Är det möjligt att ge statsstöd till idrottsföreningar?
Hej,
Jag har förstått att Färjestads BK bedrivs som ett aktiebolag (ej ideell förening) och att de får oerhört stora stöd av kommunen - i olika former, såväl i pengar som genom rabatterat köp av ishall - för sin verksamhet.
När ideella föreningar försöker söka bidrag för att kunna få sina verksamheter att gå runt är det däremot mycket restriktivt.
Är inte de stora stöd som Färjestad erhåller otillåtet stadsstöd? Ni kan enkelt googla för information om hur stora belopp det handlar om. Senaste avtalet innebär såvitt jag förstår om ett bidrag på 50 miljoner.
//Upprörd kommuninvånare
Jag har förstått att Färjestads BK bedrivs som ett aktiebolag (ej ideell förening) och att de får oerhört stora stöd av kommunen - i olika former, såväl i pengar som genom rabatterat köp av ishall - för sin verksamhet.
När ideella föreningar försöker söka bidrag för att kunna få sina verksamheter att gå runt är det däremot mycket restriktivt.
Är inte de stora stöd som Färjestad erhåller otillåtet stadsstöd? Ni kan enkelt googla för information om hur stora belopp det handlar om. Senaste avtalet innebär såvitt jag förstår om ett bidrag på 50 miljoner.
//Upprörd kommuninvånare
Anonym
Publicerad 29 mars 2024
Hej,
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte utredningar eller bedömningar i enskilda fall. Generellt kan dock följande nämnas.
Bidrag till amatöridrott omfattas normalt inte av EU:s statsstödsregler medan bidrag till professionella idrottsklubbar som tävlar i europeiska ligor normalt omfattas av statsstödsreglerna. Kommunala bidrag till idrottsverksamhet kan alltså omfattas av EU:s statsstödsregler men för att veta om så är fallet krävs en bedömning i varje enskilt fall.
Statsstöd
I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”EUF-fördraget”) definieras statligt stöd som ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, […] i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.
Om alla dessa kriterier är uppfyllda, och om inte något av de villkor som räknas upp i artikel 107 är tillämpligt, är statligt stöd i princip oförenligt med EU:s lagstiftning. Det är då förbjudet att betala ut stödet utan att Europeiska kommissionen (kommissionen) först har godkänt stödet (det så kallade genomförandeförbudet). Skulle åtgärden omfattas av någon av de undantagsregleringar som kommissionen har godkänt på förhand, exempelvis de olika de minimis-förordningarna, kommissionens allmänna gruppundantagsförordning eller kommissionens beslut om statligt stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, behöver något sådant godkännande från kommissionen inte lämnas.
För att kunna konstatera att det rör sig om en åtgärd som skulle kunna utgöra statligt stöd är de kriterier som främst är av intresse för att besvara din fråga dels det så kallade företagskriteriet och dels konkurrens- och samhandelskriteriet.
Företagskriteriet
Av EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd framgår att EU-domstolen konsekvent har definierat företag som enheter som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av deras rättsliga ställning och hur de finansieras. Klassificeringen av en viss enhet som ett företag beror därför helt och hållet på vilken typ av verksamhet den bedriver.
En enhet som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet är att betrakta som ett företag endast med avseende på den ekonomiska verksamheten. För att klargöra skillnaden mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet har EU-domstolen slagit fast att all verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad utgör ekonomisk verksamhet.
Detta innebär att det inte är avgörande för bedömningen ifall idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform eller som en ideell förening. Det kan till exempel hända att en enhet som klassificeras som en sammanslutning eller en idrottsförening enligt nationell lagstiftning ändå måste betraktas som ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Det som är relevant är om enheten bedriver en ekonomisk verksamhet.
Tillämpningen av statsstödsreglerna förutsätter inte heller att enheten har upprättats i vinstsyfte. Även icke-vinstdrivande enheter kan erbjuda varor och tjänster på en marknad.
Konkurrens- och samhandelskriteriet
Offentligt stöd till företag utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget endast i den utsträckning det ”påverkar handeln mellan medlemsstaterna”. I det avseendet är det inte nödvändigt att fastställa att stödet faktiskt påverkar handeln mellan medlemsstaterna, utan endast att stödet kan påverka sådan handel.
