Start

Påverkas offentlig upphandling av att Barnkonventionen blivit lag?

Publicerad 14 januari 2020
Hej!

Barnkonventionen har ju blivit lag i Sverige. Påverkar det upphandling på något sätt, och i sådana fall hur?

Mari

Publicerad 14 januari 2020

Hej Mari,

Påverkar barnkonventionen offentlig upphandling?
Det stämmer att barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020 och det påverkar offentlig upphandling.

Till följd av lagen ska upphandlande organisationer, vid varje upphandling, utreda och bedöma om upphandlingen kan få konsekvenser för barn. Det gäller både om det påverkar ett enskilt barn eller barn i grupp. Ibland är det uppenbart att en åtgärd eller ett beslut kommer påverka barn, i andra fall är det inte lika tydligt. Det kan till exempel röra upphandlingar av hem för vård eller boende (HVB), en skolbyggnad, livsmedel eller produkter som barn ska använda. Men det kan också handla om upphandlingar av transporter, mark- och anläggningsentreprenader eller parkutrustning.

Lagen innebär att barns bästa ska beaktas i varje upphandling som påverkar barn och upphandlande organisationer måste ta ansvar för att ta med barns perspektiv och rättigheter i planering och utförande. Det är extra viktigt att barnperspektivet beaktas vid förberedelserna inför en upphandling när behovsanalysen genomförs och kraven specificeras.

Vad är barnets bästa?
Det är inte möjligt att ge ett entydigt svar på vad som är barnets bästa. Därför behöver beställare, upphandlare och andra inblandade undersöka vilka konsekvenser upphandlingen kan få för barn. Den som fattar ett beslut som rör barn måste alltid kunna redogöra för hur barnets bästa har utretts och beaktats i beslutet. Av den anledningen bör detta dokumenteras i samband med upphandlingen.
För att kunna bedöma barns bästa måste upphandlande organisationer ta hänsyn till barns egna åsikter. Barn har rätt att uttrycka sina meningar i alla frågor som rör dem. Det finns många olika sätt att ta in barns åsikter, till exempel genom intervjuer med enskilda barn, skapa fokusgrupper eller barnråd med flera olika barn, eller skicka ut enkäter.

Läs mer
Läs mer om barns rättigheter i upphandling på vår webbplats. Se även
lagen om barnkonventionen på riksdagens webbplats och läs mer om barns rättigheter på Barnombudsmannens webbplats.

Med vänliga hälsningar,

Ellionor

22 januari 2020 (Uppdaterat 14 februari 2022)

Hej,

Tack för bra information kring Barnkonventionen och hur den påverkar offentlig upphandling.

Jag har en uppföljningsfråga på ert svar ovan. I svaret och på er hemsida skriver ni:

"För att kunna bedöma barns bästa måste upphandlande organisationer ta hänsyn till barns egna åsikter. Barn har rätt att uttrycka sina meningar i alla frågor som rör dem. Det finns många olika sätt att ta in barns åsikter, till exempel genom intervjuer med enskilda barn, skapa fokusgrupper eller barnråd med flera olika barn, eller skicka ut enkäter."

Jag har inte uppfattat Barnkonventionen som att den påverkar offentlig upphandling på ett sådant sätt att jag faktiskt måste inhämta barns åsikter, utan att jag ska anlägga ett barnperspektiv och ha barns bästa i åtanke, ifall barn påverkas. Däremot läser jag er text som ganska ovillkorlig här, att barn verkligen måste få komma till tals om en fråga berör dem.

Två livs levande exempel är våra planerade upphandlingar av järnhandelsvaror och material till lekplatser. Jag har inte förstått det som att vi verkligen måste inhämta barn synpunkter på måtten på plankorna och eller diametern på muttrarna, bara för att dessa kanske kan komma till användning i skolor och förskolor. Inte heller behöver vi fråga barnen hur höga klätterställningarna ska vara, vilken färg gungorna ska ha, vilken budget vi ska ha för lekmaterial eller vilken tilldelningsgrund vi ska använda i upphandlingen. För järnhandelsvaror förstår jag inte ens hur eller vad barnen skulle kunna ha åsikter om, även om barn tveklöst kommer att använda det som vår kommande ramavtal omfattar.

