Måste arbetsmarknadens parter involveras vid framtagandet av en villkorsbilaga?

Vi hänvisar i våra upphandlingar till era bilagor för arbetsrättsliga villkor i den mån de finns framtagna. t.ex. för byggarbetare Bilaga 1 - Arbetsrättsliga villkor för byggarbetare 2023. Tyvärr finns ingen bilaga från er för bla installatörer. Vi tittar därför på att själva ta fram en sådan bilaga. I information från er hittar jag både att arbetsmarknadens parter i vissa fall SKA och i vissa fall BÖR involveras i framtagandet av en sådan bilaga. Jag undrar därför om det är ett faktiskt krav? Jag undrar också om en bilaga kan vara så enkel att den helt enkelt endast hänvisar till relevanta delar (lön, arbetstid och semester) i gällande kollektivavtal för respektive yrkeskategori som man beskriver i bilagan?

Hej Anna,

När nivån på de arbetsrättsliga villkoren ska fastställas ska den upphandlande organisationen enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit aktuellt centralt kollektivavtal tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Det framgår inte närmare i lagen när det ska anses vara behövligt respektive obehövligt med kontakt, men i förarbetena anger lagstiftaren att även om de upphandlande organisationerna har ett relativt stort handlingsutrymme så kan utrymmet att utforma villkoren inte vara utan gränser. Respekten för den svenska arbetsmarknadsmodellen kräver försiktighet och att arbetsmarknadens parter har ett stort inflytande över de villkor som bestäms. För att bland annat avgöra vilket avtal som är tillämpligt på det arbete som avses med kontraktet måste, enligt regeringens mening, kontakt regelmässigt tas med arbetsmarknadens parter. Det är dock obehövligt med kontakt om Upphandlingsmyndigheten redan har tagit fram villkor. Om det saknas uppgifter hos oss, trots att en upphandlande organisation bedömer att det finns behov av att ställa villkor, bör dock enligt förarbetena arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna ges möjlighet att lämna uppgifter om villkoren.

Det är därmed inte en absolut skyldighet att ha dialog, men det kan vara svårt att säkerställa lämplig nivå på villkoren och korrekt tolkning av villkoren utan att ha dialog med arbetsmarknadens parter. För att kunna ställa transparanta villkor i upphandlingen är det därför lämpligt att villkoren tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Syftet med kontakten är bland annat att de ska klargöra hur kollektivavtalet ska tolkas.

Vad gäller din andra fråga så är det vår rekommendation att villkoren bryts ut och anges i bilagan, bland annat mot bakgrund av öppenhetsprincipen. Du kan läsa mer om det i inlägget Måste man plocka ut lön, semester osv. från kollektivavtal och lägga i separat bilaga? i vår Frågeportal.

Källhänvisningar

• 17 kap. 3 § 2 st. lagen om offentlig upphandling (LOU) – När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt
• Prop. 2016/17:163, s. 45 – Även med ett relativt stort handlingsutrymme kan de upphandlande myndigheternas och enheternas utrymme att utforma villkoren inte vara utan gränser. Respekten för den svenska arbetsmarknadsmodellen kräver försiktighet och att arbetsmarknadens parter har ett stort inflytande över de villkor som bestäms
• Prop. 2016/17:163, s. 46 – om det saknas uppgifter hos Upphandlingsmyndigheten, trots att en upphandlande myndighet eller enhet bedömt att det finns ett behov av att ställa villkoren, bör den upphandlande myndigheten eller enheten ge arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna möjlighet att lämna uppgifter om villkoren. Utifrån detta får kontraktsvillkoren fastställas
• Prop. 2016/17:163, s. 71 – det är obehövligt att höra parterna om Upphandlingsmyndigheten redan har tagit fram villkor.

Med vänlig hälsning,