Vad händer om en myndighet inte besvarar en begäran om att ta del av en allmän handling?

1) Vad ska hända när en myndighet (kommun) inte besvarar förfrågan om en allmän handling? Är detta ett lagbrott, hur anmäls det, hur utreds det och vem är ytterst ansvarig hos kommunen? Hur/vem straffas?

2) Ska förfrågan skickas på något specifikt sätt eller uppstår skyldigheten hos myndigheten så fort förfrågan skickas till någon officiell adress? Hur ska personen som gjorde förfrågan agera när en allmän handling inte har tillhandahållits trots upprepade påminnelser?

Hej Henrik,

Vi vill inledningsvis upplysa att karaktären på din fråga inte berör offentlig upphandling, även om frågan eventuellt är kopplad till en upphandling. Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Vi gör det genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling. Det innebär att din fråga i huvudsak faller utanför vårt uppdrag. Nedan följer trots detta ett generellt svar om handlingsoffentligheten och offentlighetsprincipen.

Allmänt om handlingsoffentligheten och offentlighetsprincipen
Myndigheter (exempelvis kommuner) som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) har en skyldighet att snabbt lämna ut allmänna handlingar om de är offentliga, det vill säga handlingar som inte omfattas av sekretess. Om handlingar som ska lämnas ut inte lämnas ut tillräckligt snabbt kan det innebära att myndigheten bryter mot skyndsamhetskravet i TF. Om en myndighet inte följer skyndsamhetskravet uppstår det inte automatiskt några följder för myndigheten, det krävs till exempel att någon anmäler myndigheten eller att en tillsynsmyndighet inleder ett ärende om regelöverträdelse.

Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet, granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. Om någon anser sig blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan man klaga hos JO. En annan myndighet är Justitiekanslern (JK). JK utövar också tillsyn över offentlig verksamhets efterlevnad av lagar och andra författningar.

Läs mer om JO-anmälan på JO:s webbplats samt JK:s tillsynsverksamhet på JK:s webbplats. Om du har fler frågor om JO:s eller JK:s uppdrag rekommenderar vi att du vänder dig till respektive myndighet med dessa frågor.

Vem ansvarar för att lämna ut en allmän handling?
Det är i första hand den anställde vid en myndighet som enligt arbetsordningen eller på grund av ett särskilt beslut har ansvar för vården av en handling som ska pröva om handlingen kan lämnas ut eller inte. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.

Vissa krav kan ställas på en begäran att ta del av en allmän handling
Även om det inte finns några uttryckliga formkrav på hur en begäran av att ta del av en allmän handling kan det ändå ställas vissa krav på precisering vilka uppgifter som efterfrågas från myndigheten. Om det framgår av förfrågan vilken handling som efterfrågas, eller vilket ärende som förfrågan avser får nog förfrågan generellt sett betraktas som tillräckligt tydlig. Myndigheter har också en viss serviceskyldighet. Myndigheten har en skyldighet att be den som begärt att få ta del av en handling att försöka precisera sin begäran om myndigheten har svårt att identifiera vilken eller vilka handlingar som begäran avser. Detta följer av serviceskyldigheten i förvaltningslagen (FL).

Tjänstefel
I brottsbalken finns bestämmelser om tjänstefel. Om någon med uppsåt eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom en handling eller genom underlåtenhet inte gör det som krävs för den specifika uppgiften kan göra sig skyldig till tjänstefel. Om gärningen skulle bedömas som ringa ska ingen dömas till ansvar. Utlämnande av allmän handling utgör myndighetsutövning. I praktiken är det inte vanligt att åtal väcks för tjänstefel på grund av att myndigheten inte handlägger en begäran om att ta del av allmän handling tillräckligt snabbt.

Källhänvisningar

• 2 kap. 15–16 §§ tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – vid begäran att antingen ta del av, eller få en kopia av, en allmän handling ska myndigheten lämna ut handlingen genast eller så snart det är möjligt (ta del av handlingen på plats) eller skyndsamt (vid utlämnande av kopia av en handling)
• 9 kap. TF – tillsyn och åtal enligt brott mot TF
• 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – vem som ansvarar för sekretessprövning och utlämnande av allmän handling
• 6 § förvaltningslag (2017:900) (FL) – om myndigheters serviceskyldighet
• 20 kap. brottsbalk (1962:700) – om tjänstefel
• JO 1993/94 s. 477 – exempel på där JO beslöt att väcka åtal om tjänstefel mot en chefsåklagare som under lång tid underlåtit att ta ställning till en begäran om utlämnande av allmän handling.

Med vänlig hälsning,