Måste man upphandla skyddat boende och kan finansiering av skyddat boende vara statsstöd?

Hej,
Jag jobbar med frågor som rör skyddat boende och har läst det webbstöd som ni har på hemsidan, men jag har några frågor. Tycker UHM att vi som kommun alltid måste upphandla tjänsten skyddat boende? Kan man inte tänka sig en IOP- eller bidragslösning? Och hur kommer statsstödsreglerna in i detta?

Hej Sara,

Om lagen om offentlig upphandling (LOU) ska bli tillämpligt ska det som inskaffas omfattas av ett upphandlingsrättsligt kontrakt. För att det ska ses som ett upphandlingsrättsligt kontrakt ska det röra sig om om

1) Fråga om avtal mellan två och flera parter
2) Utbetalning av offentliga medel i syfte att anskaffa tjänster eller varor
3) Den upphandlande organisationen ska göra ett val av leverantör (selektivitetskravet)
4) Krav på ekonomiska villkor som innebär att den upphandlande organisationen erhåller en prestation av direkt ekonomiskt intresse för myndigheten mot vederlag
5) Krav på ömsesidigt bindande avtal

Om en tjänst utförs mot ersättning, rör det sig som utgångspunkt om ett offentligt kontrakt som ska upphandlas enligt bestämmelserna i LOU. Däremot kan kommunen välja att tillhandahålla tjänsten skyddat boende i egen regi kan kommunen alltså behöva upphandla tjänsten.

Från och med den 1 februari 2022 är det möjligt att genomföra en direktupphandling om värdet av upphandlingen beräknas understiga tröskelvärdet vid upphandling av tjänster i bilaga 2. Bilaga 2 kommer att omfatta de tjänster som tidigare återfanns i bilaga 2 a till LOU som benämndes ”välfärdstjänster”.

Om upphandlingens värde är lika med eller över denna summa ska upphandlingen som huvudregel annonseras enligt bestämmelserna i 19 kap. LOU. En av de största förändringarna för upphandlingar som omfattas av 19 kap. LOU är att det inte längre finns några specifika upphandlingsförfaranden som den upphandlande organisationen måste förhålla sig till vid upphandling av välfärdstjänster.

Det innebär att en upphandlande organisation har en stor möjlighet att själv utforma förfarandet utifrån de specifika omständigheter som finns i varje enskild upphandling. Även om det inte finns några regler för hur ett förfarande enligt 19 kap. LOU ska genomföras så ska den upphandlande organisationen fortfarande beakta de grundläggande upphandlingsprinciperna och bestämmelserna om annonsering.

Direktupphandling på grund av synnerliga skäl
Om upphandlingens värde beräknas vara lika med eller överstiga gränsen för direktupphandling så kan det vara möjligt att genomföra en direktupphandling med hänvisning till synnerliga skäl. I det fall det föreligger synnerliga skäl är det möjligt att genomföra en direktupphandling av tjänster som omfattas av bilaga 2 oavsett värdet av upphandlingen.
Notera dock att direktupphandling på grund av synnerliga skäl är ett undantag från annonseringsskyldigheten och att det är den upphandlande organisationen som ska visa att det föreligger synnerliga skäl.

Bestämmelsen om direktupphandling på grund av synnerliga skäl har i sak inte ändrats utifrån det nya förenklade regelverket. Det innebär att tidigare förarbeten och praxis även i fortsättningen är vägledande vid tillämpning av bestämmelsen.

Nya bestämmelser för att räkna ut värdet av en upphandling vid icke-direktivstyrd upphandling
I och med det nya förenklade regelverket så ändras metoden för att räkna ut värdet av en upphandling som beräknas understiga tröskelvärdet eller som omfattas av bilaga 2. Enligt de nya bestämmelserna ska samma regler för att uppskatta upphandlingens värde tillämpas för dessa upphandlingar som för upphandlingar vars värde beräknas överstiga tröskelvärdet. Det innebär bland annat att det inte längre kommer att finnas en skyldighet att räkna in tidigare direktupphandlingar av varor och tjänster av samma slag som den upphandlande organisationen har genomfört under räkenskapsåret.

Kan kommunen finansiera skyddat boende med bidrag, till exempel genom ett IOP?
Om det inte är frågan om ett offentligt kontrakt som ska upphandlas enligt upphandlingslagstiftningens bestämmelser kan kommunen i stället ge verksamheten någon form av bidrag eller stöd. När kommunen lämnar organisations- eller verksamhetsbidrag till kvinnojouren och den finansieringen indirekt bidrar till att finansiera verksamheten skyddat boende kan kommunen behöva beakta statsstödsreglerna. Bidrag till skyddat boende behöver inte utgöra ett statsstöd men det kan vara svårt att avgöra om statsstödsreglerna är tillämpliga i ett enskilt fall. Kommunen kan dock alltid lämna stöd till verksamheten med högst 300 000 euro enligt de allmänna bestämmelserna om de minimis-stöd  eller 750 000 euro om verksamheten utför tjänster som kommunen definierar som så kallade tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Summan räknas samman under en treårsperiod och stödet lämnas genom ett relativt enkelt förfarande. Även för stöd över 750 000 euro finns goda möjligheter att lämna statsstöd till skyddat boende, även om stödet då kräver mer administration av kommunen.

Om kommunen vill formalisera samarbetet exempelvis som ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan det i vissa fall vara möjligt inom ramen för upphandlings- och statsstödsreglerna. Oavsett vilken samverkans- eller samarbetsform som valts måste kommunen alltid utvärdera om upphandlings- och statsstödsreglerna är tillämpliga. Om kommunen finansierar skyddat boende genom ett IOP som inte är upphandlingspliktigt, kan alltså statsstödsreglerna bli tillämpliga. Kommunen kan då i vissa fall behöva lämna finansieringen utifrån bestämmelserna om de minimis-stöd för att vara säker på att finansieringen är tillåten enligt statsstödsreglerna.

Hur kommer statsstödsreglerna in?
Alla former av offentlig finansiering kan under vissa förutsättningar omfattas av statsstödsreglerna. Statsstödsreglerna kan alltså behöva beaktas när kommunen ska lämna bidrag till skyddat boende. Även när skyddat boende är en upphandlingspliktig tjänst, kan ersättningen i undantagsfall utgöra statsstöd, exempelvis om kontraktet tilldelas utan föregående annonsering.

Läs mer
Läs mer om hur värdet av en upphandling ska beräknas i inlägget Hur ska värdet av en direktupphandling beräknas? i vår Frågeportal.

Läs mer om hur ett upphandlingsrättsligt kontrakt definieras. Definition av ett upphandlingsrättsligt kontrakt.

Läs mer om vilka beloppsgränser som gäller från och med 1 januari 2022 i inlägget Nya beloppsgränser för 2022 – här är listan i vår Frågeportal.

Läs även mer om hur en upphandling av skyddat boende kan genomföras i inlägget Hur upphandlar man skyddat boende? i vår Frågeportal.

Du kan läsa mer om samverkan med idéburna aktörer, civilsamhället och sociala företag och om idéburna organisationer och offentlig upphandling på vår webbplats, samt om förutsättningarna för IOP och upphandling på vår webbplats.

Källhänvisningar

• prop. 2021/22:5 s. 99–103 – de nya förenklade reglerna innehåller inga detaljbestämmelser om hur upphandlingsförfarandet ska utformas
• 19 a kap. 5 § tredje punkten lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – direktupphandling på grund av synnerliga skäl
• prop. 2021/22:5 s. 211 – bestämmelsen om direktupphandling på grund av synnerliga skäl motsvarar tidigare bestämmelser.

Med vänlig hälsning,