Är en begäran om allmän handling eller uppgift ur allmän handling, också en allmän handling?

Jag har fått in en fråga om att få ta del av ett anbud som inkommit.
Jag har bett anbudsgivaren /leverantören om att inkomma med vad de önskar sekretessbelägga. De undrar då om de kan få reda på vem som ställt frågan om att ta del av deras anbud. Har de rätt till det?

Hej Anja,

Inledningsvis kan nämnas att den som begär ut en allmän handling har rätt till anonymitet och behöver alltså inte uppge några personuppgifter i sin begäran. En upphandlande organisation som ska lämna ut en allmän handling eller uppgift i en allmän handling får inte heller efterforska vem den som begär ut är, eller i vilket syfte handlingen begärs ut, förutom i den utsträckning det behövs för att kunna pröva om det finns hinder mot att lämna ut handlingen.

Även en begäran om att ta del av en allmän handling eller uppgift i en allmän handling är dock, enligt lagens definition, en allmän handling. Vad som är en allmän handling framgår av tryckfrihetsförordningen (TF). I begreppet handling ingår alla typer av information hos en myndighet som fixerats på något slags medium, oavsett form. Två kriterier ska vara uppfyllda för att en handling ska vara allmän. Handlingen ska:

1. förvaras hos myndigheten, och
2. ha kommit in till myndigheten eller vara upprättad hos myndigheten.

Det innebär att om den som har begärt ut anbudet inte har valt att vara anonym i sin begäran ska denna uppgift lämnas ut om det inte finns skäl för sekretess av uppgiften enligt någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Även en sådan hantering ska alltså behandlas som en vanlig begäran och den upphandlande organisationen måste göra en självständig prövning om uppgiften ska lämnas ut eller om det kan finnas grund för sekretess.

JO-beslut om rätten till anonymitet
Notera att om den leverantör som har lämnat in det anbud som begärs ut inte själv har gjort en begäran om att få ta del av uppgifterna om vem det är som har begärt ut anbudet, ska den upphandlande organisationen som regel inte heller lämna ut denna upplysning på eget initiativ. Justitieombudsmannen (JO) har i ett antal beslut behandlat sådana situationer och kommit fram till att det inte är lämpligt att en upphandlande organisation, utan vidare, för vidare identiteten på den som begär ut allmän handling eller uppgift i en allmän handling, även om denne inte har valt att nyttja möjligheten att vara anonym (se exempelvis JO 5812-2011, JO 5845-13 och JO 431-16).

Leverantörens önskemål om sekretess
I sammanhanget bör det även nämnas att när en begäran om att få ta del av en allmän handling eller uppgift i en allmän handling kommer in till en upphandlande organisation ska en självständig prövning av om handlingen eller uppgiften kan lämnas ut göras. En anbudsgivare kan aldrig själv sekretessbelägga information utan den upphandlande organisationen är skyldig att självständigt genomföra en sekretessprövning oavsett om det finns en begäran om sekretess eller inte. Att tillfråga anbudsgivare om sekretess önskas för vissa uppgifter fyller därför endast en upplysande funktion för den upphandlande organisationen om vad som särskilt kan uppmärksammas i sekretessprövningen.

Källhänvisningar

• 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – om rätt till anonymitet vid begäran av handlingar.
• 2 kap. 1 § TF – allmänna handlingars offentlighet
• 2 kap. 6 § TF – handling som förvaras hos myndighet
• 2 kap. 9 § TF – inkommen handling
• 2 kap. 10 § TF – upprättad handling
• 1 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – OSL ska tillämpas vid till exempel utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar
• 6 kap. 4 § – uppgift ur en allmän handling ska lämnas ut, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. 

Med vänlig hälsning,