Räknas en projektgrupp som ett företag?
Publicerad 20 januari 2023
Hej,
Vi har frågor angående statsstöd, se nedan.
Vi som bolag kan ju få stöd för vissa utvecklingsprojekt till oss och då är det solklart att vi är mottagare av stödet men i vissa projekt är vi inte ”huvudman” för projektet men kanske ingår i projektgruppen. Vem anses då vara stödmottagare?
Detta har betydelse då det finns en undantagsregel som säger att bolag som mottagit stöd för under 200 000 euro till ett företag under en treårsperidod är försumbart stöd (de minimis) och då är det OK att motta detta. Vi behöver alltså veta vilka stöd som räknas in i de 200 000 euro de vi får direkt till oss är klart men de som går till annan där vi är deltagare i projektet skall de också räknas in?
Räknas de minimis-undantaget (d.v.s. om det är 200 000 euro per bolag) per bolag i en koncern eller räknas det för hela koncernen (d.v.s. om det är 200 000 euro för hela koncernen)?
Tack på förhand för svar.
Vänliga hälsningar,
Vi har frågor angående statsstöd, se nedan.
Vi som bolag kan ju få stöd för vissa utvecklingsprojekt till oss och då är det solklart att vi är mottagare av stödet men i vissa projekt är vi inte ”huvudman” för projektet men kanske ingår i projektgruppen. Vem anses då vara stödmottagare?
Detta har betydelse då det finns en undantagsregel som säger att bolag som mottagit stöd för under 200 000 euro till ett företag under en treårsperidod är försumbart stöd (de minimis) och då är det OK att motta detta. Vi behöver alltså veta vilka stöd som räknas in i de 200 000 euro de vi får direkt till oss är klart men de som går till annan där vi är deltagare i projektet skall de också räknas in?
Räknas de minimis-undantaget (d.v.s. om det är 200 000 euro per bolag) per bolag i en koncern eller räknas det för hela koncernen (d.v.s. om det är 200 000 euro för hela koncernen)?
Tack på förhand för svar.
Vänliga hälsningar,
Rickard
Publicerad 20 januari 2023
Hej Rickard,
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inga bedömningar i enskilda fall. Vi bistår däremot gärna med generell vägledning. Om ni önskar bedömning för ert enskilda fall rekommenderar vi att ni vänder er till en jurist, antingen inom den egna organisationen eller på den privata marknaden.
De minimis-stöd är sådana stöd till ett företag som är av mindre betydelse och därför inte påverkar konkurrensen och handeln mellan EU:s medlemsstater. För att lämna de minimis-stöd ska man följa regleringen i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (de minimis-förordningen). När det gäller stöd av mindre betydelse som betalas ut i enlighet med de minimis-förordningen behöver kommissionen inte godkänna stödet på förhand.
Stödmottagare är det företag som gynnas av stödet. Av art. 2.2 de minimis-förordningen följer att som ett företag räknas också alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:
Vid oklarhet om vilket företag som är stödmottagare skulle vi vilja hänvisa till stödgivande myndighet som har skyldigheten enligt de minimis-förordningen att informera om att stödet är ett de minimis-stöd och också kontrollera vilka andra de minimis-stöd som stödmottagaren har tagit emot under en treårs-period. Den stödgivande myndigheten borde därmed ha information om vilket företag som räknas som stödmottagare i nämnda exempel.
Definitionen av koncern framgår av 1 kap 11 § Aktiebolagslagen (2005:551) och är smalare än definitionen av ett företag i de minimis-förordningen. Det innebär att bolagen i en sådan koncern troligen skulle ses som ett företag vad gäller de minimis-stöd.
Begreppet kommunkoncern är dock vidare än företagsbegreppet då kommunkoncernen även kan inkludera den nämndkontrollerade förvaltningen. Företag som inte har något förhållande till varandra förutom att de har en direkt koppling till samma offentliga organ bör behandlas som separata företag, vilket framgår av skäl 4 till de minimis-förordningen. Upphandlingsmyndigheten har bedömt att kommunala bolag som kontrolleras av samma nämndkontrollerade förvaltning, men som inte har något förhållande till varandra bör ses som självständiga företag.
Läs mer
Läs gärna mer om Villkoren för de minimis-stöd och om Företagskriteriet på vår webbplats.
