Start

Välgörenhet

Hej,
Jag jobbar på en kommun och det har kommit upp en fråga om kommunen får skänka pengar till en välgörenhetsorganisation. Jag tänker nej, men har googlat på detta och hittar inget tydligt svar. I detta fallet är det en donation på 1000 kr till Tobiasregistret som är på tal?
Får de donera dessa pengar?

Mariette Wolf

Publicerad 12 juni 2024

Hej Mariette,

Tack för din fråga. Upphandlingsmyndighetens uppdrag på statsstödsområdet är att ge stöd och vägledning till kommuner och regioner om statsstödsreglernas tillämpning. Vi kan inte redogöra för eventuella kommunalrättsliga överväganden annat än att konstatera att kommunernas verksamhet måste vara av allmänt intresse för kommunmedborgarna, och inte heller göra bedömningar i ett enskilt fall. De statsstödsrättsliga frågor som blir relevanta baserat på den information vi kan utläsa från din fråga är dock följande.

För att en åtgärd ska träffas av statsstödsreglerna ska det vara fråga om offentliga medel till ett företag som gynnas på ett sätt som riskerar att snedvrida konkurrensen och påverka samhandeln. Vad gäller situationen som du beskriver kan tänkas att det främst är två kriterier som blir relevanta, dels om Tobiasregistret räknas som ett företag, dels om en summa om 1000 kronor kan riskera att påverka samhandeln.

Företagskriteriet
Vid en bedömning av huruvida företagskriteriet är uppfyllt eller inte har en verksamhets rättsliga form ingen betydelse, utan det väsentliga är om den agerar på en marknad. Bedömningen är inte heller beroende av om verksamheten går med vinst eller har ett vinstsyfte, utan det viktiga är om den erbjuder varor och tjänster på en marknad. Vad som gäller i fråga om Tobiasregistret kan vi dessvärre inte uttala oss om men det finns förstås många exempel på ideella föreningar som inte bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

Samhandelskriteriet
Om ni vid en bedömning kommer fram till att mottagaren omfattas av företagskriteriet är nästa fråga om ett stöd på 1000 kronor är tillräckligt för att kunna sägas vara samhandelspåverkande. För att en åtgärd ska anses vara ett statsstöd krävs att åtgärden gäller stöd till sådan verksamhet som kan få gränsöverskridande effekter. Exempelvis är finansiering av en rent lokal tjänst eller lokal infrastruktur inte nödvändigtvis statsstöd i EU-rättslig mening. Tecken på att ett stöd inte påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater kan vara att den verksamhet som får stöd inte har kunder från andra medlemsstater eller att stödet har en marginell effekt på investeringarna mellan medlemsstaterna.

Stöd av mindre betydelse?
Om ni bedömer att det eventuellt kan finns påverkan på konkurrensen och handeln på EU:s inre marknad så har Europeiska kommissionen för att förenkla för medlemsstaterna tagit fram fyra förordningar för stöd av mindre betydelse, en allmän, två sektorsspecifika och en särskild om stöd till företag som utför samhällsnyttiga tjänster. Stöd som uppfyller samtliga villkor i en de minimis-förordning anses av kommissionen vara för små för att kunna sägas påverka samhandeln utgör därmed inte statsstöd. Centralt för att kunna tillämpa en de minimis-förordning är att det totala beloppet en stödmottagare fått från samtliga stödgivare under en treårsperiod inte överstiger takbeloppet i den aktuella de minimis-förordningen, vilket innebär att stödet i så fall måste räknas samman med annat stöd som mottagaren fått. Det belopp du nämner i din fråga är bara en tredjedels procent av detta takbelopp. För att säkerställa att en mottagare inte får mer stöd än den har rätt till finns vissa administrativa krav.  Stödgivaren ska upplysa mottagaren om att det är ett stöd enligt den aktuella förordningen. Det företag som får stödet intygar att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt skulle göra att stödtaket överskrids. Stödgivaren ska också dokumentera att denne har följt villkoren i förordningen och bevara dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades.

Källhänvisningar
Läs mer
Med vänlig hälsning,

Frida

Jurist

18 juni 2024

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

Från och med vecka 23 till och med vecka 33 når du Frågeservice via chatt måndag och fredag klockan 9–12 och via telefon tisdag–torsdag klockan 9–12. Vecka 28 och 29 är Frågeservice helt stängd.