Systematiskt miljöarbete och miljöledningssystem, frågor om krav och bevis
Publicerad 08 september 2023
Frågorna nedan rör sig kring krav på systematiskt miljöarbete kopplat till FR2000 och Svensk Miljöbas.
Med anledning av en del oklarheter i LOU kap 15 paragraf 15 samt UHM:s tidigare svar och tolkningar på frågan om krav och bevis för systematiskt miljöarbete har vi följande frågor:
1. Vi tolkar det som att så länge en upphandlande myndighet inte ställer krav på ett certifierat miljöledningssystem så ”aktiveras” inte kap 15 i LOU – stämmer det? Det vill säga, om en upphandlande myndighet ställer krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt miljöarbete (utan krav på certifiering av tredje part) - kan denne då godta certifikat enligt FR2000 eller diplom enligt Svensk Miljöbas som bevis för kravuppfyllnad?
2. Enligt FR2000 är dess ledningssystem ”Likvärdig med ISO – rättsfall” Efter rättslig prövning vid flera tillfällen har det bekräftats att FR2000 är likvärdig med ISO i samband med upphandlingar (Likvärdig med ISO - rättsfall | FR2000, med hänvisning till domar mellan perioden 2007-2014)
a. Eftersom det senaste rättsfallet som de hänvisar till var 2014, och att LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling ändrades 2016, är frågan om vad som gäller idag – gäller fortfarande bedömning av tidigare domstolar i frågan om FR2000s bedömning som likvärdighet till ISO?
b. Vår tolkning från att ha läst UHM:s tidigare svar och bedömningar kring vad som gäller för krav på miljöledningssystem beror på huruvida man kravställer på (a) ett certifierat miljöledningssystem eller (b) krav på systematiskt miljöarbete (utan krav på certifiering, och därmed större frihet för godkänd bevisning). Stämmer detta? Enligt vår tolkning gäller då att krav på certifierat miljöledningssystem enligt (a) inte kan godta FR2000 eller Svensk Miljöbas som giltigt bevis, medan krav på systematiskt miljöarbete (b) kan godta FR2000 och Svensk Miljöbas som giltigt bevis. Håller ni med om vår tolkning?
3. Kan en certifiering enligt FR2000 som utfärdats av ett certifieringsorgan som har "ackrediterats för uppgiften", dvs som är godkänt av Swedac (eller annat likvärdigt ackrediteringsorgan inom EES) för ackrediteringsområdet "Ledningssystem för miljö" inom en näringsgren/process/produkt som är relevant för upphandlingsföremålet godtas vid krav på certifierat miljöledningssystem? (se lista över godkända organ i Swedacs ackrediteringsregister: https://search.swedac.se/sv/ackrediteringar/)
extra fråga: Godtagbara miljöledningssystem
4. Finns det några fler godtagbara miljöledningssystem som grundas på europeiska eller internationella standarder än EMAS, ISO 14001 och norska Miljöfyrtårn i dagsläget?
Med anledning av en del oklarheter i LOU kap 15 paragraf 15 samt UHM:s tidigare svar och tolkningar på frågan om krav och bevis för systematiskt miljöarbete har vi följande frågor:
1. Vi tolkar det som att så länge en upphandlande myndighet inte ställer krav på ett certifierat miljöledningssystem så ”aktiveras” inte kap 15 i LOU – stämmer det? Det vill säga, om en upphandlande myndighet ställer krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt miljöarbete (utan krav på certifiering av tredje part) - kan denne då godta certifikat enligt FR2000 eller diplom enligt Svensk Miljöbas som bevis för kravuppfyllnad?
2. Enligt FR2000 är dess ledningssystem ”Likvärdig med ISO – rättsfall” Efter rättslig prövning vid flera tillfällen har det bekräftats att FR2000 är likvärdig med ISO i samband med upphandlingar (Likvärdig med ISO - rättsfall | FR2000, med hänvisning till domar mellan perioden 2007-2014)
a. Eftersom det senaste rättsfallet som de hänvisar till var 2014, och att LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling ändrades 2016, är frågan om vad som gäller idag – gäller fortfarande bedömning av tidigare domstolar i frågan om FR2000s bedömning som likvärdighet till ISO?
b. Vår tolkning från att ha läst UHM:s tidigare svar och bedömningar kring vad som gäller för krav på miljöledningssystem beror på huruvida man kravställer på (a) ett certifierat miljöledningssystem eller (b) krav på systematiskt miljöarbete (utan krav på certifiering, och därmed större frihet för godkänd bevisning). Stämmer detta? Enligt vår tolkning gäller då att krav på certifierat miljöledningssystem enligt (a) inte kan godta FR2000 eller Svensk Miljöbas som giltigt bevis, medan krav på systematiskt miljöarbete (b) kan godta FR2000 och Svensk Miljöbas som giltigt bevis. Håller ni med om vår tolkning?
