Är det tillåtet för kommuner att subventionera hyran i trygghetsboenden?

Får ett kommunalt fastighetsbolag subventionera hyran för hyresgästerna i ett trygghetsboende? Kommunala fastighetsbolaget äger trygghetsboendet.

Hej Cecilia!

Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte bedömningar i enskilda fall. Det gör att vi inte kan uttala oss om specifika stöd men vi ger förstås gärna allmän vägledning.

Frågan om bistånd
En kommun har flera möjligheter att ge bistånd till boende, i första hand enligt socialtjänstlagen men även enligt lagen om vissa kommunala befogenheter samt hälso- och sjukvårdslagen. För att förtydliga kommunernas möjlighet att ge stöd till trygghetsboende infördes bland annat ett nytt tredje stycke i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen.

(Begreppet) statsstöd
Begreppet statsstöd finns reglerat i artikel 107.1 i EUF-fördraget, där utgångspunkten är att användandet av offentliga medel på ett sätt som gynnar ett visst eller vissa företag/branscher är förbjudet, om det påverkar samhandeln och är konkurrensbegränsande. Ur ett statsstödsperspektiv räknas även de medel som kommer från ett kommunalt bolag som offentliga. Nyss nämnda artikel innehåller fem kriterier som måste vara uppfyllda där ett av dem är att det ska vara fråga om en åtgärd riktad till vissa verksamheter eller viss produktion, det så kallade företagskriteriet. Statsstödsreglerna gäller alltså inte åtgärder till förmån för privatpersoner.

Det är vidare så att verksamhet som regleras i hälso- och sjukvårdslagen samt äldreomsorg i enlighet socialtjänstlagen enligt regeringen och EU-kommissionen i huvudsak inte är ekonomisk verksamhet i EU-rättslig mening, se bland annat SOU 2016:78, s. 406f.

Allbolagen och statsstöd
För det fall det aktuella fastighetsbolaget bedriver allmännyttig bostadsverksamhet bör även lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (allbolagen) beaktas. I 2 § allbolagen stadgas att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. I förarbetena förtydligas bland annat att verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att marknadsmässiga avkastningskrav ställs på bolaget i syfte att företagen inte ska kunna anses få del av otillåtet statsstöd. Principerna kring bedömningen av vad som kan vara otillåtet statsstöd kan även aktualiseras beträffande annan konkurrensutsatt bostadsverksamhet. Om allbolagen är tillämplig på det kommunala bolaget, är nästa stycke av intresse.

Mer om statsstöd
Den omständigheten att ett kommunalt fastighetsbolag avstår från intäkter, skulle alltså kunna få statsstödsrättslig betydelse i den meningen att ett avstående från intäkter innebär att kommunen kommer avstå från utdelning i någon mån från bolaget och att detta gynnar bolaget i förhållande till konkurrerande företag som inte kommer kunna erbjuda rabatterade hyror på samma villkor (häri underförstått att statsstödsreglerna förutsätter att ett företag normalt sett inte ger rabatter frivilligt för saker som åvilar det allmänna). Enligt Boverket bedrivs många trygghetsbostäder i privat regi och det kan därmed finnas en påverkan på samhandeln.

Samhandelskriteriet
Begreppet statsstöd finns som sagts ovan reglerat i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Det sista kriteriet i artikeln är det så kallade konkurrens- och samhandelskriteriet. För att en åtgärd ska vara ett statsstöd krävs det att åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Snedvridningen av konkurrensen måste inte heller vara betydande eller väsentlig. Även ett lågt stödbelopp kan snedvrida konkurrensen, till exempel ett sänkt avkastningskrav på grund av hyresrabatter.

Vissa tjänster är av sådan lokal karaktär att de inte anses påverka samhandeln. Lokala välfärdstjänster som enbart riktar sig till kommuninnevånare behöver inte alltid påverka samhandeln inom EU. På vår webbplats beskriver vi förutsättningarna för bedömningen av dessa kriterier och exemplifierar bland annat med ett beslut från Europeiska kommissionen som slog fast att finansieringen av vissa äldreboenden i Portugal inte påverkade samhandeln och därmed inte utgjorde statsstöd.

Sammanfattning
Som frågan är ställd är det svårt för mig att göra någon bedömning och därmed att säga vilken vidare läsning som är mest motiverad. De läsanvisningar som lämnas nedan är därmed allmänt hållna. I de texter som hänvisas till på vår webbplats nedan finns fler länkar för att komma vidare.

Läs mer
På vår webbplats kan du läsa mer om företagskriteriet och vad det innebär.

Det så kallade konkurrens- och samhandelskriteriet finns också beskrivet på vår webbplats, liksom frågan om kommunens finansiering av skyddat boende.

Där finns även ett kalkylstöd för bedömning av statsstöd ställt i relation till marknadsmässiga avkastningskrav.

På vår webbplats besvaras två liknande frågor, den ena om rabatterat markpris för ett kommunalt bolag och den andra om en annan typ av kommunala hyresrabatter.

Källhänvisning

• Artikel 107.1 i EU:s funktionsfördrag (FEUF) – stöd som ges med hjälp av offentliga medel är förbjudet om det gynnar vissa företag eller branscher
• Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (allbolagen)
• Proposition 2009/10:185, sidan 84f
• Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (NOA), avsnitt 6.3, påverkan på handeln
• Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, sidorna 391ff och 406f.
• Europeiska kommissionens beslut, SA.34576, Jean Piaget/Northeast Medium and Long-Term Continuing Care.

Med vänlig hälsning