Vem ska underteckna myndigheters gemensamt upphandlade avtal?
Publicerad 24 maj 2019
Flera upphandlande myndigheter gör en gemensam upphandling och anger i förfrågan vilka som deltar. När avtalet tecknas anges alla myndigheter som deltar men endast en myndighet undertecknar avtalet.
- Gäller avtalet då för övriga myndigheter?
- Måste inte varje myndighet teckna eget avtal för att avtalet ska gälla för respektive myndighet?
Sara
Publicerad 24 maj 2019
Hej Sara,
För att avgöra om ett visst tillvägagångssätt varit tillåtet eller vem som är bunden av avtalet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall, vilket innebär att vi inte kan svara på din fråga. Generellt sett gäller följande.
Samordnad upphandling
Det är relativt vanligt att upphandlande myndigheter använder sig av tillfälliga samarbeten vid upphandlingar, så kallad samordnad upphandling.
En variant av samordnad upphandling är när en annan aktör agerar ombud åt en eller flera andra upphandlande myndigheter. I dessa fall resulterar upphandlingen i att ombudet ingår avtal för de upphandlande myndigheternas vägnar. Andra varianter av tillåten samordnad upphandling är samordnad upphandling med gemensam tilldelning av kontrakt eller tilldelning av separata kontrakt.
Vem som kan skriva under avtal eller kan fatta beslut för en upphandlande myndighet är inte en fråga som regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU) och måste bedömas utifrån tillämpliga regler för de upphandlande myndigheterna. I övrigt är det upp till parterna i avtalet att avgöra vem som ska teckna avtalet.
Anlitande av en inköpscentral
En annan variant är att upphandlande myndigheter kan anlita en inköpscentral. Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet antingen i form av anskaffning av varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter, eller genom tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter.
En inköpscentral kan själv ingå ramavtal där det som upphandlas är avsett för andra upphandlande myndigheter. De upphandlande myndighet som avropar på ramavtalet – till exempel genom en förnyad konkurrensutsättning – ansvarar för den delen.
Särskilda regler för kommuner
Regler för vilka som kan fatta beslut för kommunala organ återfinns bland annat i kommunallagen (2017:725) och lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. För frågor om hur beslutanderätt kan delegeras och avtal tecknas på kommunal nivå föreslår vi att du riktar dig till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Läs mer
Läs mer om samordnad upphandling på vår webbplats.
Källhänvisningar
För att avgöra om ett visst tillvägagångssätt varit tillåtet eller vem som är bunden av avtalet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall, vilket innebär att vi inte kan svara på din fråga. Generellt sett gäller följande.
Samordnad upphandling
Det är relativt vanligt att upphandlande myndigheter använder sig av tillfälliga samarbeten vid upphandlingar, så kallad samordnad upphandling.
En variant av samordnad upphandling är när en annan aktör agerar ombud åt en eller flera andra upphandlande myndigheter. I dessa fall resulterar upphandlingen i att ombudet ingår avtal för de upphandlande myndigheternas vägnar. Andra varianter av tillåten samordnad upphandling är samordnad upphandling med gemensam tilldelning av kontrakt eller tilldelning av separata kontrakt.
Vem som kan skriva under avtal eller kan fatta beslut för en upphandlande myndighet är inte en fråga som regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU) och måste bedömas utifrån tillämpliga regler för de upphandlande myndigheterna. I övrigt är det upp till parterna i avtalet att avgöra vem som ska teckna avtalet.
Anlitande av en inköpscentral
En annan variant är att upphandlande myndigheter kan anlita en inköpscentral. Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet antingen i form av anskaffning av varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter, eller genom tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter.
En inköpscentral kan själv ingå ramavtal där det som upphandlas är avsett för andra upphandlande myndigheter. De upphandlande myndighet som avropar på ramavtalet – till exempel genom en förnyad konkurrensutsättning – ansvarar för den delen.
Särskilda regler för kommuner
Regler för vilka som kan fatta beslut för kommunala organ återfinns bland annat i kommunallagen (2017:725) och lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. För frågor om hur beslutanderätt kan delegeras och avtal tecknas på kommunal nivå föreslår vi att du riktar dig till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Läs mer
Läs mer om samordnad upphandling på vår webbplats.
Källhänvisningar
- 1 kap. 14 § och 7 kap. 10–13 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – om inköpscentraler
- prop. 2015/16:195 s. 544 – om samordnad upphandling.
Gustav
24 maj 2019 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.