3. Kan en certifiering enligt FR2000 som utfärdats av ett certifieringsorgan som har "ackrediterats för uppgiften", dvs som är godkänt av Swedac (eller annat likvärdigt ackrediteringsorgan inom EES) för ackrediteringsområdet "Ledningssystem för miljö" inom en näringsgren/process/produkt som är relevant för upphandlingsföremålet godtas vid krav på certifierat miljöledningssystem? (se lista över godkända organ i Swedacs ackrediteringsregister: https://search.swedac.se/sv/ackrediteringar/)
extra fråga: Godtagbara miljöledningssystem
4. Finns det några fler godtagbara miljöledningssystem som grundas på europeiska eller internationella standarder än EMAS, ISO 14001 och norska Miljöfyrtårn i dagsläget?
Diego Cattolica
Publicerad 08 september 2023
Hej
Tack för frågorna, vi besvarar dem nedan och i den ordning de ställs i ert inlägg.
Kan organisationen godta andra certifieringar?
(Svar på första frågan under punkt 1.) Ja det stämmer, enligt 15 kap. 15 §, LOU så är det möjligt att kräva att en leverantör ska ha ett certifierat miljöledningssystem. Vilka certifierade miljöledningssystem som går att kräva är begränsat, se vidare under ”läs mer” nedan.
Det finns också - genom 5 kap. 11 § punkt 8, LOU - utrymme att ställa krav på ledningssystem för miljöarbete utan att dessa system är intygade av en oberoende tredje part. Med anledning av detta bör upphandlande organisation ställa krav som är verksamma och proportionerliga samt ha anknytning till kontraktsföremålet, med mera. För att åstadkomma det bör därför den som ställer krav på att ett miljöledningssystem ska finnas också beskriva vilka moment eller rutiner som ett sådant system minst ska innehålla. Då ska krav inte ställas på certifieringen som sådan.
(Svar på den andra frågan under punkt 1.) Angående kravuppfyllnad gäller att beviset för kravuppfyllnad måste utgöras av något som visar att kravet är uppfyllt. I sammanhanget kan det betyda följande. Ett krav om miljöledningssystem eller motsvarande bör beskriva vilka moment, rutiner etcetera som ett sådant system minst ska innehålla. Ett miljöledningssystem eller motsvarande som leverantören har måste då innehålla minst de moment, rutiner etcetera som kravet anger ska finnas. Upphandlingsdokumentet måste ange vilken typ av bevis som godtas. Upphandlande organisation bör därför ha skaffat sig en viss uppfattning om vilka miljöledningssystem eller motsvarande, vars certifikat, diplom eller annan dokumentation som kan visa att kravet är uppfyllt. Om exempelvis FR2000 eller Svensk Miljöbas är system som har de moment, rutiner etcetera som kravet anger ska finnas, så är dessa följaktligen system som uppfyller kravet. Av det följer att aktuella certifikat enligt FR2000 eller diplom enligt Svensk Miljöbas också bör godtas som bevis för kravuppfyllnad.
Om specifika ledningssystem är likvärdiga
(Svar på den första frågan under punkt 2.) Efter att ha tagit del av materialet som frågan hänvisar till kan vi inte i dessa domslut se att det framgår att FR2000 och ISO 14001 oavsett situation är likvärda i sig. Domsluten har gjort vissa bedömningar av systemen utifrån de olika krav som funnits i de aktuella förfrågningsunderlagen, vi kan (i de domar som hänvisas till) inte hitta någon bedömning om systemens likvärdighet i allmänhet eller i övrigt. Observera att vår slutsats om informationen i det hänvisade materialet inte innebär en bedömning från vår sida om systemen är likvärda eller ej.
Angående din fråga (andra frågan under punkt 2), om bestämmelserna är olika beroende på huruvida ett krav avser ett certifierat miljöledningssystem eller om ett krav avser innehållet i ett systematiskt miljöarbete, så stämmer det att det är vår tolkning av regelverket.
