Går det att ställa krav på BVB?
Publicerad 15 augusti 2019
Hej,
Jag undrar om vi kan ställa krav på att produkterna ska uppfylla krav ställda i ett specifikt miljöbedömningssystem, exempelvis BVB?
Vi använder oss av BVB projektverktyg för att hantera bedömda byggvaror samt att hantera avvikelser av byggvaror. BVB är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som ägs av ett antal aktörer inom fastighetsbranschen. Föreningens syfte är att möjliggöra att välja hållbara byggvaror på ett medvetet sätt samt att tillhandahålla effektivt förvaltningsverktyg avseende information och spårning av ämnen. För att få tillgång till BVB krävs en betalande licens.
Det finns tre olika aktörer på marknaden som bedömer byggvaror.
De bedömer byggvaror men med lite olika kriterier.
Har Upphandlingsmyndigheten några hållbarhetskriterier för detta ändamål, och kan vi i så fall anpassa dessa?
Går det att ställa ett krav på exempelvis BVB i och med bestämmelsen om märkning i 9 kap. 12–15 §§ LOU?
Jag undrar om vi kan ställa krav på att produkterna ska uppfylla krav ställda i ett specifikt miljöbedömningssystem, exempelvis BVB?
Vi använder oss av BVB projektverktyg för att hantera bedömda byggvaror samt att hantera avvikelser av byggvaror. BVB är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som ägs av ett antal aktörer inom fastighetsbranschen. Föreningens syfte är att möjliggöra att välja hållbara byggvaror på ett medvetet sätt samt att tillhandahålla effektivt förvaltningsverktyg avseende information och spårning av ämnen. För att få tillgång till BVB krävs en betalande licens.
Det finns tre olika aktörer på marknaden som bedömer byggvaror.
De bedömer byggvaror men med lite olika kriterier.
Har Upphandlingsmyndigheten några hållbarhetskriterier för detta ändamål, och kan vi i så fall anpassa dessa?
Går det att ställa ett krav på exempelvis BVB i och med bestämmelsen om märkning i 9 kap. 12–15 §§ LOU?
Sven
Publicerad 15 augusti 2019
Hej,
För att inte riskera att kraven strider mot de grundläggande upphandlingsprinciperna om öppenhet och likabehandling bör den tekniska specifikationen vara tydlig och tillgänglig. Krav i upphandlingen ska därför framgå uttryckligen av upphandlingsdokumenten. För att säkerställa likabehandling av alla entreprenörer (leverantörer) är det viktigt att alla har tillgång till samma version av kraven. Av den anledningen bör ni utförligt beskriva vad som efterfrågas och vad kravet innebär, exempelvis vilka egenskaper som ett ämne inte får ha och över vilka halter ämnet inte får förekomma, istället för att hänvisa till webbplatser eller system som den upphandlande myndigheten inte har kontroll över.
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterium
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram hållbarhetskriterier som stöd till upphandlande myndigheter för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i byggvaror och kemiska produkter. Stödet består av fyra kriterier som återfinns inom kriterietjänsten och är samma för samtliga byggnadstyper (skola, förskola, lokaler, flerbostadshus) utom för Bad- och simanläggningar (där har vi inget anpassat krav). Kriterierna finns även för väg- och anläggningsbyggande. I kriterietjänsten kan kraven sökas med namn och krav Id nummer:
Det är möjligt att utforma egna hållbarhetskrav med inspiration av våra hållbarhetskriterier. I hållbarhetskriteriet vi nämner ovan kan den upphandlande myndigheten exempelvis ersätta kriterierna i bilagan "Tabell 2" med någon annan bilaga. Tänk då bland annat på att ange i bilagan vilka nivåer som gäller om det finns fler nivåer i den ersättande bilagan. Byter den upphandlande myndigheten ut bilagan bör den också tänka igenom hur de nya kravnivåerna kan verifieras och följas upp. En annan aspekt av frågan är om marknadstillgången på varor är annorlunda om bilagan "Tabell 2" byts ut mot en bilaga med andra kravnivåer. Den analysen har vi inte möjlighet att genomföra utan måste genomföras av den upphandlande myndigheten. Byggvarubedömningen är i och för sig ett väletablerat system och säkerligen kan de hjälpa er med underlag till en sådan marknadsanalys.