Av tillkännagivandet framgår att EU-domstolen särskilt har slagit fast att ”[o]m ett statligt finansiellt stöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom [unionen] ska denna handel anses påverkas av detta stöd” (se punkt 191 i tillkännagivandet samt fotnot 278).
Vid en bedömning av om stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna ska hänsyn tas till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet.
Kommissionen framhåller vidare att det inte går att ange allmänna kategorier av åtgärder som särskilt uppfyller dessa kriterier, men dess tidigare beslut ger exempel på situationer där kommissionen mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i ärendet konstaterat att offentligt stöd inte varit ägnat att påverka handeln mellan medlemsstaterna. Ett sådant exempel är stöd till idrotts- och fritidsanläggningar som främst tjänar en lokal publik och sannolikt inte lockar kunder eller investeringar från andra medlemsstater (se punkt 197 a i tillkännagivandet samt fotnot 285).
Undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd
Som framgår av vad som angivits ovan är huvudregeln att statsstöd endast får lämnas efter godkännande av kommissionen. Vissa stöd får dock lämnas utan något sådan godkännande. Kravet är att stöden har utformats enligt villkor som finns i särskilda undantagsregler.
Utan att uttala oss om omständigheterna i detta specifika fall finns det således möjliga undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd som skulle kunna tillämpas när det allmänna – en kommun – avser att stödja idrott- och idrottsinfrastruktur.
Dessa möjliga undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd utgörs av beslut om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd), tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER), förordnande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI samt möjlighet till omstruktureringsstöd enligt räddnings- och omstruktureringsriktlinjerna för konkursmässiga företag.
Beslut om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)
Ett stöd av mindre betydelse är ett stöd till lågt värde, som under vissa förutsättningar inte är ett statsstöd. Stöd av mindre betydelse kallas även för de minimis-stöd eller försumbart stöd (de minimis). Om villkoren i någon förordning om de minimis-stöd är uppfyllda är kriterierna i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 EUF-fördraget inte uppfyllda. Stöd av mindre betydelse omfattas därför inte av förbudet mot statsstöd och behöver därför inte godkännas på förhand av kommissionen.
Stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 300 000 euro under en period av tre år och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd (kommissionens förordning 2023/2831) är av så liten betydelse, att konkurrenskriteriet och samhandelskriteriet inte är uppfyllda. Sådant stöd är inte statsstöd.
Tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)
Den allmänna gruppundantagsförordningen är ett annat regelverk som medger undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd. Förordningen förkortas ofta GBER, som är en förkortning av förordningens engelska namn ”general block exemption regulation”.
Stöd till idrottsanläggningar och multifunktionell rekreationsinfrastruktur får undantas från anmälningsskyldigheten på grundval av artikel 55 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Det finns dock ett antal villkor kopplade till detta. Idrottsanläggningen får till exempel inte användas uteslutande av en användare inom professionell idrott. Dessutom måste andra professionella idrottare eller amatöridrottare använda idrottsinfrastrukturen med minst 20 % av tidskapaciteten per år. Både investeringsstöd och driftstöd kan beviljas, inklusive uppförande eller modernisering av idrottsanläggningar.
Förordnande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)
Stöd som uppfyller villkoren i kommissionens beslut om förordnande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, det så kallade SGEI-beslutet, kan lämnas utan att kommissionen först godkänt stödet.
För att SGEI-beslutet ska kunna tillämpas måste stödet ges till ett eller flera företag som av det offentliga, det vill säga staten, kommunen eller regionen, anförtrotts en särskild uppgift att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse inom ramen för respektive myndighets behörighet. I Sverige måste kommuner och regioner exempelvis beakta kommunallagen.
En tillämpning av SGEI-beslutet förutsätter att företaget som får stödet har en skyldighet att tillhandahålla den aktuella tjänsten. Anförtroendet kan ske genom en eller flera officiella handlingar som varje medlemsstat, på statlig, regional eller lokal nivå, inom ramen för varje medlemsstats nationella rätt får utforma. Den officiella handlingen ska innehålla en hänvisning till SGEI-beslutet.