(Svar på den tredje frågan under punkt 2.) För att kunna svara på om FR2000 eller Svensk Miljöbas kan vara giltiga som bevis vid krav på certifierat miljöledningssystem måste en bedömning göras om dessa system är likvärda med EMAS och uppfyller övriga kriterier i 15 kap. 15§, LOU. Vi har inte någon aktuell jämförelse mellan systemen och kan därför inte besvara frågan. Om vi i ett hypotetiskt fall utgår ifrån att ett system inte är likvärt med EMAS så skulle vi göra samma tolkning som ni gör i frågan.
Om ackreditering och olika system
(Svar på frågor under punkt 3.) En del av kriterierna enligt 15 kap. 15 § LOU avser enligt vår mening certifiering sådan er fråga nämner. Emellertid måste det system certifieringen avser också vara likvärt EMAS för att bestämmelsen ska kunna tillämpas. Vi har inte någon aktuell jämförelse mellan EMAS och FR2000 och kan därför inte avgöra om systemen är likvärda och om bestämmelsen kan tillämpas på FR2000.
Vad vi förstår ackrediterar Swedac aktörer gentemot vissa system eller standarder. En ackreditering gör att aktören blir behörig att utfärda certifikat mot ett visst system eller en viss standard. Exempelvis är ISO 14001 en standard som Swedac ackrediterar aktörer gentemot. En ackrediterad aktör (kan också kallas certifieringsorgan) har då rätt att utfärda ett certifikat som visar att en (annan) aktör uppfyller kraven i och följer ISO 14001. Om certifieringsorganet har ackreditering för ett specifikt miljöledningssystem så innebär det inte per automatik att certifieringsorganet är ackrediterat för att certifiera gentemot andra miljöledningssystem.
I Swedacs register (som ni länkar till) kan vi i skrivande stund inte hitta några aktörer som är ackrediterade för att certifiera gentemot FR2000. Det skulle eventuellt finnas andra register hos Swedac och vi råder er därför att lyfta frågan till Swedac. Det finns även ackrediteringsorgan i andra länder som har motsvarande roll som Swedac har i Sverige. Sådana organ kan ackreditera aktörer gentemot exempelvis Miljöfyrtorn och andra system.
Vilka system är likvärda med EMAS?
(Svar på frågor under punkt 4.) Vi har inte sett någon aktuell jämförelse och kan därför inte besvara frågan.
Läs mer
Läs mer om miljöledningssystem under taggen miljöledningsstandarder i vår Frågeportal. Du kan även läsa mer om regler för miljöledningssystem och miljöledningsstandarder på vår webbplats.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning
Tack för frågorna, vi besvarar dem nedan och i den ordning de ställs i ert inlägg.
Kan organisationen godta andra certifieringar?
(Svar på första frågan under punkt 1.) Ja det stämmer, enligt 15 kap. 15 §, LOU så är det möjligt att kräva att en leverantör ska ha ett certifierat miljöledningssystem. Vilka certifierade miljöledningssystem som går att kräva är begränsat, se vidare under ”läs mer” nedan.
Det finns också - genom 5 kap. 11 § punkt 8, LOU - utrymme att ställa krav på ledningssystem för miljöarbete utan att dessa system är intygade av en oberoende tredje part. Med anledning av detta bör upphandlande organisation ställa krav som är verksamma och proportionerliga samt ha anknytning till kontraktsföremålet, med mera. För att åstadkomma det bör därför den som ställer krav på att ett miljöledningssystem ska finnas också beskriva vilka moment eller rutiner som ett sådant system minst ska innehålla. Då ska krav inte ställas på certifieringen som sådan.
(Svar på den andra frågan under punkt 1.) Angående kravuppfyllnad gäller att beviset för kravuppfyllnad måste utgöras av något som visar att kravet är uppfyllt. I sammanhanget kan det betyda följande. Ett krav om miljöledningssystem eller motsvarande bör beskriva vilka moment, rutiner etcetera som ett sådant system minst ska innehålla. Ett miljöledningssystem eller motsvarande som leverantören har måste då innehålla minst de moment, rutiner etcetera som kravet anger ska finnas. Upphandlingsdokumentet måste ange vilken typ av bevis som godtas. Upphandlande organisation bör därför ha skaffat sig en viss uppfattning om vilka miljöledningssystem eller motsvarande, vars certifikat, diplom eller annan dokumentation som kan visa att kravet är uppfyllt. Om exempelvis FR2000 eller Svensk Miljöbas är system som har de moment, rutiner etcetera som kravet anger ska finnas, så är dessa följaktligen system som uppfyller kravet. Av det följer att aktuella certifikat enligt FR2000 eller diplom enligt Svensk Miljöbas också bör godtas som bevis för kravuppfyllnad.
