktiska innebörden av de grundläggande upphandlingsprinciperna varierar med hänsyn till varje enskild direktupphandlings karaktär och föremål. Även om en upphandlande myndighet väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare i samband med en direktupphandling, exempelvis genom att annonsera upphandlingen likt ett annonserat förfarande, så kan det dock aldrig innebära att principerna får samma innebörd som vid de detaljreglerade förfarandena.
De grundläggande upphandlingsprincipernas tillämpning vid direktupphandling
Det är endast förutsättningarna för när det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som sätter ramarna för direktupphandlingar. Om den upphandlande myndigheten har valt att vända sig till flera leverantörer så får de grundläggande upphandlingsprinciperna större praktiskt betydelse än vid en direktupphandling där myndigheten endast vänder sig till en leverantör. Det innebär exempelvis att myndigheten i dessa fall ska behandla de leverantörer som har bjudits in att lämna anbud lika. Om myndigheten inte prövar samtliga anbud som har kommit in från dessa leverantörer i rätt tid kan det innebära ett brott mot likabehandlingsprincipen.
Likabehandlingsprincipen
Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer i lika situationer ska behandlas lika. En leverantör som inte har blivit inbjuden att lämna anbud i en direktupphandling är inte i lika situation som en leverantör som har blivit inbjuden. Om den upphandlande myndigheten inte har begärt in anbud från en anbudsgivare som trots detta ändå lämnar anbud så finns det alltså ingen skyldighet att pröva det anbudet.
Källhänvisningar
- HFD 2018 ref. 60 – rättsliga ramarna för direktupphandling samt de grundläggande upphandlingsprincipernas relevans och betydelse
- 4 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Victoria
Jurist
12 juni 2020 (Uppdaterat 01 juni 2022)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.