När uppstår risk för jäv vid aktieinnehav?
Publicerad 01 april 2021
Hej,
I er mall för jävsdeklaration anges under fråga 3 att aktier är en form av annan anknytning. Vet ni om det finns något dokument/PM där just frågan kopplat till ägande av aktier och jäv utvecklas?
Bakgrunden till frågan är om/när personer som genomför en upphandling ska betraktas som jäviga utifrån perspektivet att de äger aktier i något av bolagen som lämnar in anbud. Dvs finns det något dokument/PM som utvecklar resonemanget kring jäv utifrån om personer t ex är småsparare i aktier och äger väldigt få aktier i förhållande till bolagets totala antal aktier.
I er mall för jävsdeklaration anges under fråga 3 att aktier är en form av annan anknytning. Vet ni om det finns något dokument/PM där just frågan kopplat till ägande av aktier och jäv utvecklas?
Bakgrunden till frågan är om/när personer som genomför en upphandling ska betraktas som jäviga utifrån perspektivet att de äger aktier i något av bolagen som lämnar in anbud. Dvs finns det något dokument/PM som utvecklar resonemanget kring jäv utifrån om personer t ex är småsparare i aktier och äger väldigt få aktier i förhållande till bolagets totala antal aktier.
Edward
Publicerad 01 april 2021
Hej Edward,
Kan småsparande i ett bolag innebära en jävssituation?
Jäv är när en anställd eller förtroendevald anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. I ett yttrande från Justitiekanslern (JK) från 1995 (dnr 1642-9490) beskrivs intressejäv till följd av aktieinnehav. Där framgår att som typexempel på intressejäv brukar anföras det fall att handläggaren äger aktier i ett bolag som uppträder som part i ett ärende. Avgörande för bedömningen om jäv ska anses föreligga är storleken av aktieinnehavet samt ärendets betydelse för bolaget. Är berörd person huvuddelägare i bolaget anses hen normalt som jävig, men i övrigt måste en bedömning göras i det enskilda fallet.
Utöver intressejäv som framgår av jävsbestämmelsen i 16 § förvaltningslagen punkt 1, så finns det i 16 § förvaltningslagen punkt 4 så kallat ”delikatessjäv”. Delikatessjäv omfattar alla omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för en anställds opartiskhet i ett ärende. Om en anställd, närstående eller vän till anställd har ett personligt eller ekonomiskt intresse (exempelvis ett betydande aktieinnehav i en potentiell leverantör) i någon upphandling som ska genomföras ska det alltså ifrågasättas om det är lämpligt att den anställde deltar i upphandlingen. Rutiner för hur jävsfrågor i praktiken ska hanteras får beslutas av respektive verksamhet.
Likabehandlingsprincipen innebär ett förbud mot att ta ovidkommande hänsyn
Intressekonflikter kan uppstå om det finns finansiellt, ekonomiskt eller annat personligt intresse som kan anses komprometterande för den upphandlande organisationens opartiskhet och oavhängighet under upphandlingsförfarandet.
Upphandlande organisationer ska ha en aktiv roll vid tillämpning av likabehandlingsprincipen. Det följer av likabehandlingsprincipen att upphandlande organisationer är skyldig att kontrollera om det finns eventuella intressekonflikter och att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka intressekonflikter samt att åtgärda dessa. Om en offentlig upphandling styrs av privata hänsyn snarare än affärsmässiga, snedvrids dessutom konkurrensen.
Källhänvisningar
Kan småsparande i ett bolag innebära en jävssituation?
Jäv är när en anställd eller förtroendevald anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. I ett yttrande från Justitiekanslern (JK) från 1995 (dnr 1642-9490) beskrivs intressejäv till följd av aktieinnehav. Där framgår att som typexempel på intressejäv brukar anföras det fall att handläggaren äger aktier i ett bolag som uppträder som part i ett ärende. Avgörande för bedömningen om jäv ska anses föreligga är storleken av aktieinnehavet samt ärendets betydelse för bolaget. Är berörd person huvuddelägare i bolaget anses hen normalt som jävig, men i övrigt måste en bedömning göras i det enskilda fallet.
Utöver intressejäv som framgår av jävsbestämmelsen i 16 § förvaltningslagen punkt 1, så finns det i 16 § förvaltningslagen punkt 4 så kallat ”delikatessjäv”. Delikatessjäv omfattar alla omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för en anställds opartiskhet i ett ärende. Om en anställd, närstående eller vän till anställd har ett personligt eller ekonomiskt intresse (exempelvis ett betydande aktieinnehav i en potentiell leverantör) i någon upphandling som ska genomföras ska det alltså ifrågasättas om det är lämpligt att den anställde deltar i upphandlingen. Rutiner för hur jävsfrågor i praktiken ska hanteras får beslutas av respektive verksamhet.
Likabehandlingsprincipen innebär ett förbud mot att ta ovidkommande hänsyn
Intressekonflikter kan uppstå om det finns finansiellt, ekonomiskt eller annat personligt intresse som kan anses komprometterande för den upphandlande organisationens opartiskhet och oavhängighet under upphandlingsförfarandet.
Upphandlande organisationer ska ha en aktiv roll vid tillämpning av likabehandlingsprincipen. Det följer av likabehandlingsprincipen att upphandlande organisationer är skyldig att kontrollera om det finns eventuella intressekonflikter och att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka intressekonflikter samt att åtgärda dessa. Om en offentlig upphandling styrs av privata hänsyn snarare än affärsmässiga, snedvrids dessutom konkurrensen.
Källhänvisningar
- artikel 24 och beaktandesats 16 i LOU-direktivet – intressekonflikter som kan uppstå i samband med upphandling ska motverkas
- EU-domstolens dom i C-538/13 eViglio, p. 42 och 47 – likabehandlingsprincipen ska tillämpas aktivt. Det innebär att intressekonflikter ska förhindras.
Erika
Jurist
08 april 2021 (Uppdaterat 30 augusti 2024)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.