Risk för otillåtet statsstöd vid koncernbidrag och aktieägartillskott i kommunal bolagskoncern?

Hej,
jag funderar på vad som gäller i följande situation:

I en kommunal bolagskoncern har ägaren (fullmäktige) fattat beslut om att bolagskoncernens moderbolag ska samordna beskattningen av dotterbolagen
för att uppnå skatteoptimering i koncernen som helhet. 

Vinstgivande dotterbolag lämnar därför koncernbidrag till koncernmoderbolaget
som: 

1) Överför (avdragsgilla) koncernbidrag till dotterbolag som inte går med vinst.
2) Betalar skatt på det överskott som återstår efter det att avdragsgilla koncernbidrag enligt 1) lämnats.

Därefter överför koncernmoderbolaget aktieägartillskott till vissa av de vinstgivande dotterbolagen (som utgör allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag). Dessa aktieägartillskott motsvarar de koncernbidrag dessa lämnat med avdrag för skatt.

Effekten blir att beskattning sker hos koncernmoderbolaget, men att dotterbolagen
enligt ovan gottgörs (eftersom de omfattas av regler för utdelningsbegränsning enligt särskild lag). Netto tas därmed inga pengar ut från dessa aktiebolag.

Jag har själv fått frågan om aktieägartillskotten till dessa dotterbolag (som utgör allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag) kan betraktas som otillåtet statsstöd eftersom de genom skatteoptimeringsmodellen enligt ovan årligen tillförs offentliga medel i form av aktieägartillskott. Frågeställaren menar också att användningen av koncernbidrag på detta sätt i en kommun generellt kan innebära risk för otillåtet statsstöd.

Min spontana tanke är att: 

A. Något stöd i realiteten inte lämnas eftersom de berörda bolagen "får tillbaka" de pengar de överför till koncernmodern via koncernbidrag minus skatt och att nettot för in/utbetalning  (efter skatteavdraget) då blir noll.

B. Att kommunen inom koncernen även bör ha samma rätt till skatteplanering/ skatteoptimering som motsvarande privat aktör - som ju också har rätt att lämna respektive ta emot avdragsgilla koncernbidrag.

Hur ser ni på detta - innebär skatteoptimeringen enligt ovan någon risk för att någon del i överföringarna inom koncernen kan betraktas som otillåtet stöd?

Jag skulle vara mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig att reda i frågan.

Hej,  

Inledningsvis kan nämnas att Upphandlingsmyndigheten ger vägledning till kommuner och regioner om tillämpningen av statsstödsreglerna, men utövar inte någon tillsyn. Det är Europeiska kommissionen (kommissionen) som utövar tillsyn avseende medlemsstaternas tillämpning av statsstödsreglerna.

För att veta om en viss åtgärd är tillåten måste en bedömning göras i det enskilda fallet utifrån samtliga omständigheter. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall men bistår gärna med generell vägledning och information. Generellt sett gäller följande.

När föreligger det statsstöd?
Statsstöd är som utgångspunkt förbjudet om det inte godkänts av kommissionen eller utformats enligt vissa undantagsregler. Statsstöd är när det offentliga, till exempel en kommun eller region, stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel. Även ett helägt kommunalt bolag kan anses som ett företag enligt statsstödsreglerna och därmed som mottagare av stöd. Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska handla om ett statsstöd är att mottagaren ska gynnas ekonomiskt (få en ekonomisk fördel) av stödet. Detta kallas för gynnandekriteriet. Mottagaren får en fördel om åtgärden inte är marknadsmässig. Bedömningen av om en åtgärd är marknadsmässig görs utifrån hur en privat aktör hade kunnat förväntas agera i en jämförbar situation.

För att en ekonomisk fördel ska vara ett statsstöd krävs också att fördelen kan påverka konkurrensen och handeln inom EU. De sistnämnda kraven på att konkurrensen och handeln inom EU ska påverkas är lågt ställda och är oftast uppfyllda redan när mottagaren har fått en fördel.

Vi tolkar din fråga som att det sker ett aktieägartillskott till vissa men inte alla vinstdrivande dotterbolag vilket motsvarar det koncernbidrag som samtliga vinstdrivande dotterbolag lämnat, med avdrag för skatt, samt att avdragsgilla koncernbidrag överförs till dotterbolag vars verksamhet omfattas av självkostnadsprincipen.

Vi vill påpeka att vi inte tar ställning i skatte- eller redovisningsmässiga frågor kring det upplägg du beskriver, men vi konstaterar att skatteoptimering inte i sig utgör statsstöd under förutsättning att en privat koncernmoder som drivs av ett långsiktigt vinstintresse i en motsvarande situation skulle ha kunnat beslutat om samma åtgärd. Däremot konstaterar vi att koncerninterna redovisnings- eller skattemässiga upplägg kan innefatta statsstöd om det rör sig om något som en sådan privat ägare inte skulle ha beslutat om i motsvarande situation.

Om ett offentligägt koncernbolags åtgärd, eller det övergripande upplägget, är mer förmånligt för ett annat koncernbolag än en privat ägare hade kunnat besluta om kan det därmed innebära att mottagaren får en fördel.

Vi vill erinra om att det i redovisnings- och skattemässiga sammanhang finns en princip om att åtgärder mellan koncernbolag ska vidtas på armlängds avstånd. Om en ekonomisk åtgärd däremot inte vidtas på armlängds avstånd, finns alltså en risk för att ett koncernbolag gynnas ekonomiskt och därmed kan åtgärden – om övriga kriterier i statsstödsbegreppet är uppfyllda – vara ett statsstöd.

Mer information om hur du bedömer om ett beslut av det offentliga är marknadsmässigt kan du läsa i vår vägledning Är investeringen statsstöd? som finns publicerad på vår webbplats. I vägledningen redogör konsultfirman Copenhagen Economics för företagsekonomiska metoder för att bedöma när investeringar, lån och garantier från kommuner och regioner är marknadsmässiga och hur dessa metoder kan användas i statsstödsbedömningen. Dessa metoder kan även användas vid en bedömning av om till exempel ett aktieägartillskott är marknadsmässigt eller inte.

Läs mer
Läs mer om vad som är statsstöd på vår webbplats.

Se även inläggen Kan ett aktieägartillskott till ett kommunalt bostadsbolag utgöra otillåtet statsstöd? och Får kommunen gå in med aktieägartillskott till kommunalt AB som verkar på privat marknad? i vår frågeportal.

Källhänvisning
Förenade målen T-228 och 233/99 Westdeutsche Landesbank.

Med vänlig hälsning,