Det vi däremot ska göra i båda dessa fall är att anlägga ett barnperspektiv, som för lekmaterial till exempel kan innebära att vi kräver att leverantören av klätterställningen och gungorna också kan leverera skyddsanordningar och mjuk beläggning, eftersom barn ramlar från klätterställningar och tappar taget om gungor. I upphandlingen av järnhandelsvaror kan barnens bästa innebära att vi kräver att verktyg är utformade på ett sånt sätt att det minimerar skaderisk. Till exempel i form av extra breda parerskydd.

I båda de fall jag nämner kan det givetvis vara önskvärt och kul att inhämta barns åsikter. Men jag har alltså inte förstått det som att vi i enskilda upphandlingar måste ha någon slags referensgrupp med barn som ska få komma till tals, utan att vi ska sätta oss in i och beakta vad barn bästa är. Det tycker jag att vi kan göra utan att tala direkt med barn.

Har jag missuppfattar detta?

Stort tack på förhand.

Erik

12 mars 2020

Hej Erik,

När barnkonventionen skrevs tänktes inte alla olika situationer in där den kunde komma att tillämpas i framtiden. Därför kan det ibland vara en utmaning att veta hur den ska användas vid exempelvis en upphandling som rör barn.

Enligt barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Exakt hur den rättigheten ska tillvaratas framgår inte av konventionen, utan det är något som får lösas från fall till fall. Det viktiga är att ha ett helhetstänk och att få med barns åsikter i helheten i en upphandling, och inte i varje enskild del.

Till exempel är det viktigt att barn tillfrågas om placering, utformning eller innehåll vid planeringen och förberedelsen av en upphandling av en lekpark. Kunskap om barns åsikter, som kan vara viktiga underlag i en upphandling, kan också hämtas in någon annanstans. Exempelvis i tidigare genomförda enkäter där det kan finnas resultat om vad barn och ungdomar gör på fritiden eller vilka platser de känner sig otrygga på i kommunen. Som exempel kan nämnas ungdomsenkäten Lupp som används av många kommuner för att få kunskap om ungas situation och synpunkter.

Vad gäller järnhandelsvaror, måtten på plankorna eller vilken tilldelningsgrund ni ska använda är det troligtvis ingenting som barn har någon åsikt eller kunskap om, och därför är det viktigt att samla in kunskap från olika källor. Andra professionella kan behöva tillfrågas och den upphandlande organisationen behöver också ha kunskap om och utgå från den lagstiftning som finns. Det är viktigt att pröva barnets bästa utifrån befintlig forskning, statistik och beprövad erfarenhet på området. Däremot kan barn ha kunskap och åsikter om vilken färg som gungorna bör ha eller hur höga klätterställningarna ska vara.

Förutom att det är en rättighet för barn att få uttrycka sina åsikter så ger barnens röster vuxna nödvändig och värdefull kunskap inför ett beslut. Att lyssna till barn är det enda sättet vuxna kan ta reda på deras perspektiv i det specifika ärendet. Däremot innebär barnkonventionen inte att barn alltid ska få bestämma. Gällande till exempel höjden på en klätterställning kan barn ha många olika uppfattningar om och alla kan inte få igenom sin åsikt. Däremot har barn rätt att bli lyssnade på.

Det är viktigt att dokumentera hur barns åsikter har beaktats i upphandlingsprocessen, precis som att det i övrigt är viktigt att dokumentera upphandlingen i den utsträckning som motiverar myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden.

Hur hänsyn tagits till barns åsikter och hur barns bästa har beaktats ska skriftligt dokumenteras och sammanställas på ett sätt så att prövningen av vad som har bedömts vara barnets bästa blir tydlig för såväl de som kan komma att granska beslutet, exempelvis revisorer, eller andra som berörs.

Med vänliga hälsningar,

Ellionor

24 mars 2020

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.