Om den upphandlande myndigheten har ett specifikt system
Om den upphandlande myndigheten har ett specifikt system som man vill att leverantören ska använda för att registrera byggvaror och kemiska produkter i så bör myndigheten kunna ange i upphandlingsdokumenten att det i byggentreprenaden eller i köpet av varorna också ingår ett uppdrag att registrera varorna på den upphandlande myndighetens ”konto” i ett specifikt system. Då med en licens eller liknande som den upphandlande myndigheten tillhandahåller utan ersättning. Det kan då vara lämpligt att leverantören har möjlighet att ta ut en ersättning för själva arbetet att registrera varor i systemet.
Att kräva att leverantören själv ska ha eller skaffa ett konto eller licens i ett specifikt system för att få leverera till myndigheten riskerar däremot att strida mot likabehandlingsprincipen och eventuellt också mot proportionalitetsprincipen.
Användning av märkning
Under vissa förutsättningar går det att kräva en viss märkning eller likvärdigt som bevis för att varan, tjänsten eller byggentreprenaden motsvarar de egenskaper som krävs.
Bland förutsättningarna ingår vissa bestämmelser för märkningsorganisationen i sig om möjligheter till deltagande, tillgänglighet och inflytande över märkningen. Dessa bestämmelser är:
"4. märkningen har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda kan delta,
5. märkningen är tillgänglig för alla berörda, och
6. kraven för märkningen fastställs av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över" (se 9 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling [LOU])
Märkningsorganisationen i sig måste alltså uppfylla dessa bestämmelser för att märkningen ska kunna användas som ett krav på bevis i en upphandling. Upphandlingsmyndigheten har inte genomfört någon utredning om olika märkningsorganisationer uppfyller dessa bestämmelser eller inte. Av den anledningen kan vi inte bedöma om till exempelvis Byggvarubedömningen eller någon annan märkningsorganisation uppfyller villkoren.
Det bör också tilläggas att det går att använda de underliggande kriterierna som bygger upp en märkning som kvalificeringskrav, teknisk specifikation eller tilldelningskriterium i en upphandling. Som bevismedel måste då all den dokumentation som kan visa att kraven uppfylls, inte bara en viss märkning, accepteras. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier finns som hjälp att ställa krav enligt det sistnämnda sättet, se exempelvis:
Läs mer om användning av märkning på vår webbplats.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
För att inte riskera att kraven strider mot de grundläggande upphandlingsprinciperna om öppenhet och likabehandling bör den tekniska specifikationen vara tydlig och tillgänglig. Krav i upphandlingen ska därför framgå uttryckligen av upphandlingsdokumenten. För att säkerställa likabehandling av alla entreprenörer (leverantörer) är det viktigt att alla har tillgång till samma version av kraven. Av den anledningen bör ni utförligt beskriva vad som efterfrågas och vad kravet innebär, exempelvis vilka egenskaper som ett ämne inte får ha och över vilka halter ämnet inte får förekomma, istället för att hänvisa till webbplatser eller system som den upphandlande myndigheten inte har kontroll över.