Kommissionen kan även godkänna andra typer av statsstöd utifrån de statsstödsriktlinjer som gäller för den typ av stöd som det gäller
Det kan i detta sammanhang även påpekas att ett stöd till en professionell idrottsklubb, det vill säga till ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet, kan utgöra ett otillåtet stöd enligt artikel 108.3 i funktionsfördraget, men bedömas vara förenligt med artikel 107.3.c av kommissionen. Exempelvis har kommissionen godkänt omstruktureringsstöd i enlighet med dess riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Dessa riktlinjer kan dock bara användas för konkursmässiga företag. Nedan ger vi tre exempel på när kommissionen i en serie beslut godkänt sådana omstruktureringsstöd för nederländska fotbollsklubbar.
Den kommunalrättsliga aspekten
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att ge stöd och vägledning kring upphandling och statsstödsfrågor. Förutom av de unionsrättsliga statsstödsreglerna regleras kommuners möjligheter att ge stöd även av kommunallagens regler. Även om vårt vägledningsarbete inte primärt omfattar dessa regler måste vi ändå påpeka följande.
Det är normalt att kommuner ger bidrag till ideella föreningar. Bidrag kan även lämnas utifrån att föreningen bedriver allmännyttig barn- och ungdomsidrott. Om föreningen skulle betraktas som ett företag i kommunalrättslig mening skulle dock ett sådant bidrag kunna omfattas av det förbud mot stöd till enskild näringsverksamhet som uttrycks i kommunallagen.
Källhänvisningar
Rättsfall och beslut
Läs mer om företagskriteriet, konkurrens- och samhandelskriteriet, stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd), den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) och villkoren i SGEI-beslutet på vår webbplats.
Med vänlig hälsning,
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte utredningar eller bedömningar i enskilda fall. Generellt kan dock följande nämnas.
Bidrag till amatöridrott omfattas normalt inte av EU:s statsstödsregler medan bidrag till professionella idrottsklubbar som tävlar i europeiska ligor normalt omfattas av statsstödsreglerna. Kommunala bidrag till idrottsverksamhet kan alltså omfattas av EU:s statsstödsregler men för att veta om så är fallet krävs en bedömning i varje enskilt fall.
Statsstöd
I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”EUF-fördraget”) definieras statligt stöd som ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, […] i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.
Om alla dessa kriterier är uppfyllda, och om inte något av de villkor som räknas upp i artikel 107 är tillämpligt, är statligt stöd i princip oförenligt med EU:s lagstiftning. Det är då förbjudet att betala ut stödet utan att Europeiska kommissionen (kommissionen) först har godkänt stödet (det så kallade genomförandeförbudet). Skulle åtgärden omfattas av någon av de undantagsregleringar som kommissionen har godkänt på förhand, exempelvis de olika de minimis-förordningarna, kommissionens allmänna gruppundantagsförordning eller kommissionens beslut om statligt stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, behöver något sådant godkännande från kommissionen inte lämnas.
För att kunna konstatera att det rör sig om en åtgärd som skulle kunna utgöra statligt stöd är de kriterier som främst är av intresse för att besvara din fråga dels det så kallade företagskriteriet och dels konkurrens- och samhandelskriteriet.
Företagskriteriet
Av EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd framgår att EU-domstolen konsekvent har definierat företag som enheter som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av deras rättsliga ställning och hur de finansieras. Klassificeringen av en viss enhet som ett företag beror därför helt och hållet på vilken typ av verksamhet den bedriver.
En enhet som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet är att betrakta som ett företag endast med avseende på den ekonomiska verksamheten. För att klargöra skillnaden mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet har EU-domstolen slagit fast att all verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad utgör ekonomisk verksamhet.
Detta innebär att det inte är avgörande för bedömningen ifall idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform eller som en ideell förening. Det kan till exempel hända att en enhet som klassificeras som en sammanslutning eller en idrottsförening enligt nationell lagstiftning ändå måste betraktas som ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Det som är relevant är om enheten bedriver en ekonomisk verksamhet.
Tillämpningen av statsstödsreglerna förutsätter inte heller att enheten har upprättats i vinstsyfte. Även icke-vinstdrivande enheter kan erbjuda varor och tjänster på en marknad.
Konkurrens- och samhandelskriteriet
Offentligt stöd till företag utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget endast i den utsträckning det ”påverkar handeln mellan medlemsstaterna”. I det avseendet är det inte nödvändigt att fastställa att stödet faktiskt påverkar handeln mellan medlemsstaterna, utan endast att stödet kan påverka sådan handel.
