Går det att använda stafflade priser enligt LOU?
Publicerad 04 december 2020
Hej, vad jag känner till används inte stafflade priser eller stafflade prislistor i offentlig upphandling, d v s att pris sjunker vid ökande volymer, något särskilt skäl eller så, legalt?
Rolf
Publicerad 04 december 2020
Hej Rolf,
Frihet att utforma upphandlingar efter behov
Upphandlande organisationer är som utgångspunkt fria att utforma sina upphandlingar och ställa de krav som bäst passar den upphandlande organisationens behov. Kraven, även obligatoriska krav gällande prissättning, får inte strida mot de grundläggande upphandlingsprinciperna. Det har förekommit en hel del domstolsprövningar på senare tid som har avsett upphandlande organisationers försök att på olika sätt styra leverantörernas möjligheter att lämna priser i en upphandling.
Vi har ingen statistik över olika prismodeller som används i upphandlande avtal och kan därför inte svara på frågan om i vilken utsträckning det används. Det vi kan säga är att det i vart fall förekommer liknande upplägg, eftersom liknande upplägg varit föremål för prövning i domstol. Nedan går vi igenom ett antal avgöranden där frågor om krav i förhållande till prissättning prövats.
Golvpriser som obligatoriska krav och i utvärderingen
Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det i princip inte är förenligt med likabehandlingsprincipen och bestämmelsen om onormalt låga anbud att utforma ett obligatoriskt krav om golvpris med innebörd att anbud under denna nivå förkastas.
Avgörandet motiverades med att ett obligatoriskt krav på ett visst lägsta pris hindrar leverantörerna från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Det skulle kunna leda till att leverantörerna behandlas olika. Domstolen betonade i den aktuella domen att ett golvpris innebär att den upphandlande organisationen saknar möjlighet att bedöma anbuden i verklig konkurrens med varandra och att bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Anbud med onormalt låga priser ska hanteras på det sätt som beskrivs upphandlingslagstiftningen där den upphandlande organisationen ber anbudsgivaren om en förklaring till det låga priset.
HFD har senare konstaterat att även valet av utvärderingsmodell ska säkerställa effektiv konkurrens. Det är därför inte förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell som innebär att priset i ett anbud inte får någon inverkan vid utvärderingen till den del det understiger en viss prisnivå. En sådan utvärderingsmodell leder till att leverantörerna hindras från att konkurrera med sina priser och till att den upphandlande organisationen hindras från att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Även om modellen inte kommer i direkt konflikt med bestämmelserna om onormalt låga anbud så kommer prisgränsen i realiteten att få den effekten att leverantörerna avhålls från att offerera priser under den angivna lägstanivån. Modellen kan därmed i praktiken komma att leda till att regleringen om onormalt låga anbud sätts ur spel.
Efter detta har Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att ställa upp ett obligatoriskt krav som förbjuder negativa delpriser. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i det fallet att inte varje inskränkning av leverantörernas möjlighet att fritt prissätta sina anbud kommer i konflikt med likabehandlingsprincipen eller med regleringen i övrigt. Ett obligatoriskt krav som hindrar leverantörerna från att konkurrera med sina priser är dock inte tillåtet. Golvet i det aktuella fallet var dock satt till noll, vilket enligt domstolen inte hindrade leverantörerna från att konkurrera med priser ända ned till noll kronor, utan endast tog ifrån dem möjligheten att erbjuda sig att betala för att få utföra arbetena.
Golvpriset på noll kronor syftade till att förhindra strategisk prissättning och manipulering av utvärderingsmodellen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att kravet bidrog till att transparensen i prissättningen ökade. På så sätt kunde priskravet, snarare än att verka konkurrensbegränsande, i realiteten anses främja konkurrensen. Priskravet stod därför inte strid med likabehandlingsprincipen.
Krav att större volymer inte får ha ett högre pris än lägre volymer utgör inte ett golvpris
I en annan dom från Högsta förvaltningsdomstolen var frågan i målet om det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att som ett obligatoriskt krav ange att anbud där priset per enhet för ett större mängdintervall är högre än priset per enhet för ett mindre mängdintervall för samma typ av arbete inte kommer att antas.
Den upphandlande organisationen ansåg att syftet med kravet inte var att på förhand fastställa att anbud under en viss prisnivå ska anses vara onormalt låga, utan att säkerställa att kommunen fick bästa möjliga villkor enligt marknadsekonomiska principer och att motverka osund strategisk anbudsgivning.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kravet innebar att leverantörerna inte fick prissätta sina anbud helt fritt eftersom det pris som en leverantör angett för ett visst mängdintervall blev styrande för det pris som fick anges för andra mängdintervall avseende samma typ av arbete. Däremot fanns ingen absolut nedre gräns för hur låga priser som fick offereras. Av den anledningen hindrade kravet inte leverantörerna från att konkurrera med sina priser. Kravet ansågs inte heller vara konstruerat på ett sådant sätt att det ledde till att onormalt låga anbud automatiskt förkastades. Därför bedömdes kravet vara förenligt med likabehandlingsprincipen och bestämmelserna om onormalt låga anbud.
Läs mer
Läs mer om golvpriser i inlägget Går det att använda golvpriser respektive takpriser? i vår Frågeportal och om onormalt låga anbud på vår webbplats.
