Start

Kan en förmån som ges från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet utgöra statsstöd?

Publicerad 17 maj 2019
Hej,
Kan en förmån som ges från en statlig myndighet i Sverige till en statlig myndighet i ett annat land utgöra otillåtet statligt stöd?

Emmelie

Publicerad 17 maj 2019

Hej Emmelie,

Ja, en förmån som ges från en statlig myndighet i Sverige till annan statlig myndighet i Sverige, eller ett annat land, skulle kunna utgöra ett otillåtet statsstöd.

För att det ska röra sig om ett statsstöd måste fem kriterier vara uppfyllda. Ett av dessa fem kriterier som särskilt bör uppmärksammas i detta fall, eftersom det kanske av sitt namn ger sken av att inte bli tillämpligt för statliga myndigheter, är företagskriteriet. Kriteriet innebär att stödet ska rikta sig till en verksamhet som bedriver ekonomisk verksamhet. Det relevanta med företagskriteriet är inte verksamhetens rättsliga form, utan att verksamheten tillhandahåller varor eller tjänster på en marknad. En verksamhet som bedrivs av en myndighet i egen regi kan därför betraktas som ett företag enligt statsstödsreglerna även om verksamheten inte är vinstdrivande.

Utöver företagskriteriet ska stödet även snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, påverka handeln inom EU samt innebära en ekonomisk fördel för mottagaren, för att det ska vara fråga om ett statsstöd till den mottagande myndigheten.

Som huvudregel är alla statsstöd otillåtna om stödet inte har godkänts av kommissionen eller det finns ett undantag i den allmänna gruppundantagsförordningen eller stödet är av mindre betydelse (de minimis-stöd).

Läs mer  
På vår webbplats kan du läsa särskilt om företagskriteriet och kriterierna i begreppet statsstöd på webbsidan vad är statsstöd? 

Med vänlig hälsning,

Klara

21 maj 2019

Hej igen,
Tack Klara för ditt svar.

Detta blir lite komplicerat med tanke på de statliga myndigheternas restriktioner i regleringsbreven. Vi får inte ta mer betalt för en förmån (tex. en nyttjanderätt) än vår självkostnad, principen om full kostnadstäckning, men ur ett konkurrensrättsligt perspektiv så ska vi i så fall ta marknadspris för en förmån som kan vara mer än full kostnadstäckning. Vad får företräde, reglerna om otillåtet statligt stöd eller våra regleringsbrev?

Emmelie

21 maj 2019

Hej,

Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Vi kan därför inte bistå i en bedömning i ert fall. Vi bistår däremot med generell vägledning.

Förbudet mot otillåtet statsstöd följer av artikel 108.3 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler upplyser också om att genomförandeförbudet i artikel 108.3 EUF-fördraget gäller för svenska myndigheter. Förbudet gäller både på nationell, lokal och regional nivå. En svensk myndighet får alltså inte lämna otillåtet statsstöd.

Statsstödsreglerna påverkar däremot inte nationella befogenheter och påverkar inte vilka uppgifter och befogenheter som regeringen ger sina myndigheter. En myndighet kan alltså både behöva följa principerna om kostnadstäckning i avgiftsförordningen på samma sätt som en kommunal myndighet eller beslutande församling måste följa självkostnadsprincipen i kommunallagen och följa EU:s statsstödsregler. Om en myndighet planerar en åtgärd som kan vara ett statsstöd och som inte har utformats enligt statsstödsreglerna måste myndigheten informera regeringen.

För mer information om tolkning och tillämpning av avgiftsförordningen (och självkostnadsprincipen) hänvisar vi till Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Med vänlig hälsning,

Klara

22 maj 2019

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.