Av tillkännagivandet framgår att EU-domstolen särskilt har slagit fast att ”[o]m ett statligt finansiellt stöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom [unionen] ska denna handel anses påverkas av detta stöd” (se punkt 191 i tillkännagivandet samt fotnot 278).
Vid en bedömning av om stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna ska hänsyn tas till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet.
Kommissionen framhåller vidare att det inte går att ange allmänna kategorier av åtgärder som särskilt uppfyller dessa kriterier, men dess tidigare beslut ger exempel på situationer där kommissionen mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i ärendet konstaterat att offentligt stöd inte varit ägnat att påverka handeln mellan medlemsstaterna. Ett sådant exempel är stöd till idrotts- och fritidsanläggningar som främst tjänar en lokal publik och sannolikt inte lockar kunder eller investeringar från andra medlemsstater (se punkt 197 a i tillkännagivandet samt fotnot 285).
Undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd
Som framgår av vad som angivits ovan är huvudregeln att statsstöd endast får lämnas efter godkännande av kommissionen. Vissa stöd får dock lämnas utan något sådan godkännande. Kravet är att stöden har utformats enligt villkor som finns i särskilda undantagsregler.
Utan att uttala oss om omständigheterna i detta specifika fall finns det således möjliga undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd som skulle kunna tillämpas när det allmänna – en kommun – avser att stödja idrott- och idrottsinfrastruktur.
Dessa möjliga undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd utgörs av beslut om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd), tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER), förordnande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI samt möjlighet till omstruktureringsstöd enligt räddnings- och omstruktureringsriktlinjerna för konkursmässiga företag.
Beslut om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)
Ett stöd av mindre betydelse är ett stöd till lågt värde, som under vissa förutsättningar inte är ett statsstöd. Stöd av mindre betydelse kallas även för de minimis-stöd eller försumbart stöd (de minimis). Om villkoren i någon förordning om de minimis-stöd är uppfyllda är kriterierna i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 EUF-fördraget inte uppfyllda. Stöd av mindre betydelse omfattas därför inte av förbudet mot statsstöd och behöver därför inte godkännas på förhand av kommissionen.
Stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 300 000 euro under en period av tre år och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd (kommissionens förordning 2023/2831) är av så liten betydelse, att konkurrenskriteriet och samhandelskriteriet inte är uppfyllda. Sådant stöd är inte statsstöd.
Tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)
Den allmänna gruppundantagsförordningen är ett annat regelverk som medger undantag från förbudet mot otillåtet statsstöd. Förordningen förkortas ofta GBER, som är en förkortning av förordningens engelska namn ”general block exemption regulation”.
Stöd till idrottsanläggningar och multifunktionell rekreationsinfrastruktur får undantas från anmälningsskyldigheten på grundval av artikel 55 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Det finns dock ett antal villkor kopplade till detta. Idrottsanläggningen får till exempel inte användas uteslutande av en användare inom professionell idrott. Dessutom måste andra professionella idrottare eller amatöridrottare använda idrottsinfrastrukturen med minst 20 % av tidskapaciteten per år. Både investeringsstöd och driftstöd kan beviljas, inklusive uppförande eller modernisering av idrottsanläggningar.
Förordnande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)
Stöd som uppfyller villkoren i kommissionens beslut om förordnande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, det så kallade SGEI-beslutet, kan lämnas utan att kommissionen först godkänt stödet.
För att SGEI-beslutet ska kunna tillämpas måste stödet ges till ett eller flera företag som av det offentliga, det vill säga staten, kommunen eller regionen, anförtrotts en särskild uppgift att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse inom ramen för respektive myndighets behörighet. I Sverige måste kommuner och regioner exempelvis beakta kommunallagen.
En tillämpning av SGEI-beslutet förutsätter att företaget som får stödet har en skyldighet att tillhandahålla den aktuella tjänsten. Anförtroendet kan ske genom en eller flera officiella handlingar som varje medlemsstat, på statlig, regional eller lokal nivå, inom ramen för varje medlemsstats nationella rätt får utforma. Den officiella handlingen ska innehålla en hänvisning till SGEI-beslutet.