Vi har även besvarat liknande frågor i vår Frågeportal, se inläggen Får vi bevilja de minimis stöd till flera företag?, Får regionen bevilja flera de minimis-stöd till samma företag? och Hur ska man beräkna de minimis-stöd?.
Källhänvisning
Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 (de minimis-förordningen) om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse
Aktiebolagslagen (2005:551).
Med vänlig hälsning,
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inga bedömningar i enskilda fall. Vi bistår däremot gärna med generell vägledning. Om ni önskar bedömning för ert enskilda fall rekommenderar vi att ni vänder er till en jurist, antingen inom den egna organisationen eller på den privata marknaden.
De minimis-stöd är sådana stöd till ett företag som är av mindre betydelse och därför inte påverkar konkurrensen och handeln mellan EU:s medlemsstater. För att lämna de minimis-stöd ska man följa regleringen i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (de minimis-förordningen). När det gäller stöd av mindre betydelse som betalas ut i enlighet med de minimis-förordningen behöver kommissionen inte godkänna stödet på förhand.
Stödmottagare är det företag som gynnas av stödet. Av art. 2.2 de minimis-förordningen följer att som ett företag räknas också alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:
- har majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i ett annat företag,
- har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan,
- utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag,
- förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.
Vid oklarhet om vilket företag som är stödmottagare skulle vi vilja hänvisa till stödgivande myndighet som har skyldigheten enligt de minimis-förordningen att informera om att stödet är ett de minimis-stöd och också kontrollera vilka andra de minimis-stöd som stödmottagaren har tagit emot under en treårs-period. Den stödgivande myndigheten borde därmed ha information om vilket företag som räknas som stödmottagare i nämnda exempel.
Definitionen av koncern framgår av 1 kap 11 § Aktiebolagslagen (2005:551) och är smalare än definitionen av ett företag i de minimis-förordningen. Det innebär att bolagen i en sådan koncern troligen skulle ses som ett företag vad gäller de minimis-stöd.
Begreppet kommunkoncern är dock vidare än företagsbegreppet då kommunkoncernen även kan inkludera den nämndkontrollerade förvaltningen. Företag som inte har något förhållande till varandra förutom att de har en direkt koppling till samma offentliga organ bör behandlas som separata företag, vilket framgår av skäl 4 till de minimis-förordningen. Upphandlingsmyndigheten har bedömt att kommunala bolag som kontrolleras av samma nämndkontrollerade förvaltning, men som inte har något förhållande till varandra bör ses som självständiga företag.
Läs mer
Läs gärna mer om Villkoren för de minimis-stöd och om Företagskriteriet på vår webbplats.
Vi har även besvarat liknande frågor i vår Frågeportal, se inläggen Får vi bevilja de minimis stöd till flera företag?, Får regionen bevilja flera de minimis-stöd till samma företag? och Hur ska man beräkna de minimis-stöd?.
Källhänvisning
Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 (de minimis-förordningen) om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse
Aktiebolagslagen (2005:551).
Med vänlig hälsning,
Cecilia
Jurist
20 januari 2023
Hej,
Notera att Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (den allmänna de minimis-förordningen) har upphört att gälla.
Den 1 januari 2024 trädde Europeiska kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse i kraft.
Beaktandeskäl 4 och 5 respektive artikel 2 (2) i förordningen klargör vad som ska avses med ett enda företag.
Beaktandesats 24, 25 och 26 respektive artikel 6 beskriver vad som gäller avseende övervakning och rapportering av de minimis-stöd, bland annat med hänvisning till införandet av ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå i syfte att säkerställa att takbeloppet inte överskrids och att minska den administrativa bördan för företagen.
Notera att Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (den allmänna de minimis-förordningen) har upphört att gälla.
Den 1 januari 2024 trädde Europeiska kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse i kraft.
Beaktandeskäl 4 och 5 respektive artikel 2 (2) i förordningen klargör vad som ska avses med ett enda företag.
Beaktandesats 24, 25 och 26 respektive artikel 6 beskriver vad som gäller avseende övervakning och rapportering av de minimis-stöd, bland annat med hänvisning till införandet av ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå i syfte att säkerställa att takbeloppet inte överskrids och att minska den administrativa bördan för företagen.
Christian
Jurist
11 januari 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.