Källhänvisningar
Frihet att utforma upphandlingar efter behov
Upphandlande organisationer är som utgångspunkt fria att utforma sina upphandlingar och ställa de krav som bäst passar den upphandlande organisationens behov. Kraven, även obligatoriska krav gällande prissättning, får inte strida mot de grundläggande upphandlingsprinciperna. Det har förekommit en hel del domstolsprövningar på senare tid som har avsett upphandlande organisationers försök att på olika sätt styra leverantörernas möjligheter att lämna priser i en upphandling.
Vi har ingen statistik över olika prismodeller som används i upphandlande avtal och kan därför inte svara på frågan om i vilken utsträckning det används. Det vi kan säga är att det i vart fall förekommer liknande upplägg, eftersom liknande upplägg varit föremål för prövning i domstol. Nedan går vi igenom ett antal avgöranden där frågor om krav i förhållande till prissättning prövats.
Golvpriser som obligatoriska krav och i utvärderingen
Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det i princip inte är förenligt med likabehandlingsprincipen och bestämmelsen om onormalt låga anbud att utforma ett obligatoriskt krav om golvpris med innebörd att anbud under denna nivå förkastas.
Avgörandet motiverades med att ett obligatoriskt krav på ett visst lägsta pris hindrar leverantörerna från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Det skulle kunna leda till att leverantörerna behandlas olika. Domstolen betonade i den aktuella domen att ett golvpris innebär att den upphandlande organisationen saknar möjlighet att bedöma anbuden i verklig konkurrens med varandra och att bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Anbud med onormalt låga priser ska hanteras på det sätt som beskrivs upphandlingslagstiftningen där den upphandlande organisationen ber anbudsgivaren om en förklaring till det låga priset.
HFD har senare konstaterat att även valet av utvärderingsmodell ska säkerställa effektiv konkurrens. Det är därför inte förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell som innebär att priset i ett anbud inte får någon inverkan vid utvärderingen till den del det understiger en viss prisnivå. En sådan utvärderingsmodell leder till att leverantörerna hindras från att konkurrera med sina priser och till att den upphandlande organisationen hindras från att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Även om modellen inte kommer i direkt konflikt med bestämmelserna om onormalt låga anbud så kommer prisgränsen i realiteten att få den effekten att leverantörerna avhålls från att offerera priser under den angivna lägstanivån. Modellen kan därmed i praktiken komma att leda till att regleringen om onormalt låga anbud sätts ur spel.
Efter detta har Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att ställa upp ett obligatoriskt krav som förbjuder negativa delpriser. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i det fallet att inte varje inskränkning av leverantörernas möjlighet att fritt prissätta sina anbud kommer i konflikt med likabehandlingsprincipen eller med regleringen i övrigt. Ett obligatoriskt krav som hindrar leverantörerna från att konkurrera med sina priser är dock inte tillåtet. Golvet i det aktuella fallet var dock satt till noll, vilket enligt domstolen inte hindrade leverantörerna från att konkurrera med priser ända ned till noll kronor, utan endast tog ifrån dem möjligheten att erbjuda sig att betala för att få utföra arbetena.
Golvpriset på noll kronor syftade till att förhindra strategisk prissättning och manipulering av utvärderingsmodellen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att kravet bidrog till att transparensen i prissättningen ökade. På så sätt kunde priskravet, snarare än att verka konkurrensbegränsande, i realiteten anses främja konkurrensen. Priskravet stod därför inte strid med likabehandlingsprincipen.
Krav att större volymer inte får ha ett högre pris än lägre volymer utgör inte ett golvpris
I en annan dom från Högsta förvaltningsdomstolen var frågan i målet om det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att som ett obligatoriskt krav ange att anbud där priset per enhet för ett större mängdintervall är högre än priset per enhet för ett mindre mängdintervall för samma typ av arbete inte kommer att antas.
Den upphandlande organisationen ansåg att syftet med kravet inte var att på förhand fastställa att anbud under en viss prisnivå ska anses vara onormalt låga, utan att säkerställa att kommunen fick bästa möjliga villkor enligt marknadsekonomiska principer och att motverka osund strategisk anbudsgivning.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kravet innebar att leverantörerna inte fick prissätta sina anbud helt fritt eftersom det pris som en leverantör angett för ett visst mängdintervall blev styrande för det pris som fick anges för andra mängdintervall avseende samma typ av arbete. Däremot fanns ingen absolut nedre gräns för hur låga priser som fick offereras. Av den anledningen hindrade kravet inte leverantörerna från att konkurrera med sina priser. Kravet ansågs inte heller vara konstruerat på ett sådant sätt att det ledde till att onormalt låga anbud automatiskt förkastades. Därför bedömdes kravet vara förenligt med likabehandlingsprincipen och bestämmelserna om onormalt låga anbud.
Läs mer
Läs mer om golvpriser i inlägget Går det att använda golvpriser respektive takpriser? i vår Frågeportal och om onormalt låga anbud på vår webbplats.
Källhänvisningar
- HFD 2018 ref. 50 – det är inte förenligt med likabehandlingsprincipen och bestämmelsen om onormalt låga anbud att utforma ett obligatoriskt krav som ett golvpris
- HFD 2020 ref. 24 – det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att som ett obligatoriskt krav ange att anbud där priset per enhet för ett större mängdintervall är högre än priset per enhet för ett mindre mängdintervall för samma typ av arbete inte kommer att antas
- HFD 2022 ref. 41 – det är inte förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell som innebär att priset i ett anbud inte får någon inverkan vid utvärderingen till den del det understiger en viss prisnivå
- HFD 2023 ref. 7 – det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att ställa upp ett obligatoriskt krav som förbjuder negativa delpriser.
Erika
Jurist
14 december 2020 (Uppdaterat 06 mars 2023)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.