Kommissionen kan även godkänna andra typer av statsstöd utifrån de statsstödsriktlinjer som gäller för den typ av stöd som det gäller
Det kan i detta sammanhang även påpekas att ett stöd till en professionell idrottsklubb, det vill säga till ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet, kan utgöra ett otillåtet stöd enligt artikel 108.3 i funktionsfördraget, men bedömas vara förenligt med artikel 107.3.c av kommissionen. Exempelvis har kommissionen godkänt omstruktureringsstöd i enlighet med dess riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Dessa riktlinjer kan dock bara användas för konkursmässiga företag. Nedan ger vi tre exempel på när kommissionen i en serie beslut godkänt sådana omstruktureringsstöd för nederländska fotbollsklubbar.
Den kommunalrättsliga aspekten
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att ge stöd och vägledning kring upphandling och statsstödsfrågor. Förutom av de unionsrättsliga statsstödsreglerna regleras kommuners möjligheter att ge stöd även av kommunallagens regler. Även om vårt vägledningsarbete inte primärt omfattar dessa regler måste vi ändå påpeka följande.
Det är normalt att kommuner ger bidrag till ideella föreningar. Bidrag kan även lämnas utifrån att föreningen bedriver allmännyttig barn- och ungdomsidrott. Om föreningen skulle betraktas som ett företag i kommunalrättslig mening skulle dock ett sådant bidrag kunna omfattas av det förbud mot stöd till enskild näringsverksamhet som uttrycks i kommunallagen.
Källhänvisningar
- Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”EUF-fördraget”), konsoliderad version.
- EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01).
- Kommissionens analysstruktur avseende stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur (text på engelska).
- Tillämpning av EU:s bestämmelser om statligt stöd på idrott (Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (Bryssel den 18.1.2011 KOM(2011) 12 slutlig) - Utveckling av idrottens europeiska dimension, s. 9.
- Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (den allmänna de minimis-förordningen).
- Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmänna gruppundantagsförordningen, GBER).
- Kommissionens beslut (2012/21/EU) av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-beslutet).
- Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01)
- 2 kapitlet 8 § 2 stycket kommunallagen (2017:725) – förbud mot stöd till enskild näringsverksamhet.
Rättsfall och beslut
- Rättsfall avseende påverkan på handeln mellan medlemsstater:
- domstolens dom av den 14 januari 2015, Eventech/The Parking Adjudicator, C-518/13, punkt 66.
- domstolens dom av den 8 maj 2013, Libert m.fl., C-197/11 och C-203/11, punkt 77, och
- domstolens dom av den 4 april 2001, Friulia Venezia Giulia, T-288/97, punkt 41.
- Kommissionsbeslut och rättsfall avseende stöd till idrotts- och fritidsanläggningar som främst tjänar en lokal publik och sannolikt inte lockar kunder eller investeringar från andra medlemsstater:
- SA.11919 - kommissionens beslut i de statliga stödärendena N 258/2000, Leisure Pool Dorsten (EGT C 172, 16.6.2001, s. 16) (text på tyska);
- Kommissionens beslut om stödordning förmån för småbåtshamnar utan vinstsyfte i Nederländerna (2004/114/EG) (EUT L 34, 6.2.2004, s. 63),
- SA.37963 – Förenade kungariket – Påstått statsstöd till Glenmore Lodge (EUT C 277, 21.8.2015, s. 3) (text på engelska);
- SA.38208 – Förenade kungariket – Påstått statsstöd till medlemsägda golfklubbar (EUT C 277, 21.8.2015, s. 4) (text på engelska).
- Kommissionsbeslut avseende stöd till professionella idrottsklubbar som varit förenliga med artikel 107.3.c i funktionsfördraget:
- SA.40168 - 2015/C (ex SA.33584 - 2013/C (ex 2011/NN)) Statsstöd från Nederländerna till den professionella fotbollsklubben Willem II i Tilburg. (Text på engelska.)
- SA.41614 - 2015/C (ex SA.33584 - 2013/C (ex 2011/NN)) Statsstöd från Nederländerna till den professionella fotbollsklubben FC Den Bosch i 's-Hertogenbosch. (Text på engelska.)
- SA.41617 - 2015/C (ex SA.33584 (2013/C) (ex 2011/NN)) Statsstöd från Nederländerna till den professionella fotbollsklubben NEC i Nijmegen. (Text på engelska.)
Läs mer om företagskriteriet, konkurrens- och samhandelskriteriet, stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd), den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) och villkoren i SGEI-beslutet på vår webbplats.
Med vänlig hälsning,
Christian
Jurist
15 april 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.