Vilken del prövas mot statsstödsreglerna
Publicerad 15 februari 2024
Hej,
Har en fundering när det kommer kring av statsstöd (allmänna de minimis) för en insats.
Om man söker stöd för en avgränsad del av en större insats (ex. söker för markarbete men inte resterande byggnad som tillkommer efter markarbetet). Hur görs prövning mot statsstödsreglerna då? Prövas hela insatsen eller bara den delen man söker stöd för hos den offentliga aktören? Om man söker stöd för resterande delar hos en annan offentlig aktör (ex. byggnaden på marken) gör det någon skillnad?
Har en fundering när det kommer kring av statsstöd (allmänna de minimis) för en insats.
Om man söker stöd för en avgränsad del av en större insats (ex. söker för markarbete men inte resterande byggnad som tillkommer efter markarbetet). Hur görs prövning mot statsstödsreglerna då? Prövas hela insatsen eller bara den delen man söker stöd för hos den offentliga aktören? Om man söker stöd för resterande delar hos en annan offentlig aktör (ex. byggnaden på marken) gör det någon skillnad?
Linda
Publicerad 15 februari 2024
Hej Linda,
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte utredningar eller bedömningar i enskilda fall. Generellt kan dock följande nämnas.
Den allmänna de minimisförordningen
Av den allmänna de minimisförordningen framgår att det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag av en medlemsstat inte får överstiga 300 000 euro under en period av tre år. När det gäller denna typ av stöd är det normalt inte EU-rättsligt nödvändigt att stödet lämnas för en viss typ av kostnad. Det kan dock finnas mer långtgående krav i den svenska förordning som styr stödgivningen.
Undantag från de minimis
Det finns dock även andra villkor i denna förordning som kan behöva beaktas. Exempelvis får stöd inte lämnas till primärproduktion. I fall när företag bedriver både primärproduktion och annan stödberättigad verksamhet kan det krävas särredovisning så att stödgivaren kan säkerställa att alla villkor i förordningen är uppfyllda.
Stödets storlek
Av artikel 4.1 framgår vidare att förordningen bara får tillämpas på stöd där det är möjligt att exakt beräkna stödets storlek. Medlemsstaterna förväntas övervaka det beviljade stödet för att säkerställa att taket inte överskrids och att kumuleringsreglerna efterlevs. I artikel 6.4 anges därför att den medlemsstat som ska bevilja ett stöd måste kontrollera, utöver att samtliga villkor i förordningen är uppfyllda, även hur stort det totala stödbeloppet är eller blir inför beviljande av ett nytt.
Olika typer av stöd
Stöd kan emellertid utgå på olika grunder och alla ska inte sammanräknas. Stöd som kan utges med grund i annan av kommissionens förordningar än de minimis, till exempel sektorsspecifika stöd eller GBER, ska eller behöver inte sammanräknas med stöd som utgår enligt den allmänna de minimisförordningen.
Stöd med grund i en nationell förordning utgår regelmässigt med stöd i någon annan av kommissionens förordningar än de minimis och behöver därför sannolikt inte sammanräknas med stöd som utgår på grund av den allmänna de minimisförordningen, vilket även framgår av artikel 5.
Läs mer
Läs mer om hur treårsperioden ska beräknas och om villkoren i den allmänna de minimisförordningen på vår webbplats.
Källhänvisning
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte utredningar eller bedömningar i enskilda fall. Generellt kan dock följande nämnas.
Den allmänna de minimisförordningen
Av den allmänna de minimisförordningen framgår att det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag av en medlemsstat inte får överstiga 300 000 euro under en period av tre år. När det gäller denna typ av stöd är det normalt inte EU-rättsligt nödvändigt att stödet lämnas för en viss typ av kostnad. Det kan dock finnas mer långtgående krav i den svenska förordning som styr stödgivningen.
Undantag från de minimis
Det finns dock även andra villkor i denna förordning som kan behöva beaktas. Exempelvis får stöd inte lämnas till primärproduktion. I fall när företag bedriver både primärproduktion och annan stödberättigad verksamhet kan det krävas särredovisning så att stödgivaren kan säkerställa att alla villkor i förordningen är uppfyllda.
Stödets storlek
Av artikel 4.1 framgår vidare att förordningen bara får tillämpas på stöd där det är möjligt att exakt beräkna stödets storlek. Medlemsstaterna förväntas övervaka det beviljade stödet för att säkerställa att taket inte överskrids och att kumuleringsreglerna efterlevs. I artikel 6.4 anges därför att den medlemsstat som ska bevilja ett stöd måste kontrollera, utöver att samtliga villkor i förordningen är uppfyllda, även hur stort det totala stödbeloppet är eller blir inför beviljande av ett nytt.
Olika typer av stöd
Stöd kan emellertid utgå på olika grunder och alla ska inte sammanräknas. Stöd som kan utges med grund i annan av kommissionens förordningar än de minimis, till exempel sektorsspecifika stöd eller GBER, ska eller behöver inte sammanräknas med stöd som utgår enligt den allmänna de minimisförordningen.
Stöd med grund i en nationell förordning utgår regelmässigt med stöd i någon annan av kommissionens förordningar än de minimis och behöver därför sannolikt inte sammanräknas med stöd som utgår på grund av den allmänna de minimisförordningen, vilket även framgår av artikel 5.
Läs mer
Läs mer om hur treårsperioden ska beräknas och om villkoren i den allmänna de minimisförordningen på vår webbplats.
Källhänvisning
- artikel 3.2 EU-kommissionens förordning 2023/2831 (De minimis-förordningen) – det totala stödet som får beviljas är 300 000 euro under tre år.
Lars
Jurist
04 mars 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.