Vad innebär edition och domstolens utredningsskyldighet vid en överprövning?

1. Går det att i en överprövning begära att Förvaltningsrätten ska ta del av sekretessbelagd information som begärts av en leverantör och godkänts av en upphandlande myndighet? Är det ett så kallat editionsförfarande?
2. Är det möjligt för en Förvaltningsrätt att utan krav från en överprövande part själva besluta om att ta del av sekretessen i en upphandling utan att lämna ut eller kommunicera informationen till den överprövande parten (ett editionsförfarande?)?

Hej,

Vid en överprövning kan det vara möjligt för domstolen att ta del av och pröva uppgifter även om de omfattas av sekretess. Att som part framställa ett yrkande om edition är ett sätt att få domstolen att begära in sådan information. Domstolen har även en utredningsskyldighet som innebär att den på eget initiativ kan behöva begära in information som krävs för att effektivt kunna pröva målet.

Editionsföreläggande
Den som ansöker om överprövning av en upphandling kan yrka att domstolen ska fatta beslut om ett så kallat editionsföreläggande. Edition innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis. Det innebär att edition inte medges när syftet är att få möjlighet att bedöma vilka grunder som bör åberopas. Att yrka på edition innebär inte att uppgifterna per automatik kommer att begäras in. Domstolen tar ställning till yrkandet och beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan yrkandet bifallas eller avslås. Edition innebär inte heller att motparten ges en automatisk rätt att ta del av den handling domstolen begär in.

Domstolens utredningsskyldighet
Upphandlingsmål skiljer sig något från andra mål i förvaltningsdomstol, eftersom de framför allt avser ekonomiska förhållanden mellan likvärdiga parter. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har därför uttalat att officialprincipen (att domstolen har huvudansvaret för utredningen i ett mål) ska tillämpas försiktigt i upphandlingsmål. Det bör i stället som huvudregel krävas att den som gör gällande att en upphandling är felaktig anger vilka omständigheter talan grundas på. Domstolen har dock ändå ett visst utredningsansvar som innebär att den är skyldig att utreda omständigheterna i ett mål tillräckligt för att kunna utföra en effektiv prövning av målet (effektivitetsprincipen). Det innebär bland annat att domstolen måste ha tillgång till viss information, även information som kan omfattas av sekretess.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har vid två tillfällen utvecklat vad som gäller angående domstolens utredningsskyldighet i upphandlingsmål. I den så kallade ”Avonova-domen” hade den sökande leverantören yrkat om edition. Domstolen prövade dock i stället om det inte redan av utredningsansvaret följde att domstolen skulle vara skyldig att begära in de aktuella handlingarna. En förutsättning för att domstolens utredningsskyldighet skulle initieras menade HFD var att leverantören klart angett på vilka omständigheter talan grundades och vilken bevisning som åberopades. När leverantören inte fått ta del av uppgifterna som den önskat åberopa som stöd för talan, ska domstolen pröva om uppgifterna krävs för att utföra en effektiv granskning av upphandlingen. Om uppgifterna begärs in ska domstolens granskning ske utifrån de skäl som medförde att handlingarna hämtades in. Om det i handlingarna framkommer andra brister i förfarandet ska dessa enligt HFD inte beaktas.

HFD har även konstaterat att bestämmelserna om edition är sekundära i relation till domstolens utredningsansvar. Domstolen ska därför som regel först pröva om uppgifterna krävs för att domstolen ska kunna utsätta upphandlingsförfarandet för en effektiv granskning. Om så är fallet ska uppgifterna hämtas in med stöd av utredningsansvaret. Domstolen behöver sen ta ställning till om uppgifterna omfattas av sekretess och om det går att begränsa parternas insyn, det vill säga om uppgifterna kan delas med motparten eller inte.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis går det att i en överprövning yrka att domstolen ska ta del av uppgifter som har betydelse som bevisning i målet. Det kallas för edition. Domstolen ska dock i första hand själv bedöma om uppgifterna krävs för att domstolen effektivt ska kunna granska målet. I så fall ska uppgifterna begäras in inom ramen för domstolens utredningsskyldighet. Det är i så fall inte fråga om edition.

Det är inte helt klarlagt vad som krävs från den sökandes sida för att aktivera utredningsskyldigheten, till exempel om det behöver påtalas att det inte varit möjligt att ta del av vissa uppgifter. Det är även till viss del oklart hur långt utredningsansvaret sträcker sig för domstolen. En bedömning behöver göras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall.

Läs mer
Läs mer om överprövning av upphandling på vår webbplats.

Källhänvisningar

• 20 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) med hänvisning till 38 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) (RB) – om edition och editionsföreläggande
• Artikel 1.1 rättsmedelsdirektivet (89/665/EEG) – effektivitetsprincipen
• EU-domstolens dom i mål C-450/06, Varec – effektivitetsprincipen innebär att det organ som prövar frågan måste ha tillgång till den information som krävs för att säkerställa en effektiv prövning
• 8 § FPL – rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver
• RÅ 2009 ref. 69 – eftersom mål om offentlig upphandling i princip gäller ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare måste officialprincipen tillämpas på ett försiktigt sätt
• HFD 2015 ref 55 ”Avonova-domen” – när leverantören inte fått ta del av uppgifterna som den önskat åberopa som stöd för talan, ska domstolen pröva om uppgifterna krävs för att utföra en effektiv granskning av upphandlingen
• HFD 2018 ref. 28 – domstolens granskning av inhämtade handlingar ska ske utifrån de skäl som medförde att handlingarna hämtades in. Om det i handlingarna framkommer andra brister i förfarandet ska emellertid dessa inte beaktas
• Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3536-20 – sökanden ansågs ha gjort vad som rimligen kan ankomma på den för att få ta del av uppgifter till stöd för talan. I det aktuella fallet hade uppgifterna begärts ut av leverantören och beslutet om sekretess hade överklagats. Kammarrätten konstaterade att när sökanden har vägrats tillgång till handlingar men har identifierat och kan utbringa viss utredning om ett upphandlingsfel, och med någorlunda precision kan utpeka felet i anbudet, ska domstolen ställa sig frågan om uppgifterna behövs för en effektiv prövning. Saknas tillgång till handlingarna så ska de infordras.

Med vänlig hälsning,