Om specifika ledningssystem är likvärdiga
(Svar på den första frågan under punkt 2.) Efter att ha tagit del av materialet som frågan hänvisar till kan vi inte i dessa domslut se att det framgår att FR2000 och ISO 14001 oavsett situation är likvärda i sig. Domsluten har gjort vissa bedömningar av systemen utifrån de olika krav som funnits i de aktuella förfrågningsunderlagen, vi kan (i de domar som hänvisas till) inte hitta någon bedömning om systemens likvärdighet i allmänhet eller i övrigt. Observera att vår slutsats om informationen i det hänvisade materialet inte innebär en bedömning från vår sida om systemen är likvärda eller ej.
Angående din fråga (andra frågan under punkt 2), om bestämmelserna är olika beroende på huruvida ett krav avser ett certifierat miljöledningssystem eller om ett krav avser innehållet i ett systematiskt miljöarbete, så stämmer det att det är vår tolkning av regelverket.
(Svar på den tredje frågan under punkt 2.) För att kunna svara på om FR2000 eller Svensk Miljöbas kan vara giltiga som bevis vid krav på certifierat miljöledningssystem måste en bedömning göras om dessa system är likvärda med EMAS och uppfyller övriga kriterier i 15 kap. 15§, LOU. Vi har inte någon aktuell jämförelse mellan systemen och kan därför inte besvara frågan. Om vi i ett hypotetiskt fall utgår ifrån att ett system inte är likvärt med EMAS så skulle vi göra samma tolkning som ni gör i frågan.
Om ackreditering och olika system
(Svar på frågor under punkt 3.) En del av kriterierna enligt 15 kap. 15 § LOU avser enligt vår mening certifiering sådan er fråga nämner. Emellertid måste det system certifieringen avser också vara likvärt EMAS för att bestämmelsen ska kunna tillämpas. Vi har inte någon aktuell jämförelse mellan EMAS och FR2000 och kan därför inte avgöra om systemen är likvärda och om bestämmelsen kan tillämpas på FR2000.
Vad vi förstår ackrediterar Swedac aktörer gentemot vissa system eller standarder. En ackreditering gör att aktören blir behörig att utfärda certifikat mot ett visst system eller en viss standard. Exempelvis är ISO 14001 en standard som Swedac ackrediterar aktörer gentemot. En ackrediterad aktör (kan också kallas certifieringsorgan) har då rätt att utfärda ett certifikat som visar att en (annan) aktör uppfyller kraven i och följer ISO 14001. Om certifieringsorganet har ackreditering för ett specifikt miljöledningssystem så innebär det inte per automatik att certifieringsorganet är ackrediterat för att certifiera gentemot andra miljöledningssystem.
I Swedacs register (som ni länkar till) kan vi i skrivande stund inte hitta några aktörer som är ackrediterade för att certifiera gentemot FR2000. Det skulle eventuellt finnas andra register hos Swedac och vi råder er därför att lyfta frågan till Swedac. Det finns även ackrediteringsorgan i andra länder som har motsvarande roll som Swedac har i Sverige. Sådana organ kan ackreditera aktörer gentemot exempelvis Miljöfyrtorn och andra system.
Vilka system är likvärda med EMAS?
(Svar på frågor under punkt 4.) Vi har inte sett någon aktuell jämförelse och kan därför inte besvara frågan.
Läs mer
Läs mer om miljöledningssystem under taggen miljöledningsstandarder i vår Frågeportal. Du kan även läsa mer om regler för miljöledningssystem och miljöledningsstandarder på vår webbplats.
Källhänvisningar
- 15 kap. 15 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – om krav på certifiering av en oberoende tredje part.
- 15 kap. 11 § punkt 8 LOU – om möjligheten att ställa krav på ledningssystem för miljöarbete utan att dessa system är intygade av en oberoende tredje part
- Swedacs ackrediteringsregister.
Med vänlig hälsning
Jens
20 september 2023
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.