Hur hanterar vi strategisk prissättning?
Publicerad 12 februari 2020
Hej,
Vilka är de lagliga möjligheterna att motverka nollanbud vid formulering av prismodeller? Vi har en situation där leverantörer lämnar 0 på vissa poster för att hämta hem det på andra poster, detta baserat på att de känner till inköpsmönster på de olika posterna.
Vilka är de lagliga möjligheterna att motverka nollanbud vid formulering av prismodeller? Vi har en situation där leverantörer lämnar 0 på vissa poster för att hämta hem det på andra poster, detta baserat på att de känner till inköpsmönster på de olika posterna.
Monica
Publicerad 12 februari 2020
Hej Monica,
Det finns ett antal olika sätt för en upphandlande myndighet att försöka undvika så kallad strategisk prissättning från leverantörerna. För tydlighetens skull bör man ha i åtanke att det finns olika typer av strategiska prissättningar, exempelvis sund strategisk prissättning samt osund strategisk prissättning.
Den praxis som utvecklats under den senaste tiden i våra svenska domstolar har inneburit att det är svårt för upphandlande myndigheter att stävja allt för låga offererade priser genom att ange en lägsta tillåten miniminivå på priser. Orsaken till detta är leverantörernas långtgående rätt till konkurrensfrihet och därmed även rätten att konkurrera med pris.
Ett sätt att försöka undvika strategisk prissättning är att dela upp kontrakten i lägre nivåer, det vill säga att inte ha ett kontrakt för en grupp av olika tjänster eller varor, utan att ha delkontrakt för varje tjänst eller vara. På det sättet bör incitamentet att lämna allt för låga priser på enstaka prisposter minska, eftersom leverantören inte ges möjlighet att hämta hem vinst genom andra prisposter. Nackdelen med att dela upp ett kontrakt i flera olika delkontrakt kan dock vara att även eventuella samordningsfördelar (synergieffekten) uteblir och att leverantörerna måste ”räkna hem” vinsten fullt ut för varje delkontrakt.
Ett annat sätt kan vara att tillämpa fasta ersättningsnivåer för det som ska köpas, till exempel ett fast timpris för en konsult och sedan utvärdera på exempelvis kvalitet.
En tidigare eller befintlig leverantör har ibland en naturlig konkurrensfördel i förhållande till andra leverantörer då denne känner till exempelvis inköpsmönster. När den upphandlande myndigheten utformar utvärderingsmodellen bör myndigheten därför säkerställa att den i möjligaste mån avspeglar det kommande behovet av varor eller tjänster. Vid utformningen kan det historiska inköpsmönstret givetvis vara av viss vägledning för myndigheten. Det ska också nämnas att en utvärderingsmodell med uppskattade kvantiteter som i betydlig omfattning avviker från historiska inköp i vissa fall har ansetts strida mot principen om öppenhet om de historiska kvantiteterna inte kommuniceras till alla leverantörer.
När det kommer till prissättning där leverantörerna lämnar 0 kronor på vissa poster kan frågan om onormalt låga anbud aktualiseras. Generellt sett är det relevant att titta på anbudet i sin helhet. Vi tolkar dock inte din fråga som att det primärt är detta du undrar över.
Läs mer
Läs mer om strategisk prissättning i Konkurrensverkets rapport Osund strategisk prissättning i offentlig upphandling (2011:1). Läs även mer ett anbudspris får vara hur lågt som helst i inlägget Får ett anbudspris vara hur lågt som helst, exempelvis nollanbud? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 55–18 – om uppskattade kvantiteter i utvärderingen i betydlig omfattning avviker från historiska inköp kan utvärderingen strida mot principen om öppenhet om inte detta framgår av upphandlingsdokumenten.
Med vänlig hälsning,
Det finns ett antal olika sätt för en upphandlande myndighet att försöka undvika så kallad strategisk prissättning från leverantörerna. För tydlighetens skull bör man ha i åtanke att det finns olika typer av strategiska prissättningar, exempelvis sund strategisk prissättning samt osund strategisk prissättning.
Den praxis som utvecklats under den senaste tiden i våra svenska domstolar har inneburit att det är svårt för upphandlande myndigheter att stävja allt för låga offererade priser genom att ange en lägsta tillåten miniminivå på priser. Orsaken till detta är leverantörernas långtgående rätt till konkurrensfrihet och därmed även rätten att konkurrera med pris.
Ett sätt att försöka undvika strategisk prissättning är att dela upp kontrakten i lägre nivåer, det vill säga att inte ha ett kontrakt för en grupp av olika tjänster eller varor, utan att ha delkontrakt för varje tjänst eller vara. På det sättet bör incitamentet att lämna allt för låga priser på enstaka prisposter minska, eftersom leverantören inte ges möjlighet att hämta hem vinst genom andra prisposter. Nackdelen med att dela upp ett kontrakt i flera olika delkontrakt kan dock vara att även eventuella samordningsfördelar (synergieffekten) uteblir och att leverantörerna måste ”räkna hem” vinsten fullt ut för varje delkontrakt.
Ett annat sätt kan vara att tillämpa fasta ersättningsnivåer för det som ska köpas, till exempel ett fast timpris för en konsult och sedan utvärdera på exempelvis kvalitet.
En tidigare eller befintlig leverantör har ibland en naturlig konkurrensfördel i förhållande till andra leverantörer då denne känner till exempelvis inköpsmönster. När den upphandlande myndigheten utformar utvärderingsmodellen bör myndigheten därför säkerställa att den i möjligaste mån avspeglar det kommande behovet av varor eller tjänster. Vid utformningen kan det historiska inköpsmönstret givetvis vara av viss vägledning för myndigheten. Det ska också nämnas att en utvärderingsmodell med uppskattade kvantiteter som i betydlig omfattning avviker från historiska inköp i vissa fall har ansetts strida mot principen om öppenhet om de historiska kvantiteterna inte kommuniceras till alla leverantörer.
När det kommer till prissättning där leverantörerna lämnar 0 kronor på vissa poster kan frågan om onormalt låga anbud aktualiseras. Generellt sett är det relevant att titta på anbudet i sin helhet. Vi tolkar dock inte din fråga som att det primärt är detta du undrar över.
Läs mer
Läs mer om strategisk prissättning i Konkurrensverkets rapport Osund strategisk prissättning i offentlig upphandling (2011:1). Läs även mer ett anbudspris får vara hur lågt som helst i inlägget Får ett anbudspris vara hur lågt som helst, exempelvis nollanbud? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 55–18 – om uppskattade kvantiteter i utvärderingen i betydlig omfattning avviker från historiska inköp kan utvärderingen strida mot principen om öppenhet om inte detta framgår av upphandlingsdokumenten.
Med vänlig hälsning,
Mattias
18 februari 2020 (Uppdaterat 14 februari 2022)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.