Hur ska ett intyg med anledning av sanktioner mot Ryssland och ryska intressen vara formulerad?

Hur ska detta intyg utformas?

Hej Anna,

Det finns inga specifika formregler för hur ett sådant intyg ska vara utformad. Hur intyget ska vara utformad bör därför framgå av upphandlingsdokumenten i den specifika upphandlingen där kravet är ställt. I det fall det inte framgår rekommenderar vi att ni kontaktar den upphandlande organisationen, förslagsvis genom frågor- och svarsfunktionen i upphandlingsverktyget, och ber dem förtydliga kravet.

På vår webbplats finns en del generell information om den praktiska hanteringen av sanktionerna, däribland vad den upphandlande organisationen bör ställa för krav kopplat till sanktionerna.

Vänliga hälsningar,

Hej,

Jag ser att bland annat Kammarkollegiet vill att anbudsgivare lämnar in ett sådant underskrivet intyg som "kompletterande dokument" och slutlig bevisning på det preliminära godkännandet man kräver vid anbudsinlämning.

Ser upphandlingsmyndigheten att det finns stöd för en sådan ordning enligt LOU?

För att vara tydlig: Ett intygande om att leverantören inte omfattas av sanktioner mot Ryssland eller Belarus är varken en uteslutningsgrund enligt LOU eller ett kvalificeringskrav. Det bör väl därför inte vara tillåtet att kräva in ett sådant intyg som kompletterande dokument, då kompletterande dokument (indirekt) uttömmande anges i 15 kap. LOU, Utredning som får begäras in från leverantör

6 § Den utredning en upphandlande myndighet får begära att leverantörer ska lämna in till myndigheten anges i 7-15 §§ och ska visa
1. att det inte finns grund enligt 13 kap. för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen,
2. att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 §§, och
3. att företag vars kapacitet leverantören åberopar enligt 14 kap. 6 § inte omfattas av någon uteslutningsgrund och uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav.

Mvh,
Tore

Hej Tore,

Det stämmer att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte innehåller något uttryckligt stöd för att begära in kompletterande dokument och förkasta anbud eller utesluta anbudsgivare specifikt till följd av sanktioner. Den rättsliga grunden för detta får emellertid anses följa av sanktionsförordningarna (bland annat förordning nr 833/2014). Eftersom förordningarna är direkt tillämpliga medlemsstaterna så är upphandlande organisationer skyldiga att säkerställa att sanktionerna efterlevs, även om detta inte framgår av upphandlingsreglerna.

Det kan dock nämnas att det inte är självklart vilka åtgärder som i varje enskilt fall är lämpliga utifrån de skyldigheter som följer för upphandlande organisationer enligt sanktionsförordningen. Kommissionen har i sin vägledning om sanktionerna föreslagit att upphandlande organisationer begär att leverantörer intygar att de inte omfattas av sanktionerna. Förbuden mot tilldelning och fullgörande av vissa kontrakt gäller dock till exempel uttryckligen kontrakt, inte ramavtal eller en ansökan till dynamiskt inköpssystem.

Det finns vidare olika typer av sanktioner, och alla innebär inte uttryckligen ett förbud mot tilldelning av kontrakt, men de kan däremot utgöra ett hinder mot fullgörande av ett kontrakt. Detta gäller till exempel förbuden mot betalning till vissa personer och organisationer. Vad som är proportionerligt att kräva i samband med kvalificeringsfasen i en upphandling är därför svårt att svara generellt på. Vi har inte heller någon uppfattning om lagligheten i att ett intyg betecknas just som ”kompletterande dokument”. Då frågan inte prövats i domstol får rättsläget betraktas som oklart.

Källhänvisningar
EU-kommissionens frågor och svar om sanktionerna som innebär ett förbud mot tilldelning och fullgörande av kontrakt vid offentlig upphandling (artikel 5k i förordningen), se fråga 11 och 12 – rekommendationer om att begära intygande i upphandlingar.

Med vänlig hälsning,