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterium
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram hållbarhetskriterier som stöd till upphandlande myndigheter för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i byggvaror och kemiska produkter. Stödet består av fyra kriterier som återfinns inom kriterietjänsten och är samma för samtliga byggnadstyper (skola, förskola, lokaler, flerbostadshus) utom för Bad- och simanläggningar (där har vi inget anpassat krav). Kriterierna finns även för väg- och anläggningsbyggande. I kriterietjänsten kan kraven sökas med namn och krav Id nummer:
- Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, krav Id. 10935
- Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avsteg, krav Id. 10936
- Innehållsdeklarationer, krav Id. 10937
- System för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter, krav Id. 10938
Det är möjligt att utforma egna hållbarhetskrav med inspiration av våra hållbarhetskriterier. I hållbarhetskriteriet vi nämner ovan kan den upphandlande myndigheten exempelvis ersätta kriterierna i bilagan "Tabell 2" med någon annan bilaga. Tänk då bland annat på att ange i bilagan vilka nivåer som gäller om det finns fler nivåer i den ersättande bilagan. Byter den upphandlande myndigheten ut bilagan bör den också tänka igenom hur de nya kravnivåerna kan verifieras och följas upp. En annan aspekt av frågan är om marknadstillgången på varor är annorlunda om bilagan "Tabell 2" byts ut mot en bilaga med andra kravnivåer. Den analysen har vi inte möjlighet att genomföra utan måste genomföras av den upphandlande myndigheten. Byggvarubedömningen är i och för sig ett väletablerat system och säkerligen kan de hjälpa er med underlag till en sådan marknadsanalys.
Om den upphandlande myndigheten har ett specifikt system
Om den upphandlande myndigheten har ett specifikt system som man vill att leverantören ska använda för att registrera byggvaror och kemiska produkter i så bör myndigheten kunna ange i upphandlingsdokumenten att det i byggentreprenaden eller i köpet av varorna också ingår ett uppdrag att registrera varorna på den upphandlande myndighetens ”konto” i ett specifikt system. Då med en licens eller liknande som den upphandlande myndigheten tillhandahåller utan ersättning. Det kan då vara lämpligt att leverantören har möjlighet att ta ut en ersättning för själva arbetet att registrera varor i systemet.
Att kräva att leverantören själv ska ha eller skaffa ett konto eller licens i ett specifikt system för att få leverera till myndigheten riskerar däremot att strida mot likabehandlingsprincipen och eventuellt också mot proportionalitetsprincipen.
Användning av märkning
Under vissa förutsättningar går det att kräva en viss märkning eller likvärdigt som bevis för att varan, tjänsten eller byggentreprenaden motsvarar de egenskaper som krävs.
Bland förutsättningarna ingår vissa bestämmelser för märkningsorganisationen i sig om möjligheter till deltagande, tillgänglighet och inflytande över märkningen. Dessa bestämmelser är:
"4. märkningen har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda kan delta,
5. märkningen är tillgänglig för alla berörda, och
6. kraven för märkningen fastställs av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över" (se 9 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling [LOU])
Märkningsorganisationen i sig måste alltså uppfylla dessa bestämmelser för att märkningen ska kunna användas som ett krav på bevis i en upphandling. Upphandlingsmyndigheten har inte genomfört någon utredning om olika märkningsorganisationer uppfyller dessa bestämmelser eller inte. Av den anledningen kan vi inte bedöma om till exempelvis Byggvarubedömningen eller någon annan märkningsorganisation uppfyller villkoren.
Det bör också tilläggas att det går att använda de underliggande kriterierna som bygger upp en märkning som kvalificeringskrav, teknisk specifikation eller tilldelningskriterium i en upphandling. Som bevismedel måste då all den dokumentation som kan visa att kraven uppfylls, inte bara en viss märkning, accepteras. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier finns som hjälp att ställa krav enligt det sistnämnda sättet, se exempelvis:
- Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, krav Id. 10935
- Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avsteg, krav Id. 10936
- Innehållsdeklarationer, krav Id. 10937
- System för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter, krav Id. 10938
Läs mer om användning av märkning på vår webbplats.
Källhänvisningar
- 9 kap. 12–15 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – bestämmelser om märkning.
Med vänlig hälsning,
Gustav
15 augusti 2019 (Uppdaterat 06 juli 2023)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.