Vilka handlingar kan utgöra handlingar som anger villkoren i ett avtal?

Enligt OSL 31:16 gäller sekretessen för handling som anger villkoren i ett avtal i högst två år. Vad säger praxis att "handling som anger villkoren i ett avtal" omfattar? Samtliga dokument som angivits som bilagor? Även upphandlingsdokumenten (tex anbudet) som inte inte räknats upp som bilaga men som ändå angetts vara del av avtalet?

Hej Caroline,

Vad som utgör en handling som anger villkoren i ett avtal behöver bedömas i det enskilda fallet utifrån villkorens utformning. Beroende på hur upphandlingen, anbuden och avtalen är utformade kan olika handlingar ange villkor i avtalet.

Vad vi känner till finns det ingen vägledande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som fastställer exakt var gränsen går för vad som kan utgöra en handling som anger villkoren i ett avtal, men enligt kammarrättspraxis kan det exempelvis vara prisuppgifterna i anbuden, olika bilagor och underbilagor till avtalet, prisbilagor tillhörande avtalet, prissatta mängdförteckningar och rabattbrev. Beroende på hur och var villkoren är formulerade kan alltså delar av upphandlingsdokumenten och anbuden utgöra handlingar som anger villkoren i ett avtal.

Om ni är i behov av rådgivning för att avgöra om handlingarna ni funderar över utgör villkor i ett avtal rekommenderar vi att ni kontaktar en jurist inom den egna organisationen eller på den privata marknaden.

Källhänvisning

• Kammarrätten i Göteborg mål nr 3817-13 – hur avtalet är utformat blir avgörande för vad som utgör en del av avtalet
• Kammarrätten i Göteborg mål nr 6375-20 – prisuppgifter i anbud utgör en del av villkoren i avtalet mellan leverantör och myndigheten
• Kammarrätten i Göteborg mål nr 1793-13 – beroende på hur avtalet är utformat kan även bilagor och underbilagor utgöra handlingar som anger villkoren i avtal
• Kammarrätten i Stockholm mål nr 5735-15 – prissatta mängförteckningar och rabattbrev kan utgöra handlingar som anger villkoren i avtal.

Med vänlig hälsning,